Öppnar för permanenta Natobaser i Sverige

2023 09 03

Ett regeringsparti säger nu ja till Natobaser på svensk mark.

Det är Liberalerna som nu går ut med att man ställer sig positivt till permanenta Natobaser på svensk mark.

Regeringen har tidigare menat att det inte finns skäl för en sådan förändring, men förslaget finns nu med på Liberalernas nya säkerhetspolitiska program.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tycker att man ska vara tydlig med att det här är ett sätt att stärka svenska folkets säkerhet och trygghet i ett läge där omvärlden kan vara ett mycket allvarligt hot mot Sverige, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till SR.

Väntar fortfarande

Sverige är ännu inte med i Nato då man väntar på att samtliga medlemmar i försvarsorganisationen ska ratificera Sveriges ansökan.

Det är någonting som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar bör ske innan årets slut.

Det är Ungern och Turkiet som ännu inte accepterat Sverige in i organisationen, men Stoltenberg menar att Sverige kommer att bli medlem under hösten.

Finns ett behov

Johan Pehrson väntar spänt på att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato.

– När Sverige nu, förhoppningsvis snart, tar steget fullt ut in i Nato, så ställs hela den svenska försvars- och säkerhetspolitiken om. Det kommer att innebära, som vi ser det, ett behov av att ha permanenta Nato-baser, säger han.

Mycket Natopositiva

Liberalerna är mycket positiva till internationellt samarbete i stort, däribland i form av Nato.

– Redan i dag har vi ett tätt och nära samarbete med Nato med gemensamma övningar och ett värdlandsavtal. Men vi har inget inflytande eftersom vi inte är medlemmar, framhåller partiet.

– Vi kan inte heller ta del av de säkerhetspolitiska garantier som Natos medlemmar ger varandra. Som medlemmar får vi säkerhetsgarantier och kan vara med och påverka.

Möjliga platser

Liberalernas ledning menar på att Östersjön och Arktis är viktiga platser strategiskt.

Två möjliga platser i Sverige där Natobaser skulle kunna placeras är i Luleå och på Gotland.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

Rusning efter Samsung-telefon – därför vill alla ha den nu

2026 07 15

Samsung ökar produktionen av sin senaste mobiltelefon rejält.

Under den senaste tiden har minnesbolagen rusat på börsmarknaden.

Detta på grund av den rådande minnesbristen som driver upp priserna på en rad olika teknikprodukter.

Samsung-kunder befarar att mobiljättens nästa modell – Galaxy S27 – kommer att bli dyrare på grund av det.

Därför sker nu en rusning efter Samsung Galaxy S26, rapporterar Mobil.se.

Kraftig ökning

Samsung planerar nu att öka produktionen av Galaxy S26 med 50 procent.

Detta efter att försäljningen i juni månad blev betydligt bättre än väntat – det såldes tre gånger så många enheter som månaden innan.

Kunder passar på att köpa den senaste modellen på grund av befarade kommande prishöjningar.

Kan öka mer

Produktionen höjs från en miljon till en och en halv miljon telefoner.

Men om försäljningen fortsätter i samma takt som nu så kan produktionen komma att öka ytterligare.

Läs mer: Bolånetagare vänder – nästan alla väljer rörlig ränta

Inte bara Samsung

Det är inte bara Samsungs produkter som kan bli dyrare framöver.

Även Apple höjer priserna på olika varianter av iPads och MacBooks i USA med mellan hundra och trehundra dollar, uppger CNBC.

Det beskrivs som företagets första formella steg för att vältra över de högre minnes- och lagringskostnaderna på konsumenterna.

Apple framhåller att “vi vet att detta inte är några välkomna nyheter, och vi arbetar outtröttligt för att hitta lösningar”.

“Aldrig sett något liknande”

I en kommentar meddelar techjättens team att de aldrig har sett något liknande.

– Konsumentelektronikbranschen står inför en utmaning utan motstycke, menas det.

– Den snabba expansionen av AI-datacenter har skapat en extraordinär våg av efterfrågan på minne och lagring. Vi har aldrig tidigare sett ett komponentpris stiga så mycket, så snabbt.

Läs mer: Volkswagen ökar över 50 procent

Foto: G. Philips

Text: Redaktionen

Bostadsrätter ska bli som hyresrätter – ny lag på gång

2026 07 14

Bostadsrättsföreningar ska få mer att säga till om när det gäller vem som ska få lov att bo i deras bostäder.

För två år sedan infördes strängare regler som gjorde det möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som hamnat på fel sida av lagen.

Nu föreslås liknande regler när det gäller bostadsrätter. Den som missköter bostadsrätten, skapar otrygghet – eller till och med begår brott – ska framöver kunna kastas ut på motsvarande sätt som en hyresgäst kan vräkas från sin lägenhet idag.

Dessutom ska bostadsrättsföreningar redan från början få större makt att neka medlemskap och köp, rapporterar Aftonbladet.

Gränsen inte bestämd

Enligt förslaget ska en person bland annat kunna vräkas från sin lägenhet om den begår ett brott i närområdet. Det kan till exempel vara på en lekplats eller ett torg. Någon exakt gräns finns inte i nuläget.

– Det måste såklart avgöras av rättsvårdande myndigheter och domstolar exakt var gränserna går, säger Martin Kinnunen (SD) på en pressträff tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), idag vikarie för justitieminister Gunnar Strömmer (M), enligt tidningen.

Andra läser: Bolånetagare vänder – nästan alla väljer samma ränta

Blir som med hyresrätter

Tanken är att den proposition som föreslås ska likna de lagar som gav hyresvärdar och fastighetsägare större möjlighet att vräka hyresgäster och som alltså infördes 2024.

Redan då gavs vissa bostadsrättsföreningar större makt.

– Det här berör förstås de bostadsrättsföreningar som har hyresrätter i sina föreningar. Tyvärr begås ju brott i bostadsområden oavsett upplåtelseform, så det finns även ett behov att se över bostadsrättslagstiftningen på det här området, i varje fall om de föreslagna ändringarna i praktiken ska leda till ökad trygghet i bostadsområden över hela landet, sade Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, i en kommentar vid tillfället.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andra läser: Tung smäll för Sveriges bönder

Foto: M. Lis resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen