JUST NU: Omvärlden fruktar ny offensiv – nu svarar Kreml

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin reser i dag, måndag, till Belarus för att träffa sin allierade Alexandr Lukasjenko.

Det är första gången på över tre år om Putin beger sig till granndiktaturen.

Vanligtvis brukar Lukasjenko resa till Moskva.

Flera experter har tolkat Putins resa som ett försök att sätta press på Lukasjenko och tvinga Belarus in i kriget mot Ukraina.

Ukraina har själva varnat för att Ryssland och Belarus förbereder en våroffensiv mot Kyiv som skulle involvera cirka 200 000 soldater.

"Lite oklart"

Överstelöjtnant och militärexperten Joakim Paasikivi framhåller att det är svårt att avgöra vad som är Putins syfte med resan till Belarus.

– Det är lite oklart. Putin har försökt att få med sig sina allierade i kriget, men har misslyckats. Lukasjenko är den som är närmast. I sin ställning är han också beroende av Putin, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Vidare berättar överstelöjtnanten att Rysslands försvarsminister besökte Belarus den 3 december och skrev på ett hemligt säkerhetsavtal med sin belarusiske motsvarighet.

– Det kan därför handla om att sätta ytterligare press på Lukasjenko för att få Belarus att gå med i kriget, säger Joakim Paasikivi till radiokanalen.

Kreml svarar

Spekulationerna är omfattande. Så omfattande att Moskva känner sig tvingade att kommentera Putins resa till grannlandet.

– Kreml avfärdade idén om att Vladimir Putin reste till Belarus på måndagen för att pressa Minsk att ta en mer aktiv roll i konflikten i Ukraina, rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Enligt Kreml finns det inga planer på en rysk-belarusisk offensiv mot norra Ukraina.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar rapporterna för "grundlösa" och "idiotiska" , uppger Reuters.

Stor militärövning

I samband med att Putin anländer till Minsk kommer ryska trupper att genomföra en stor militärövning i Belarus.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj betonar att det är av ”högsta prioritet” att skydda gränsen mot både Ryssland och Belarus.

– Vi förbereder oss inför alla scenarier, säger Zelenskyj i sitt nattliga tal.

När Ryssland inledde sin invasion den 24 februari tillät Belarus ryska trupper att anfalla Ukraina från belarusiskt territorium.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har varnat för att Ryssland planerar en liknande offensiv efter årsskiftet.

– Jag tror att den ryska förmågan att genomföra en offensiv, kanske en stor offensiv, kan vara återställd mot slutet av januari eller februari. Det är vad de försöker göra, och vi försöker förstås göra allt vi kan för att förhindra det, sa ministern i början av förra veckan.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ryskt flaggskepp krossat – kostar 800 miljoner

2026 02 20

En rysk pärla har totalförstörts.

Ukrainska styrkor har under natten förstört tre enheter av det ryska Tor-M1-luftförsvarssystemet i Zaporizhzhia.

Systemen är värda totalt cirka 75 miljoner dollar tillsammans, motsvarande över 800 miljoner kronor, rapporterar Kyiv Post.

Tre Tor-M1-system förstörda

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för de obemannade styrkorna, genomfördes operationen samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System.

– Alla tre Tor-systemen finns i den ockuperade delen av Zaporizhzhia-regionen. Operationen genomfördes samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System, uppger Brovdi på Telegram, och hänvisar till en Telegramvideo som publicerats på plattformen av operationen som varade i över 90 sekunder.

Tor-M1 är ett kortdistans luftförsvarssystem som kan slå mot flera mål samtidigt och kostar cirka 25 miljoner dollar per enhet – ett heligt flaggskepp för den ryska militären.

Brovdi betonar att det är en prioritet att systematiskt identifiera och slå ut delar av Rysslands luftförsvar.

– Under natten försvann ungefär 75 miljoner dollar, men framför allt var det ett slag mot det närmaste ledet i fiendens luftförsvar, som alltid ställer till stora problem. Någon gång kommer de här kostsamma besvären att ta slut, uppger han.

LÄS MER: Trump stoppas av högsta domstolen

Flera ryska positioner träffade

Utöver luftförsvarssystemen har ukrainska styrkor slagit mot flera ryska positioner, inklusive kommandoposter, förråd och truppkoncentrationer.

En drönarkommandopost i Zlatopil, ett förråd i Bohdanivka och en reparationsbas i Rozivka träffades även under natten som en del av attacken.

Rapporten från de ukrainska försvarsstyrkorna noterar att de ryska förlusterna och omfattningen av skadorna fortfarande specificeras.

Territoriella framgångar

Ukrainska styrkor återtog totalt 63 kvadratkilometer från ryska styrkor förra veckan, främst i Zaporizhzhia.

Totalt har Ukraina återtagit 91 kvadratkilometer, inklusive 86 kvadratkilometer cirka 80 kilometer öster om Zaporizhzhia stad, där ryska styrkor gjort framsteg sedan sommaren 2025.

Analytiker menar att de ukrainska motattackerna sannolikt har lyckats utnyttja en nyligen genomförd Starlink-nedstängning som stört ryska styrkors kommunikationer och ledning.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen