JUST NU: Omvärlden fruktar ny offensiv – nu svarar Kreml

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin reser i dag, måndag, till Belarus för att träffa sin allierade Alexandr Lukasjenko.

Det är första gången på över tre år om Putin beger sig till granndiktaturen. 

Vanligtvis brukar Lukasjenko resa till Moskva.

Flera experter har tolkat Putins resa som ett försök att sätta press på Lukasjenko och tvinga Belarus in i kriget mot Ukraina.

Ukraina har själva varnat för att Ryssland och Belarus förbereder en våroffensiv mot Kyiv som skulle involvera cirka 200 000 soldater.

"Lite oklart"

Överstelöjtnant och militärexperten Joakim Paasikivi framhåller att det är svårt att avgöra vad som är Putins syfte med resan till Belarus. 

– Det är lite oklart. Putin har försökt att få med sig sina allierade i kriget, men har misslyckats. Lukasjenko är den som är närmast. I sin ställning är han också beroende av Putin, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Vidare berättar överstelöjtnanten att Rysslands försvarsminister besökte Belarus den 3 december och skrev på ett hemligt säkerhetsavtal med sin belarusiske motsvarighet.

– Det kan därför handla om att sätta ytterligare press på Lukasjenko för att få Belarus att gå med i kriget, säger Joakim Paasikivi till radiokanalen.

Kreml svarar

Spekulationerna är omfattande. Så omfattande att Moskva känner sig tvingade att kommentera Putins resa till grannlandet. 

– Kreml avfärdade idén om att Vladimir Putin reste till Belarus på måndagen för att pressa Minsk att ta en mer aktiv roll i konflikten i Ukraina, rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Enligt Kreml finns det inga planer på en rysk-belarusisk offensiv mot norra Ukraina.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar rapporterna för "grundlösa" och "idiotiska" , uppger Reuters.

Stor militärövning

I samband med att Putin anländer till Minsk kommer ryska trupper att genomföra en stor militärövning i Belarus.

 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj betonar att det är av ”högsta prioritet” att skydda gränsen mot både Ryssland och Belarus.

– Vi förbereder oss inför alla scenarier, säger Zelenskyj i sitt nattliga tal.

När Ryssland inledde sin invasion den 24 februari tillät Belarus ryska trupper att anfalla Ukraina från belarusiskt territorium.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har varnat för att Ryssland planerar en liknande offensiv efter årsskiftet.

– Jag tror att den ryska förmågan att genomföra en offensiv, kanske en stor offensiv, kan vara återställd mot slutet av januari eller februari. Det är vad de försöker göra, och vi försöker förstås göra allt vi kan för att förhindra det, sa ministern i början av förra veckan.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen