Öppnar för diktaturer – bjuder in Saudiarabien och Iran

2023 08 24

Den internationella koalitionen BRICS kan nu bli större.

Organisationen BRICS består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, och har som uttalat delmål att vara en motpol till västvärldens ekonomiska och politiska inflytande.

Koalitionen avhandlar flera viktiga globala ämnen och har bland annat föreslagit alternativa institutioner för globalt samarbete.

Nu kan organisationen utökas, då ett antal nya länder har bjudits in till samarbetet.

Det rapporterar Reuters.

Sex länder

Medlemsländerna har nu beslutat för att bjuda in totalt sex nya länder till organisationen.

Det rör sig om Iran, Saudiarabien, Argentina, Egypten, Etiopien och Förenade Arabemiraten.

Det säger Sydafrikas president Cyril Ramaphosa under ett möte på torsdagen.

Början av nästa år

Uppemot 40 länder har stått i kö för ett medlemskap i organisationen, och nu kan 6 av dessa komma att bli officiella medlemmar inom kort.

– Vi har beslutat att bjuda in Argentina, Egypten, Etiopien, Islamiska republiken Iran, Konungariket Saudiarabien och Förenade Arabemiraten att bli fullvärdiga medlemmar i BRICS, säger Ramaphosa enligt CNN.

– Deras medlemskap träder i kraft den 1 januari 2024.

Under en tid har det diskuterats internt om att utöka BRICS-samarbetet, men det har varit oenigheter kring på vilket sätt och hur omfattande.

Önskar gemensam valuta

Ett av BRICS-samarbetets målsättningar är att världen ska vara mindre beroende av inflytande från väst.

Det handlar bland annat om den amerikanska dollarns position i den globala ekonomin.

Brasiliens president Lula da Silva har föreslagit en gemensam valuta för handel mellan BRICS-länderna.

Finns utmaningar

Det finns dock stora utmaningar med ett sådant förslag.

– Om du vill det måste du få en bankunion, du måste få en finanspolitisk union, du måste få makroekonomisk konvergens, säger Lesetja Kganyago vid den Sydafrikanska centralbanken.

– Viktigt är att du behöver en disciplineringsmekanism för de länder som faller ur linje med den... Plus att de kommer att behöva en gemensam centralbank... var hamnar den?

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen