Öppnar för permanenta Natobaser i Sverige

2023 09 03

Det är Liberalerna som nu går ut med att man ställer sig positivt till permanenta Natobaser på svensk mark.

Regeringen har tidigare menat att det inte finns skäl för en sådan förändring, men förslaget finns nu med på Liberalernas nya säkerhetspolitiska program.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tycker att man ska vara tydlig med att det här är ett sätt att stärka svenska folkets säkerhet och trygghet i ett läge där omvärlden kan vara ett mycket allvarligt hot mot Sverige, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till SR.

Väntar fortfarande

Sverige är ännu inte med i Nato då man väntar på att samtliga medlemmar i försvarsorganisationen ska ratificera Sveriges ansökan.

Det är någonting som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar bör ske innan årets slut.

Det är Ungern och Turkiet som ännu inte accepterat Sverige in i organisationen, men Stoltenberg menar att Sverige kommer att bli medlem under hösten.

Finns ett behov

Johan Pehrson väntar spänt på att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato.

– När Sverige nu, förhoppningsvis snart, tar steget fullt ut in i Nato, så ställs hela den svenska försvars- och säkerhetspolitiken om. Det kommer att innebära, som vi ser det, ett behov av att ha permanenta Nato-baser, säger han.

Mycket Natopositiva

Liberalerna är mycket positiva till internationellt samarbete i stort, däribland i form av Nato.

– Redan i dag har vi ett tätt och nära samarbete med Nato med gemensamma övningar och ett värdlandsavtal. Men vi har inget inflytande eftersom vi inte är medlemmar, framhåller partiet.

– Vi kan inte heller ta del av de säkerhetspolitiska garantier som Natos medlemmar ger varandra. Som medlemmar får vi säkerhetsgarantier och kan vara med och påverka.

Möjliga platser

Liberalernas ledning menar på att Östersjön och Arktis är viktiga platser strategiskt.

Två möjliga platser i Sverige där Natobaser skulle kunna placeras är i Luleå och på Gotland.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Riksdagsparti infiltrerat – fruktar kuppförsök

2026 04 01

Efter beslutet att släppa in Sverigedemokraterna i en framtida regering har Liberalerna fått över 1 500 nya medlemmar.

Den stora tillströmningen har väckt uppmärksamhet – och misstankar. Nu befarar flera företrädare att L har infiltrerats av personer som vill driva partiet högerut, rapporterar DN.

Enligt uppgifter till tidningen kommer flera av de nya medlemmarna från det liberalkonservativa partiet Medborgerlig Samling.

Inom L finns nu farhågor om ett kuppförsök för att påverka partiets inriktning.  

– Vi har personer som varit medlemmar i ett par dagar, och som nu nominerat sig själva till listor, utan att någon vet vilka de är. Oron är att de ska vilja föra en politik som inte är Liberalernas, säger en källa i partiet till DN.

En annan L-källa beskriver tillströmningen av nya medlemmar som ”organiserad”.

Partiledningen kommenterar

Liberalernas partisekreteraren Fredrik Brange uttalar sig om den nya medlemsskaran i en skriftlig kommentar till DN.

– Att fler väljer att bli medlemmar visar att det finns en stor vilja att bidra till ett starkt liberalt parti i svensk politi. En hel del av de nya medlemmarna har tidigare tillhört Liberalerna och återvänder nu efter Simona Mohamssons besked, framhåller han.

LÄS MER: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Högerröster uppmanar

Flera röster på högerkanten har uppmanat Medborgerlig Samlings medlemmar att ansluta sig till Liberalerna efter partiets vändning om SD.

En av dem är Carl Eos vid den konservativa tankesmedjan Oikos.

– Samtliga medlemmar i Medborgerlig Samling borde ansluta sig till Liberalerna. Nu har ni chansen att skapa ett högerliberalt parti. Lägg ner MED, skrev han på X efter Liberalernas nya besked.

LÄS OCKSÅ: Ryska militärexperter tvärvänder om kriget 

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen

Lavinartad ökning av allvarlig sjukdom i Sverige

2026 03 31

Kronisk tarminflammation är en sjukdom som blir allt vanligare i hela världen.

Särskilt i Sverige är talen mycket höga, enligt en specialistläkare.

Bland barn har antalet drabbade nästan fördubblats de senaste decennierna.

”Kan vara något vi äter”

I kategorin inflammatoriska tarmsjukdomar ingår Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Det handlar om autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret attackerar tarmen, rapporterar TV4.

Sverige har bland de högsta talen av antal drabbade, uppger Rana Eizad, specialistläkare i internmedicin.

Forskning från Danmark om barn som har insjuknat mellan 1978 och 2020 visar på en trefaldig till fyrfaldig ökning. Från fyra per 100 000 barn före 1990, till 15 barn per 100 000 idag.

Orsakerna tros vara flera. Genetik har en stor påverkan, men även exempelvis vår kosthållning kan göra att sjukdomen blir vanligare.

– Troligtvis kan det vara något vi äter, den västerländska kosten som vi har. Tillgången till läkemedel och antibiotika har pekats ut som en bov, säger Rana Eizad till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

”Ska söka vård”

Vanliga symptom är att man har diarré och blod i avföringen.

Man kan också drabbas av ont i magen och magknip efter en måltid, enligt vårdsajten 1177.

Viktminskning och trötthet är andra vanliga symtom.

– Har man blod i avföringen ska man söka vård. Det brukar vara hemorrojder eller tarmfickor, men det ska man inte spekulera i, säger Rana Eizad till kanalen.

Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som båda är inflammatoriska tarmsjukdomar, enligt 1177.

– Vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen bli inflammerad, och inte bara tjocktarmen och ändtarmen, uppger vårdsajten.

Sjukdomarna kan också skiljas från IBS såtillvida att blod i avföringen inte är ett symptom på IBS.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är besvärliga, men kan behandlas.

– Crohns sjukdom går inte över, men med behandling kan du leva i stort sett som vanligt, skriver vårdsajten, och noterar samma sak om ulcerös kolit.

LÄS OCKSÅ: Eljätte betalar tillbaka pengar till kunder

Foto: O. Marketing

Text: Redaktionen