Öppnar för krav på munskydd

2025 04 23

Om en ny pandemi drabbar Sverige kan regeringen införa krav på munskydd.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD) och regeringens särskilda pandemiutredare, professor och överläkare Jan Albert, på en gemensam pressträff.

Jan Albert har haft i uppdrag att göra en omfattande översyn av smittskyddsregleringen för att bättre anpassa den till situationer med omfattande smittspridning – exempelvis en ny pandemi.

Under onsdagen överlämnade utredaren sina förslag till socialminister Jakob Forssmed.

Det rör sig bland annat om följande förslag på nya smittskyddsåtgärder:

- En ny lag, ”lagen om samhällsinriktade smittskyddsåtgärder”, som ger regeringen möjlighet att snabbt agera och besluta om smittskyddsåtgärder i samhället vid en pandemi, samtidigt som grundläggande fri- och rättigheter inte inskränks mer än absolut nödvändigt. Det kan exempelvis handla om krav på munskydd och att hålla avstånd i lokaler samt nedstängning av verksamheter.

- Nya lagändringar för att möjliggöra storskalig testning och smittspårning

”Viktiga lärdomar”

Jakob Forssmed välkomnar förslagen.

– Samhället har nu kunnat dra många viktiga lärdomar från covid-19-pandemin för att säkerställa att vi är bättre förberedda inför framtida kriser. Den här utredningen är ett viktigt steg i arbetet med att stärka vår pandemiberedskap och skydda människors liv och hälsa, säger socialministern och tillägger:

– Nu ska vi analysera utredningens förslag vidare.

Införde aldrig krav

Under coronapandemin infördes aldrig något krav på munskydd i Sverige. Flera regioner uppmanade dock besökare i vården att använda munskydd.

Den som bär munskydd för att undvika smitta uppmanas att tänka på följande, enligt Folkhälsomyndigheten:

- Tvätta händerna eller använd handdesinfektionsmedel, exempelvis handsprit.

- Kontrollera att munskyddet är helt och rent.

- Placera munskyddet rättvänt över näsa, mun och haka. Om munskyddet har en formbar metallskena ska den placeras uppåt och böjas till över näsryggen. Banden ska sitta runt öronen eller runt huvudet om munskyddet har knytband.

- Se till att munskyddet sluter tätt utan några glipor. Om munskyddet inte sluter tätt vid kinderna, kan banden runt öronen kortas ner genom att du knyter en knut långt ut på banden. På så sätt kan passformen öka mot kinden. Skäggväxt kan påverka hur tätt munskyddet sitter över ansiktet och därmed reducera munskyddets skyddseffekt.

- Rör inte munskyddet så länge du har det på dig, och se till att det täcker både näsa och mun hela tiden då du använder det.

Foto: Svante Rinalder Regeringskansliet resp F. Lucas

Text. Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen