Öppnar för permanenta Natobaser i Sverige

2023 09 03

Ett regeringsparti säger nu ja till Natobaser på svensk mark.

Det är Liberalerna som nu går ut med att man ställer sig positivt till permanenta Natobaser på svensk mark.

Regeringen har tidigare menat att det inte finns skäl för en sådan förändring, men förslaget finns nu med på Liberalernas nya säkerhetspolitiska program.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tycker att man ska vara tydlig med att det här är ett sätt att stärka svenska folkets säkerhet och trygghet i ett läge där omvärlden kan vara ett mycket allvarligt hot mot Sverige, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till SR.

Väntar fortfarande

Sverige är ännu inte med i Nato då man väntar på att samtliga medlemmar i försvarsorganisationen ska ratificera Sveriges ansökan.

Det är någonting som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar bör ske innan årets slut.

Det är Ungern och Turkiet som ännu inte accepterat Sverige in i organisationen, men Stoltenberg menar att Sverige kommer att bli medlem under hösten.

Finns ett behov

Johan Pehrson väntar spänt på att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato.

– När Sverige nu, förhoppningsvis snart, tar steget fullt ut in i Nato, så ställs hela den svenska försvars- och säkerhetspolitiken om. Det kommer att innebära, som vi ser det, ett behov av att ha permanenta Nato-baser, säger han.

Mycket Natopositiva

Liberalerna är mycket positiva till internationellt samarbete i stort, däribland i form av Nato.

– Redan i dag har vi ett tätt och nära samarbete med Nato med gemensamma övningar och ett värdlandsavtal. Men vi har inget inflytande eftersom vi inte är medlemmar, framhåller partiet.

– Vi kan inte heller ta del av de säkerhetspolitiska garantier som Natos medlemmar ger varandra. Som medlemmar får vi säkerhetsgarantier och kan vara med och påverka.

Möjliga platser

Liberalernas ledning menar på att Östersjön och Arktis är viktiga platser strategiskt.

Två möjliga platser i Sverige där Natobaser skulle kunna placeras är i Luleå och på Gotland.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen