Officiellt datum – då kan barn åka i fängelse

2023 09 28

Det bekräftar justitieminister Gunnar Strömmer (M) för Dagens industri.

Barn mellan 15 och 17 år ska kunna placeras i fängelserna.

I dag döms dessa barn till sluten ungdomsvård vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SIS-hem).

Officiellt datum

Det kommer att dröja några år innan ungdomsfängelserna är på plats.

Enligt justitieminister Strömmer beräknas fängelserna vara redo att tas i drift senast 1 juli 2026.

– Tidöpartierna har ju gått till val och kommit överens om vi ska införa ungdomsfängelser i Sverige för att ta hand om de allra grövsta unga brottslingarna, säger ministern till Di.

Han framhåller att Kriminalvården har en ”annan erfarenhet, andra resurser och en annan kapacitet” att hantera barn som döms för grova brott.

– Det ska byggas särskilda avdelningar anpassade efter en ung målgrupp, med utbildning och behandling för att komma ut på andra sidan utan återfall i brottslighet, säger Strömmer till Di och betonar att regeringen ”så snabbt som möjligt” vill få fängelserna på plats.

”Systemet håller inte måttet”

Beslutet har fattats efter att regeringen i augusti tog emot en utredning om frihetsberövande påföljder för unga.

– Utredaren kom fram till att det nuvarande systemet inte håller måttet och föreslår att särskilda ungdomsfängelser inrättas.

Det skriver justitieminister Gunnar Strömmer tillsammans med Richard Jomshof, ordförande justitieutskottet (SD), Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD), och Juno Blom, rättspolitisk talesperson (L), i Aftonbladet.

– Genom att anförtro Kriminalvården ansvaret för unga som begår allvarliga brott, kan samhället på ett effektivt och kraftfullt sätt hjälpa de barn som hamnat i gängens händer, öka samhällsskyddet, samtidigt som SiS kan fokusera på sitt huvudsakliga vårduppdrag, framhåller Tidöpartierna.

Foto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen