Omstridd skatt kan öka med 87 procent

2025 09 08

Efter flera år av ökningar har regeringen och Sverigedemokraterna beslutat att sänka elskatten.

Den omdebatterade skatten sänks med nästan tio öre per kilowattimme från och med 1 januari 2026.

Men snart kan elskatten skjuta i höjden.

Det varnar Ellevio för.

Elbolaget flaggar för att sänkningen kan falla platt om inte den så kallade indexeringen av skatten stoppas.

–  Stoppar vi inte den här årliga indexökningen kommer dagens sänkning att ätas upp av prisökning inom bara några år. Fortsätter den i samma takt elskatten uppgå till hiskeliga 82 öre/kWh när vi når 2045, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.  

87 procent

I dag är elskatten 43,9 öre per kilowattimme. Ellevio förutspår att skatten kan ha ökat med hela 87 procent till år 2045. 

"Lång rad höjningar" 

Henrik Bergström påpekar att elskatten har tickat uppåt stadigt men säkert under de senaste åren.

–  Sänkningen följer en lång rad höjningar, varav den senaste vid årsskiftet. Dagens besked blir alltså mer en fråga om att vi nu återgår till skattenivån från 2021.

LÄS MER: Jättebesked om Klarna – tar stort kliv

FAKTA: Elskatten

- Mellan 1980 och 2025 har elskatten ökat från 8 öre/kWh till 54 öre/kWh.

- Idag får en typisk villaägare med omkring 20 000 kWh elanvändning per år, en elnätsfaktura på 26 000 kronor.

- 16 400 kronor av dessa är skatt, moms och avgifter - motsvarande 63 procent av nätfakturan.

- Inte en krona av skatten går tillbaka till elsystemet. Kostnader för drift, underhåll, förnyelse, vädersäkring och utbyggnad av elsystemet bekostas av nätföretagen via nätavgiften.

Elskatt och moms 2021-2025:

År Exkl. moms (öre/kWh) Inkl. moms (öre/kWh)
2021 35,6 44,5
2022 36,0 45,0
2023 39,2 49,0
2024 42,8 53,5
2025 43,9 54,88

Källa: Ellevio

LÄS MER:

Foto: K. Agency

Text: Redaktionen


16 april 2026

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 16

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen


Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen