Öppnar för permanenta Natobaser i Sverige

2023 09 03

Ett regeringsparti säger nu ja till Natobaser på svensk mark.

Det är Liberalerna som nu går ut med att man ställer sig positivt till permanenta Natobaser på svensk mark.

Regeringen har tidigare menat att det inte finns skäl för en sådan förändring, men förslaget finns nu med på Liberalernas nya säkerhetspolitiska program.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tycker att man ska vara tydlig med att det här är ett sätt att stärka svenska folkets säkerhet och trygghet i ett läge där omvärlden kan vara ett mycket allvarligt hot mot Sverige, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till SR.

Väntar fortfarande

Sverige är ännu inte med i Nato då man väntar på att samtliga medlemmar i försvarsorganisationen ska ratificera Sveriges ansökan.

Det är någonting som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar bör ske innan årets slut.

Det är Ungern och Turkiet som ännu inte accepterat Sverige in i organisationen, men Stoltenberg menar att Sverige kommer att bli medlem under hösten.

Finns ett behov

Johan Pehrson väntar spänt på att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato.

– När Sverige nu, förhoppningsvis snart, tar steget fullt ut in i Nato, så ställs hela den svenska försvars- och säkerhetspolitiken om. Det kommer att innebära, som vi ser det, ett behov av att ha permanenta Nato-baser, säger han.

Mycket Natopositiva

Liberalerna är mycket positiva till internationellt samarbete i stort, däribland i form av Nato.

– Redan i dag har vi ett tätt och nära samarbete med Nato med gemensamma övningar och ett värdlandsavtal. Men vi har inget inflytande eftersom vi inte är medlemmar, framhåller partiet.

– Vi kan inte heller ta del av de säkerhetspolitiska garantier som Natos medlemmar ger varandra. Som medlemmar får vi säkerhetsgarantier och kan vara med och påverka.

Möjliga platser

Liberalernas ledning menar på att Östersjön och Arktis är viktiga platser strategiskt.

Två möjliga platser i Sverige där Natobaser skulle kunna placeras är i Luleå och på Gotland.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen