Officiellt datum: Då sker stort skifte gällande invandring

2023 09 24

Sveriges migrationsminister presenterar nu ett officiellt datum.

I vinter har regeringen för avsikt att genomföra betydande förändringar angående den svenska migrationspolitiken.

Såväl anhöriginvandringen som möjligheten att få uppehållstillstånd av humanitära skäl kommer att begränsas.

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) vill se den nya politiken träda i kraft den 1 december.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Gränsen höjs

Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna tagit fram förslag om att exempelvis höja gränsen för när en sambo kan nekas uppehållstillstånd från 18 till 21 år.

En annan förändring handlar om att skärpa försörjningskraven vid anhöriginvandringen.

– Man ska ställa krav på försörjning från dag ett för anhöriga till alternativt skyddsbehövande. Tidigare har man haft en tremånadersrespit där det inte funnits något försörjningskrav, säger migrationsministern till SvD.

“För stor invandring”

Förslagen, som har tagits fram med hjälp av SD, kommer att lämnas till riksdagen inom kort.

– Vi har haft en alldeles för stor invandring på allt för lösa premisser under alldeles för lång tid. Det här är en pusselbit i ett stramare regelverk. säger Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson.

Vill skärpa villkoren

Regeringen har flera förslag som handlar om förändringar angående migrationspolitiken i Sverige.

– Ett paradigmskifte sker nu inom svensk migrationspolitik. Antalet asylsökande ska väsentligt minska med beaktande av Sveriges internationella åtaganden.

Vill bekämpa skuggsamhället

De framhåller även att åtgärder ska införas för att bekämpa skuggsamhället.

– Fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring ska stoppas och skuggsamhället bekämpas, förklarar regeringen.

– Sverige ska ha ett värdigt mottagande, och för personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige ska beslutet att lämna landet verkställas.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 januari 2026

Kina har tröttnat – inför 180 dagars blockad mot Ryssland

2026 01 30

Från den 1 januari har Kina infört nya regler för export till utlandet.

De nya reglerna gäller exporten av bilar som producerats i landet.

När de nya reglerna nu har tagits i bruk drabbas den ryska importen av kinesiska bilar.

– De kinesiska myndigheterna har aktivt börjat blockera leverans av bilar till Ryssland, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vid tullen i Suifenhe har 500 nya bilar, som var avsedda för ryska köpare, beslagtagits.

Den nya regeln

Den nya regeln som Kina infört drabbar särskilt Ryssland då de ryska köparna tidigare har haft en knep för att komma ner i pris för bilarna.

Ryska företag har tagit beställningar av privatpersoner och sedan köpt bilar i Kina, där marknadspriset legat lägre på grund av statliga subventioner.

Sedan har de importerats som begagnade till Ryssland.

Men nu har alltså Kina satt en gräns på att en nyköpt bil måste stanna i landet 180 dagar efter köpet.

– Anledningen till att bilexporten blockeras är förbudet mot export av nya bilar under sken av att de är begagnade, uppger tidningen.

– Trots detta fortsätter säljare och ryska importörer att lova kunder leveranser i strid med reglerna, med hänvisning till avtal med fabriker och subventioner för specifika varumärken, utan att varna köparna.

LÄS OCKSÅ: ”Ni stöttar Ryssland” – Trump slår till

Får stå och vänta

De bilar som nu beslagtas kommer hållas kvar i Kina fram till sommaren innan de kan föras ut ur landet.

– De nya reglerna förväntas effektivt stoppa exporten av bilar från Kina till Ryssland, uppger tidningen.

– Enligt Autostat importeras hundratusentals bilar till Ryssland varje år, varav ungefär en tredjedel importeras av privatpersoner.

Kinas biltillverkning växer

Biltillverkning i Kina fortsätter att växa.

De kinesiska bilarna blir allt vanligare, också på den europeiska marknaden.

– Årssiffrorna för 2025 visade tillväxt i produktion, intäkter och kostnader, med en liten ökning av de totala branschvinsterna, uppger Car News China.

LÄS MER: ”Mycket farligt” – Trump varnar Storbritannien

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen