Öppnar för permanenta Natobaser i Sverige

2023 09 03

Det är Liberalerna som nu går ut med att man ställer sig positivt till permanenta Natobaser på svensk mark.

Regeringen har tidigare menat att det inte finns skäl för en sådan förändring, men förslaget finns nu med på Liberalernas nya säkerhetspolitiska program.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tycker att man ska vara tydlig med att det här är ett sätt att stärka svenska folkets säkerhet och trygghet i ett läge där omvärlden kan vara ett mycket allvarligt hot mot Sverige, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till SR.

Väntar fortfarande

Sverige är ännu inte med i Nato då man väntar på att samtliga medlemmar i försvarsorganisationen ska ratificera Sveriges ansökan.

Det är någonting som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar bör ske innan årets slut.

Det är Ungern och Turkiet som ännu inte accepterat Sverige in i organisationen, men Stoltenberg menar att Sverige kommer att bli medlem under hösten.

Finns ett behov

Johan Pehrson väntar spänt på att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato.

– När Sverige nu, förhoppningsvis snart, tar steget fullt ut in i Nato, så ställs hela den svenska försvars- och säkerhetspolitiken om. Det kommer att innebära, som vi ser det, ett behov av att ha permanenta Nato-baser, säger han.

Mycket Natopositiva

Liberalerna är mycket positiva till internationellt samarbete i stort, däribland i form av Nato.

– Redan i dag har vi ett tätt och nära samarbete med Nato med gemensamma övningar och ett värdlandsavtal. Men vi har inget inflytande eftersom vi inte är medlemmar, framhåller partiet.

– Vi kan inte heller ta del av de säkerhetspolitiska garantier som Natos medlemmar ger varandra. Som medlemmar får vi säkerhetsgarantier och kan vara med och påverka.

Möjliga platser

Liberalernas ledning menar på att Östersjön och Arktis är viktiga platser strategiskt.

Två möjliga platser i Sverige där Natobaser skulle kunna placeras är i Luleå och på Gotland.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen