Regeringen öppnar för att stänga skolor

2023 05 11

Det framkommer av Skolinspektionens granskning av svenska skolors betygsättning.

Flera skolor ger elever omotiverat höga betyg.

Nu ryter Handelshögskolan i Stockholm ifrån.

Skolans rektor Lars Strannegård öppnar för att lämna det nationella antagningssystemet och i stället införa ett antagningsprov samt rödflaggning av vissa skolor.

– Vi kan inte längre lita på att det är rätt elever som kommer in på de mest efter­traktade utbildningarna, skriver Lars Strannegård i DN.

Ministern reagerar

Regeringen har reagerat på Handelshögskolans hot.

– Jag tycker att det är bra att Handelshögskolans rektor lyfter det här problemet. Det skapar ett nytt perspektiv på den här frågan, säger skolminister Lotta Edholm (L) till DN.

Ministern framhåller att regeringen förbereder en rad åtgärder för att komma till rätta med betygsproblematiken.

Bland annat vill regeringen koppla de nationella proven starkare till betygsättningen.

Men Lotta Edholm är även beredd att vidta kraftfullare åtgärder.

Skolor som missköter sig kan tvingas stänga.

– Jag är inte främmande för att göra det lättare att dra in tillståndet för skolor som inte sätter rättvisa betyg, säger skolministern till DN.

Uppdrag till skolverket

I mars gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om hur kvalitetsarbetet i skolväsendet ska bedrivas.

– Syftet är att stärka skolornas arbete med att sätta rättvisande betyg som återspeglar elevernas kunskaper, framhöll regeringen i ett uttalande.

Skolminister Lotta Edholm konstaterade att det är ytterst viktigt att motverka ”betygsinflation”.

– Betygsinflationen är ett stort problem, och vi vet att den är allra störst i fristående skolor. Det här uppdraget är en av flera åtgärder regeringen gör, vi kommer att återkomma med en utredning för att se över de mer övergripande systemförändringar som behövs, sa hon efter regeringens beslut.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 17

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen