Öppnar för permanenta Natobaser i Sverige

2023 09 03

Ett regeringsparti säger nu ja till Natobaser på svensk mark.

Det är Liberalerna som nu går ut med att man ställer sig positivt till permanenta Natobaser på svensk mark.

Regeringen har tidigare menat att det inte finns skäl för en sådan förändring, men förslaget finns nu med på Liberalernas nya säkerhetspolitiska program.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tycker att man ska vara tydlig med att det här är ett sätt att stärka svenska folkets säkerhet och trygghet i ett läge där omvärlden kan vara ett mycket allvarligt hot mot Sverige, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till SR.

Väntar fortfarande

Sverige är ännu inte med i Nato då man väntar på att samtliga medlemmar i försvarsorganisationen ska ratificera Sveriges ansökan.

Det är någonting som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar bör ske innan årets slut.

Det är Ungern och Turkiet som ännu inte accepterat Sverige in i organisationen, men Stoltenberg menar att Sverige kommer att bli medlem under hösten.

Finns ett behov

Johan Pehrson väntar spänt på att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato.

– När Sverige nu, förhoppningsvis snart, tar steget fullt ut in i Nato, så ställs hela den svenska försvars- och säkerhetspolitiken om. Det kommer att innebära, som vi ser det, ett behov av att ha permanenta Nato-baser, säger han.

Mycket Natopositiva

Liberalerna är mycket positiva till internationellt samarbete i stort, däribland i form av Nato.

– Redan i dag har vi ett tätt och nära samarbete med Nato med gemensamma övningar och ett värdlandsavtal. Men vi har inget inflytande eftersom vi inte är medlemmar, framhåller partiet.

– Vi kan inte heller ta del av de säkerhetspolitiska garantier som Natos medlemmar ger varandra. Som medlemmar får vi säkerhetsgarantier och kan vara med och påverka.

Möjliga platser

Liberalernas ledning menar på att Östersjön och Arktis är viktiga platser strategiskt.

Två möjliga platser i Sverige där Natobaser skulle kunna placeras är i Luleå och på Gotland.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Sibirien under attack

2026 06 20

Sibirien har attackerats på lördagen.

Ukraina fortsätter att genomföra stora attacker långt inne i Ryssland.

På lördagen har Sibirien attackerats – och lokala invånare vittnar om stora explosioner.

Explosioner vid viktig anläggning

Ukraina uppges under lördagen ha riktat en drönarattacket mot oljeraffinaderiet i staden Tyumun i västra Sibirien.

Staden och det viktiga raffinaderiet är beläget 1 900 kilometer från Ukraina, rapporterar Kyiv Post.

Guvernören för Tyumenregionen, Alexander Moor, gick vid middagstid ut med en drönarvarning.

13.36 uppgav han att attacken hade avvärjts, men uppgifterna motsägs av vittnesmål från lokala invånare och oberoende medier.

– Akutspecialister arbetar vid vrakplatsen. Enligt preliminära uppgifter skadades inte fabriken och de anställda har evakuerats. Jag håller situationen under personlig kontroll, meddelade Moor.

Men enligt oberoende medier och invånare i Tyumen ska Ryssland inte alls ha lyckats avvärja attacken.  

Invånare i det distrikt där raffinaderiet ligger hörde minst två explosioner, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Putin måste dö"

Största raffinaderiet i västra Sibirien

Samtidigt sprids också bilder från ögonvittnen, som visar hur rök stiger från den viktiga anläggningen.

Videor från lokalbefolkningen visar också hur ett stort antal brandbilar åker mot fabriken.

Oljeraffinaderiet i Tyumen är den största anläggningen för oljebearbetning i västra Sibirien, enligt tidningen.

Det har en årlig raffineringskapacitet på över 7 miljoner ton.

Ukraina kan alltså ha lyckats med ännu ett tungt slag mot den ryska oljeindustrin.

Samtidigt attackerar Ukraina också på flera andra håll, enligt rapporter.

Attacker mot det ockuperade Krym

Attacken i Sibirien ska ha ägt rum samtidigt som Ukraina genomförde en serie andra drönarattacker.

Dessa var riktade mot logistiska rutter och energiinfrastruktur i det ockuperade Krym samt i regionerna Kherson och Zaporizjzja och i Rysslands Belgorod-region, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Moskva brinner - explosioner över hela huvudstaden

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen