Obehaglig upptäckt i vetemjöl – massmeddelande till kunder

2024 10 04

Tusentals kunder har kontaktats efter larm om larver i Kungsörnens vetemjöl.

Mjölpåsarna har sålts mellan den 19 augusti och 29 september i år.

Nu uppmanar Mathem, som är livsmedelsföretaget som tagit emot klagomålen, folk att slänga produkterna.

Totalt har 4 000 sms skickats ut till folk som handlat mjölet i fråga.

– Eftersom Mathem endast finns online kunde vi följa upp exakt vilka kunder som köpt mjölet, framhåller Mathems presstalesperson Lotta Olofsson till Dagens Nyheter.

Lantmännen ger besked

Det är alltså via Mathem som mjölpåsarna har sålts.

Enligt företaget gäller larvlarmet en specifik produktkategori: vetemjöl på två kilo från Kungsörnen med utgångsdatum 26 juni 2025.

Hur problemet har uppstått finns det dock just nu inget svar på.

Lantmännen, som äger Kungsörnen, har genomfört referensprover och inte hittat tecken på mjölbagg.

Av den anledningen har man valt att inte göra en omfattande återkallelse.

– Vår samlade bedömning och erfarenhet säger att det här rör ett enskilt parti hos Mathem, och att det inte är motiverat att göra en återkallelse av hela partiet, förklarar Lantmännens kommunikationschef Emelie Bontesse de Filippis för samma tidning.

Högsäsong för mjölbaggar

Vi går just nu in i högsäsong för skadedjur som larver och mjölbaggar i skafferivaror, även om vissa mjölbaggar lever året runt i naturen.

– Torra specerier, som till exempel mjöl, spaghetti, fågelfrön och så vidare är idealfödan och mjölbaggen träffas ofta på i skafferier, informerar Anticimex på sin hemsida.

Man flaggar också för att det är lätt att känna en “konstig skarp lukt” om man fått mjölbaggar i mjölpåsen.

– Vid närmare titt kanske det kryper små gula larver i påsen.

Råden från Anticimex

Anticimex har följande råd för att göra sig kvitt med mjölbaggar vid händelse av att man upptäckt dem i torrvaror:

Töm skåp och lådor och ta bort eventuellt hyllpapper
Rengör lådor och hyllor noga, använd helst dammsugare
Undersök alla varor innan de ställs tillbaka i skåp och lådor
Angripna varor kastas
Innan de slängs bör de läggas i en försluten förpackning, för att inte spridas, och sedan frysas i en frysbox i en vecka eller värmas till mer än 55°C i mer än en timme. Lätt angripna varor kan värmebehandlas eller frysas.
Tänk också på att byta och kassera använd dammsugarpåse. För att vara på den säkra sidan bör påsen förseglas med en plastpåse och frysas även den i en vecka.

Källa: Anticimex

Foto: N. Dumlao resp Lantmännen

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen