Öppnar för diktaturer – bjuder in Saudiarabien och Iran

2023 08 24

Den internationella koalitionen BRICS kan nu bli större.

Organisationen BRICS består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, och har som uttalat delmål att vara en motpol till västvärldens ekonomiska och politiska inflytande.

Koalitionen avhandlar flera viktiga globala ämnen och har bland annat föreslagit alternativa institutioner för globalt samarbete.

Nu kan organisationen utökas, då ett antal nya länder har bjudits in till samarbetet.

Det rapporterar Reuters.

Sex länder

Medlemsländerna har nu beslutat för att bjuda in totalt sex nya länder till organisationen.

Det rör sig om Iran, Saudiarabien, Argentina, Egypten, Etiopien och Förenade Arabemiraten.

Det säger Sydafrikas president Cyril Ramaphosa under ett möte på torsdagen.

Början av nästa år

Uppemot 40 länder har stått i kö för ett medlemskap i organisationen, och nu kan 6 av dessa komma att bli officiella medlemmar inom kort.

– Vi har beslutat att bjuda in Argentina, Egypten, Etiopien, Islamiska republiken Iran, Konungariket Saudiarabien och Förenade Arabemiraten att bli fullvärdiga medlemmar i BRICS, säger Ramaphosa enligt CNN.

– Deras medlemskap träder i kraft den 1 januari 2024.

Under en tid har det diskuterats internt om att utöka BRICS-samarbetet, men det har varit oenigheter kring på vilket sätt och hur omfattande.

Önskar gemensam valuta

Ett av BRICS-samarbetets målsättningar är att världen ska vara mindre beroende av inflytande från väst.

Det handlar bland annat om den amerikanska dollarns position i den globala ekonomin.

Brasiliens president Lula da Silva har föreslagit en gemensam valuta för handel mellan BRICS-länderna.

Finns utmaningar

Det finns dock stora utmaningar med ett sådant förslag.

– Om du vill det måste du få en bankunion, du måste få en finanspolitisk union, du måste få makroekonomisk konvergens, säger Lesetja Kganyago vid den Sydafrikanska centralbanken.

– Viktigt är att du behöver en disciplineringsmekanism för de länder som faller ur linje med den... Plus att de kommer att behöva en gemensam centralbank... var hamnar den?

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen