Ulf Kristersson öppnar dörren för S

2023 01 18

Under onsdagens partiledardebatt i riksdagen vände sig statsminister Ulf Kristersson (M) direkt till oppositionsledaren Magdalena Andersson (S).

Moderatledaren inledde debatten med att efterlysa fler breda överenskommelser i svensk politik.

– Låt mig vända mig direkt till oppositionens partiledare. Vi tycker olika om mycket. Men kanske inte om precis allt, säger statsministern och ställer en fråga till Magdalena Andersson och Socialdemokraterna:

– Vill ni vara med och bidra till omläggning av invandringspolitiken, energipolitiken och kriminalpolitiken? I så fall finns det förutsättningar för riktigt långsiktig politik på tre riktigt viktiga områden.

Magdalena Andersson var näst på tur efter statsministerns anförande.

S-ledaren började med att kritisera regeringen för brutna vallöften. Hon påpekade att det utlovade högkostnadsskyddet fortfarande inte är på plats, trots att många hushåll går på knäna.

– Socialdemokraterna har föreslagit högre barnbidrag och en elprisakut. Ulf Kristersson, vad krävs för att du ska stötta svenska barnfamiljer?

”Plocka fram hörapparaten”

Debatten hettade till när frågan om satsningar på kärnkraft kom på tal.

Statsminister Ulf Kristersson ifrågasatte Socialdemokraternas vilja att bygga ut kärnkraften i Sverige. En åtgärd som hans regering anser är nödvändig för att säkra svensk elproduktion i framtiden.

– Andersson har tidigare sagt att vi kan vara oeniga om mycket, men att vi ska sätta Sverige främst. Kan S ge besked om reformer och långsiktiga spelregler för de som vill bygga ny kärnkraft? Är svaret ja eller nej? frågar han Magdalena Andersson.

Oppositionsledaren betonar att S ”självklart vill Sveriges bästa”.

– Kristersson kanske ska plocka fram hörapparaten. Vi har varit tydliga med att vi behöver mer el och att vi behöver bygga ut nuvarande energiproduktion. Problemet är att du Kristersson, hoppade av den överenskommelse som vi hade, säger Magdalena Andersson.

S-ledaren syftar på den energiöverenskommelse som Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade för tre år sedan.

Partierna riktade kritik mot villkoren för kärnkraften, som de inte upplevde som tillräckligt fördelaktiga.

Foto: Sveriges riksdag 

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen