JUST NU: Omvärlden fruktar ny offensiv – nu svarar Kreml

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin reser i dag, måndag, till Belarus för att träffa sin allierade Alexandr Lukasjenko.

Det är första gången på över tre år om Putin beger sig till granndiktaturen. 

Vanligtvis brukar Lukasjenko resa till Moskva.

Flera experter har tolkat Putins resa som ett försök att sätta press på Lukasjenko och tvinga Belarus in i kriget mot Ukraina.

Ukraina har själva varnat för att Ryssland och Belarus förbereder en våroffensiv mot Kyiv som skulle involvera cirka 200 000 soldater.

"Lite oklart"

Överstelöjtnant och militärexperten Joakim Paasikivi framhåller att det är svårt att avgöra vad som är Putins syfte med resan till Belarus. 

– Det är lite oklart. Putin har försökt att få med sig sina allierade i kriget, men har misslyckats. Lukasjenko är den som är närmast. I sin ställning är han också beroende av Putin, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Vidare berättar överstelöjtnanten att Rysslands försvarsminister besökte Belarus den 3 december och skrev på ett hemligt säkerhetsavtal med sin belarusiske motsvarighet.

– Det kan därför handla om att sätta ytterligare press på Lukasjenko för att få Belarus att gå med i kriget, säger Joakim Paasikivi till radiokanalen.

Kreml svarar

Spekulationerna är omfattande. Så omfattande att Moskva känner sig tvingade att kommentera Putins resa till grannlandet. 

– Kreml avfärdade idén om att Vladimir Putin reste till Belarus på måndagen för att pressa Minsk att ta en mer aktiv roll i konflikten i Ukraina, rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Enligt Kreml finns det inga planer på en rysk-belarusisk offensiv mot norra Ukraina.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar rapporterna för "grundlösa" och "idiotiska" , uppger Reuters.

Stor militärövning

I samband med att Putin anländer till Minsk kommer ryska trupper att genomföra en stor militärövning i Belarus.

 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj betonar att det är av ”högsta prioritet” att skydda gränsen mot både Ryssland och Belarus.

– Vi förbereder oss inför alla scenarier, säger Zelenskyj i sitt nattliga tal.

När Ryssland inledde sin invasion den 24 februari tillät Belarus ryska trupper att anfalla Ukraina från belarusiskt territorium.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har varnat för att Ryssland planerar en liknande offensiv efter årsskiftet.

– Jag tror att den ryska förmågan att genomföra en offensiv, kanske en stor offensiv, kan vara återställd mot slutet av januari eller februari. Det är vad de försöker göra, och vi försöker förstås göra allt vi kan för att förhindra det, sa ministern i början av förra veckan.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen