Officiellt datum: Då sker stort skifte gällande invandring

2023 09 24

I vinter har regeringen för avsikt att genomföra betydande förändringar angående den svenska migrationspolitiken.

Såväl anhöriginvandringen som möjligheten att få uppehållstillstånd av humanitära skäl kommer att begränsas.

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) vill se den nya politiken träda i kraft den 1 december.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Gränsen höjs

Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna tagit fram förslag om att exempelvis höja gränsen för när en sambo kan nekas uppehållstillstånd från 18 till 21 år.

En annan förändring handlar om att skärpa försörjningskraven vid anhöriginvandringen.

– Man ska ställa krav på försörjning från dag ett för anhöriga till alternativt skyddsbehövande. Tidigare har man haft en tremånadersrespit där det inte funnits något försörjningskrav, säger migrationsministern till SvD.

“För stor invandring”

Förslagen, som har tagits fram med hjälp av SD, kommer att lämnas till riksdagen inom kort.

– Vi har haft en alldeles för stor invandring på allt för lösa premisser under alldeles för lång tid. Det här är en pusselbit i ett stramare regelverk. säger Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson.

Vill skärpa villkoren

Regeringen har flera förslag som handlar om förändringar angående migrationspolitiken i Sverige.

– Ett paradigmskifte sker nu inom svensk migrationspolitik. Antalet asylsökande ska väsentligt minska med beaktande av Sveriges internationella åtaganden.

Vill bekämpa skuggsamhället

De framhåller även att åtgärder ska införas för att bekämpa skuggsamhället.

– Fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring ska stoppas och skuggsamhället bekämpas, förklarar regeringen.

– Sverige ska ha ett värdigt mottagande, och för personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige ska beslutet att lämna landet verkställas.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Ny anmälan för alla svenskar

2026 07 02

En ny lag innebär att ett tidigare krav i Sverige håller på att fasas ut.

Detta gör att en process som hittills skötts på papper för alla svenskar framöver ska kunna bli helt digital.

Ny lag banar väg

Från och med den 1 juli har en ny lag trätt i kraft som gör det möjligt att börja modernisera hur bouppteckningar hanteras i Sverige.

Förändringen innebär att det tidigare kravet på pappersform nu kan börja fasas ut.

Det görs omkring 90 000 bouppteckningar varje år, och hittills har allt behövt skickas in fysiskt till myndigheten.

Skatteverket har varit drivande i förändringen och ser nu lagen som ett första steg mot en helt digital tjänst.

– Bouppteckning är något man kanske bara gör en gång i livet och dessutom ofta när man är i sorg. Då vill vi att det ska vara så lätt som möjligt – och en digital tjänst möjliggör det, säger Anders Koskinen, enhetschef på Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Införs nästa år

I dag måste bouppteckningar fortfarande skickas in i original via post, undertecknade och kompletta i pappersform.

Det har länge setts som omständligt både för privatpersoner och myndigheten.

Med den nya lagen kan Skatteverket nu börja utveckla en digital lösning som tidigast väntas vara klar nästa år.

Myndigheten beskriver förändringen som ett sätt att minska administrationen och göra processen mer förutsägbar.

– Vi är väldigt glada över lagen, den är ett första positivt steg mot en snabbare, enklare och mer effektiv bouppteckningsprocess, säger Anders Koskinen.

Påverkar anmälan framåt

I framtiden kan bouppteckningar lämnas in via en e-tjänst i stället för att skickas som pappershandlingar.

Det skulle innebära att hela anmälningsförfarandet blir mer digitalt och att färre steg kräver posthantering.

Tills vidare gäller dock nuvarande regler.

– Till dess att vi har en digital lösning på plats måste allt fortfarande skickas som fysisk post, säger Anders Koskinen.

Skatteverket hoppas att en digital tjänst också ska minska vanliga misstag i bouppteckningar, som i dag ofta leder till kompletteringar och fördröjningar.

Det kan till exempel handla om saknade bilagor, felaktiga uppgifter om arvtagare eller bristande värderingar av tillgångar.

Myndigheten uppmanar därför till noggrannhet redan nu för att undvika problem i handläggningen.

LÄS MER: Viktig uppmaning till husägare – gäller hela juli

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen