Öppnar för krav på munskydd

2025 04 23

Om en ny pandemi drabbar Sverige kan regeringen införa krav på munskydd.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD) och regeringens särskilda pandemiutredare, professor och överläkare Jan Albert, på en gemensam pressträff.

Jan Albert har haft i uppdrag att göra en omfattande översyn av smittskyddsregleringen för att bättre anpassa den till situationer med omfattande smittspridning – exempelvis en ny pandemi.

Under onsdagen överlämnade utredaren sina förslag till socialminister Jakob Forssmed.

Det rör sig bland annat om följande förslag på nya smittskyddsåtgärder:

- En ny lag, ”lagen om samhällsinriktade smittskyddsåtgärder”, som ger regeringen möjlighet att snabbt agera och besluta om smittskyddsåtgärder i samhället vid en pandemi, samtidigt som grundläggande fri- och rättigheter inte inskränks mer än absolut nödvändigt. Det kan exempelvis handla om krav på munskydd och att hålla avstånd i lokaler samt nedstängning av verksamheter.

- Nya lagändringar för att möjliggöra storskalig testning och smittspårning

”Viktiga lärdomar”

Jakob Forssmed välkomnar förslagen.

– Samhället har nu kunnat dra många viktiga lärdomar från covid-19-pandemin för att säkerställa att vi är bättre förberedda inför framtida kriser. Den här utredningen är ett viktigt steg i arbetet med att stärka vår pandemiberedskap och skydda människors liv och hälsa, säger socialministern och tillägger:

– Nu ska vi analysera utredningens förslag vidare.

Införde aldrig krav

Under coronapandemin infördes aldrig något krav på munskydd i Sverige. Flera regioner uppmanade dock besökare i vården att använda munskydd.

Den som bär munskydd för att undvika smitta uppmanas att tänka på följande, enligt Folkhälsomyndigheten:

- Tvätta händerna eller använd handdesinfektionsmedel, exempelvis handsprit.

- Kontrollera att munskyddet är helt och rent.

- Placera munskyddet rättvänt över näsa, mun och haka. Om munskyddet har en formbar metallskena ska den placeras uppåt och böjas till över näsryggen. Banden ska sitta runt öronen eller runt huvudet om munskyddet har knytband.

- Se till att munskyddet sluter tätt utan några glipor. Om munskyddet inte sluter tätt vid kinderna, kan banden runt öronen kortas ner genom att du knyter en knut långt ut på banden. På så sätt kan passformen öka mot kinden. Skäggväxt kan påverka hur tätt munskyddet sitter över ansiktet och därmed reducera munskyddets skyddseffekt.

- Rör inte munskyddet så länge du har det på dig, och se till att det täcker både näsa och mun hela tiden då du använder det.

Foto: Svante Rinalder Regeringskansliet resp F. Lucas

Text. Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen