Officiellt datum – då kan barn åka i fängelse

2023 09 28

Det bekräftar justitieminister Gunnar Strömmer (M) för Dagens industri.

Barn mellan 15 och 17 år ska kunna placeras i fängelserna.

I dag döms dessa barn till sluten ungdomsvård vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SIS-hem).

Officiellt datum

Det kommer att dröja några år innan ungdomsfängelserna är på plats.

Enligt justitieminister Strömmer beräknas fängelserna vara redo att tas i drift senast 1 juli 2026.

– Tidöpartierna har ju gått till val och kommit överens om vi ska införa ungdomsfängelser i Sverige för att ta hand om de allra grövsta unga brottslingarna, säger ministern till Di.

Han framhåller att Kriminalvården har en ”annan erfarenhet, andra resurser och en annan kapacitet” att hantera barn som döms för grova brott.

– Det ska byggas särskilda avdelningar anpassade efter en ung målgrupp, med utbildning och behandling för att komma ut på andra sidan utan återfall i brottslighet, säger Strömmer till Di och betonar att regeringen ”så snabbt som möjligt” vill få fängelserna på plats.

”Systemet håller inte måttet”

Beslutet har fattats efter att regeringen i augusti tog emot en utredning om frihetsberövande påföljder för unga.

– Utredaren kom fram till att det nuvarande systemet inte håller måttet och föreslår att särskilda ungdomsfängelser inrättas.

Det skriver justitieminister Gunnar Strömmer tillsammans med Richard Jomshof, ordförande justitieutskottet (SD), Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD), och Juno Blom, rättspolitisk talesperson (L), i Aftonbladet.

– Genom att anförtro Kriminalvården ansvaret för unga som begår allvarliga brott, kan samhället på ett effektivt och kraftfullt sätt hjälpa de barn som hamnat i gängens händer, öka samhällsskyddet, samtidigt som SiS kan fokusera på sitt huvudsakliga vårduppdrag, framhåller Tidöpartierna.

Foto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 29

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

“Superskepp” upptäckt i Öresund – “aldrig sett förut”

2025 12 29