SVERIGE: Olycka inom Försvarsmakten

2022 10 07

En soldat har avlidit efter att ha blivit skottskadad på Livgardets regemente utanför Stockholm.

Det rapporterar flera medier.

Polisen har också bekräftat händelsen, som uppges vara en olycka, enligt Aftonbladet.

– Ambulanshelikopter har varit på plats och har transporterat den skadade till sjukhus, säger Ola Österling, presstalesperson på Stockholmpolisen.

Senare under kvällen meddelade Försvarsmakten att den skadade soldaten hade avlidit.

Blivit skjuten

Enligt Expressen har mannen blivit skjuten.

Larmet inkom till polisen strax efter klockan 17.

– En försvarsmaktsanställd har blivit träffad av ett skott. Vi har bedömt det som ett olycksfall och utreder det som det, säger Ola Österling enligt tidningen.

Han tillägger:

– Platsen är avspärrad för teknisk undersökning.

Expressen har sökt Försvarsmakten som ännu inte har velat kommentera händelsen.

Försvarsmakten största förband

Livgardet är ett av Sveriges största förband inom Försvaret.

Drygt 2 600 personer är anställda inom förbandet med arbetsuppgifter inom allt från ceremoniverksamhet till säkerhetstjänst.

Förbandet arbetar också med att förbereda personal inför internationella insatser.

Vaktar kungen

Utöver Stockholm finns Livgardet även i Falun, Gävle, Göteborg och Karlskrona.

– Mest synliga är kanske våra blåklädda soldater ur Livbataljonen som ofta bevakar de kungliga slotten, genomför statsceremoniell verksamhet och försvarar viktiga byggnader och anläggningar i Stockholm vid kris och krig, förklarar Försvarsmakten på myndighetens hemsida.

Ska upptäcka säkerhetshot

Försvarsmakten beskriver förbandet vidare som betydelsefullt för Sveriges militära insatser utanför landets gränser.

Det är här som både civila och militärer som ska arbeta utomlands utbildas.

Vid Livgardet finns även insatsförbandet 13 säkerhetsbataljonen som arbetar med att “upptäcka, motverka och bekämpa olika typer av säkerhetshot”, skriver Försvarsmakten på sin hemsida.

Arkivfoto: Försvarsmakten (personen på bilden har ingenting med artikelns innehåll att göra)

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)