JUST NU: Omvärlden fruktar ny offensiv – nu svarar Kreml

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin reser i dag, måndag, till Belarus för att träffa sin allierade Alexandr Lukasjenko.

Det är första gången på över tre år om Putin beger sig till granndiktaturen. 

Vanligtvis brukar Lukasjenko resa till Moskva.

Flera experter har tolkat Putins resa som ett försök att sätta press på Lukasjenko och tvinga Belarus in i kriget mot Ukraina.

Ukraina har själva varnat för att Ryssland och Belarus förbereder en våroffensiv mot Kyiv som skulle involvera cirka 200 000 soldater.

"Lite oklart"

Överstelöjtnant och militärexperten Joakim Paasikivi framhåller att det är svårt att avgöra vad som är Putins syfte med resan till Belarus. 

– Det är lite oklart. Putin har försökt att få med sig sina allierade i kriget, men har misslyckats. Lukasjenko är den som är närmast. I sin ställning är han också beroende av Putin, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Vidare berättar överstelöjtnanten att Rysslands försvarsminister besökte Belarus den 3 december och skrev på ett hemligt säkerhetsavtal med sin belarusiske motsvarighet.

– Det kan därför handla om att sätta ytterligare press på Lukasjenko för att få Belarus att gå med i kriget, säger Joakim Paasikivi till radiokanalen.

Kreml svarar

Spekulationerna är omfattande. Så omfattande att Moskva känner sig tvingade att kommentera Putins resa till grannlandet. 

– Kreml avfärdade idén om att Vladimir Putin reste till Belarus på måndagen för att pressa Minsk att ta en mer aktiv roll i konflikten i Ukraina, rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Enligt Kreml finns det inga planer på en rysk-belarusisk offensiv mot norra Ukraina.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar rapporterna för "grundlösa" och "idiotiska" , uppger Reuters.

Stor militärövning

I samband med att Putin anländer till Minsk kommer ryska trupper att genomföra en stor militärövning i Belarus.

 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj betonar att det är av ”högsta prioritet” att skydda gränsen mot både Ryssland och Belarus.

– Vi förbereder oss inför alla scenarier, säger Zelenskyj i sitt nattliga tal.

När Ryssland inledde sin invasion den 24 februari tillät Belarus ryska trupper att anfalla Ukraina från belarusiskt territorium.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har varnat för att Ryssland planerar en liknande offensiv efter årsskiftet.

– Jag tror att den ryska förmågan att genomföra en offensiv, kanske en stor offensiv, kan vara återställd mot slutet av januari eller februari. Det är vad de försöker göra, och vi försöker förstås göra allt vi kan för att förhindra det, sa ministern i början av förra veckan.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen