6 november 2025

Officiellt datum – då kan barn åka i fängelse

2023 09 28

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att påbörjar arbetet med att inrätta särskilda ungdomsfängelser i Sverige.

Det bekräftar justitieminister Gunnar Strömmer (M) för Dagens industri.

Barn mellan 15 och 17 år ska kunna placeras i fängelserna.

I dag döms dessa barn till sluten ungdomsvård vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SIS-hem).

Officiellt datum

Det kommer att dröja några år innan ungdomsfängelserna är på plats.

Enligt justitieminister Strömmer beräknas fängelserna vara redo att tas i drift senast 1 juli 2026.

– Tidöpartierna har ju gått till val och kommit överens om vi ska införa ungdomsfängelser i Sverige för att ta hand om de allra grövsta unga brottslingarna, säger ministern till Di.

Han framhåller att Kriminalvården har en ”annan erfarenhet, andra resurser och en annan kapacitet” att hantera barn som döms för grova brott.

– Det ska byggas särskilda avdelningar anpassade efter en ung målgrupp, med utbildning och behandling för att komma ut på andra sidan utan återfall i brottslighet, säger Strömmer till Di och betonar att regeringen ”så snabbt som möjligt” vill få fängelserna på plats.

”Systemet håller inte måttet”

Beslutet har fattats efter att regeringen i augusti tog emot en utredning om frihetsberövande påföljder för unga.

– Utredaren kom fram till att det nuvarande systemet inte håller måttet och föreslår att särskilda ungdomsfängelser inrättas.

Det skriver justitieminister Gunnar Strömmer tillsammans med Richard Jomshof, ordförande justitieutskottet (SD), Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD), och Juno Blom, rättspolitisk talesperson (L), i Aftonbladet.

– Genom att anförtro Kriminalvården ansvaret för unga som begår allvarliga brott, kan samhället på ett effektivt och kraftfullt sätt hjälpa de barn som hamnat i gängens händer, öka samhällsskyddet, samtidigt som SiS kan fokusera på sitt huvudsakliga vårduppdrag, framhåller Tidöpartierna.

Foto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen