Öppnar för permanenta Natobaser i Sverige

2023 09 03

Ett regeringsparti säger nu ja till Natobaser på svensk mark.

Det är Liberalerna som nu går ut med att man ställer sig positivt till permanenta Natobaser på svensk mark.

Regeringen har tidigare menat att det inte finns skäl för en sådan förändring, men förslaget finns nu med på Liberalernas nya säkerhetspolitiska program.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tycker att man ska vara tydlig med att det här är ett sätt att stärka svenska folkets säkerhet och trygghet i ett läge där omvärlden kan vara ett mycket allvarligt hot mot Sverige, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till SR.

Väntar fortfarande

Sverige är ännu inte med i Nato då man väntar på att samtliga medlemmar i försvarsorganisationen ska ratificera Sveriges ansökan.

Det är någonting som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar bör ske innan årets slut.

Det är Ungern och Turkiet som ännu inte accepterat Sverige in i organisationen, men Stoltenberg menar att Sverige kommer att bli medlem under hösten.

Finns ett behov

Johan Pehrson väntar spänt på att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato.

– När Sverige nu, förhoppningsvis snart, tar steget fullt ut in i Nato, så ställs hela den svenska försvars- och säkerhetspolitiken om. Det kommer att innebära, som vi ser det, ett behov av att ha permanenta Nato-baser, säger han.

Mycket Natopositiva

Liberalerna är mycket positiva till internationellt samarbete i stort, däribland i form av Nato.

– Redan i dag har vi ett tätt och nära samarbete med Nato med gemensamma övningar och ett värdlandsavtal. Men vi har inget inflytande eftersom vi inte är medlemmar, framhåller partiet.

– Vi kan inte heller ta del av de säkerhetspolitiska garantier som Natos medlemmar ger varandra. Som medlemmar får vi säkerhetsgarantier och kan vara med och påverka.

Möjliga platser

Liberalernas ledning menar på att Östersjön och Arktis är viktiga platser strategiskt.

Två möjliga platser i Sverige där Natobaser skulle kunna placeras är i Luleå och på Gotland.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

Lågprisjätte chocksänker priserna

2025 12 02

Priskriget i de svenska matbutikerna fortsätter.

Det har tidigare rapporterats att Ica och Willys sänkt priserna på ett större antal varor i samband med Pensionärernas riksorganisations årliga undersökning av Sveriges mest pensionärsvänliga butik.

Nu ansluter sig även Lidl till priskriget, rapporterar jämförelsesajten Matpriskollen.

–  Prissänkningarna är ner till under inköpspris och detta kostar kedjorna och butikerna mycket pengar. Många artiklar ur PRO-listan, har nu också sänkts på samtliga Lidlbutiker, medan Willys och Ica Maxi sänkt på utvalda butiker, så för oss konsumenter är det bara att passa på, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

”Extremlåga”

Enligt Mazur är priserna nere på historiskt låga nivåer.

–  Priserna är extremlåga och dom verkar inte ge sig. Röd Garantmjölk för 8,90/liter, Makaroner 8,50 kr, Rågsikt 9,90, Heinz ketchup 17,90, Rydbergs Potatisallad 400 gram 9,90 kr, medan samma potatissallad 200 gram kostar 14,90. Det är helt galet, säger han.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs 

Stor prissänkning nästa år

Nästa år beräknas matpriserna sjunka ordentligt. Regeringen har beslutat att sänka matmomsen från 12 till 6 procent från och med 1 april 2026. En matpriskommission ska tillsättas för att säkerställa att butikerna sänker priserna i samma utsträckning.

De stora livsmedelskedjorna jobbar aktivt för att säkerställa att producenterna inte kommer få igenom prisökningar som skulle kunna slå mot momssänkningen.

– Vi har redan fått tydliga indikationer på att alla de stora kedjorna verkligen pressar producenter och leverantörer för att det inte ska ske prisökningar som kan göra att momssänkningen ifrågasätts. Normalt förhandlar man nu om ganska stora prisökningar i januari och februari, men min gissning är att de kommer vara väldigt små, om ens några, säger Ulf Mazur.

– Detta kommer givetvis göra det ännu tuffare för många mindre leverantörer om man inte får öka priserna när kostnaderna ökar, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten 

Foto: D. Strategy

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kreml använder hemlig “mellanhand“ för oljeexport

2025 12 02

Ryssland försöker använda ett asiatiskt land som mellanhand för oljeexport.

Ukrainsk underrättelsetjänst uppger att Ryssland använder Vietnam för att kringgå oljesanktioner och säkra finansiering för kriget i Ukraina, rapporterar ukrainska RBC.

Kringgår sanktioner

Enligt Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst (HUR) har Ryssland tecknat flera avtal med Vietnam för att stärka samarbetet inom olje- och gasindustrin.

Avtalen omfattar både ryskt och vietnamesiskt territorium samt Vietnams kustnära havsområden, med inblandning av företagen Zarubezhneft, PetroVietnam och det gemensamma bolaget Vietsovpetro.

– Hur Ryssland systematiskt skapar internationella partnerskap för att kringgå sanktioner är ett tydligt tecken på att de försöker säkra långsiktiga intäkter för kriget i Ukraina, säger en talesperson från HUR.

LÄS MER: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Export via tredje länder

Enligt HUR ger avtalen parterna rätt att etablera dotterbolag i tredje länder, vilket möjliggör export av rysk olja under vietnamesisk flagg och döljer den verkliga ursprungsplatsen.

– Särskilt anmärkningsvärt är att avtalet mellan Ryssland och Vietnam fastställer ett lägsta försäljningspris för olja på minst 75 dollar per fat, vilket är betydligt högre än det pristak på 47,6 dollar per fat som EU-länderna införde i juli 2025, uppger HUR via Telegram.

– Med tanke på Kremls försök att säkra ett ”garanterat” oljepris på längre sikt är det fullt möjligt att ryska underrättelsetjänster kommer att intensifiera operationer riktade mot internationella energikedjor – inklusive sabotage av infrastruktur i andra länder.

Sanktioner och risker

USA och EU har under hösten infört nya sanktioner mot Ryssland för att minska Kremls intäkter och förhindra kringgående av restriktionerna.

I oktober lanserade USA sanktioner mot bland annat Rosneft och Lukoil samt 36 dotterbolag, och EU godkände sitt 19:e sanktionpaket mot Ryssland.

EU förbereder dessutom ytterligare åtgärder mot Ryssland och Belarus, som är allierad med Moskva.

Sanktionerna omfattar bland annat restriktioner mot oljeexport, finansiella transaktioner och exportkontroller på avancerad teknik.

LÄS MER: UPPGIFTER: Jätteförändring väntas för oljepriset

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen