JUST NU: Omvärlden fruktar ny offensiv – nu svarar Kreml

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin reser i dag, måndag, till Belarus för att träffa sin allierade Alexandr Lukasjenko.

Det är första gången på över tre år om Putin beger sig till granndiktaturen. 

Vanligtvis brukar Lukasjenko resa till Moskva.

Flera experter har tolkat Putins resa som ett försök att sätta press på Lukasjenko och tvinga Belarus in i kriget mot Ukraina.

Ukraina har själva varnat för att Ryssland och Belarus förbereder en våroffensiv mot Kyiv som skulle involvera cirka 200 000 soldater.

"Lite oklart"

Överstelöjtnant och militärexperten Joakim Paasikivi framhåller att det är svårt att avgöra vad som är Putins syfte med resan till Belarus. 

– Det är lite oklart. Putin har försökt att få med sig sina allierade i kriget, men har misslyckats. Lukasjenko är den som är närmast. I sin ställning är han också beroende av Putin, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Vidare berättar överstelöjtnanten att Rysslands försvarsminister besökte Belarus den 3 december och skrev på ett hemligt säkerhetsavtal med sin belarusiske motsvarighet.

– Det kan därför handla om att sätta ytterligare press på Lukasjenko för att få Belarus att gå med i kriget, säger Joakim Paasikivi till radiokanalen.

Kreml svarar

Spekulationerna är omfattande. Så omfattande att Moskva känner sig tvingade att kommentera Putins resa till grannlandet. 

– Kreml avfärdade idén om att Vladimir Putin reste till Belarus på måndagen för att pressa Minsk att ta en mer aktiv roll i konflikten i Ukraina, rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Enligt Kreml finns det inga planer på en rysk-belarusisk offensiv mot norra Ukraina.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar rapporterna för "grundlösa" och "idiotiska" , uppger Reuters.

Stor militärövning

I samband med att Putin anländer till Minsk kommer ryska trupper att genomföra en stor militärövning i Belarus.

 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj betonar att det är av ”högsta prioritet” att skydda gränsen mot både Ryssland och Belarus.

– Vi förbereder oss inför alla scenarier, säger Zelenskyj i sitt nattliga tal.

När Ryssland inledde sin invasion den 24 februari tillät Belarus ryska trupper att anfalla Ukraina från belarusiskt territorium.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har varnat för att Ryssland planerar en liknande offensiv efter årsskiftet.

– Jag tror att den ryska förmågan att genomföra en offensiv, kanske en stor offensiv, kan vara återställd mot slutet av januari eller februari. Det är vad de försöker göra, och vi försöker förstås göra allt vi kan för att förhindra det, sa ministern i början av förra veckan.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen