Öppnar för utegångsförbud i Sverige

2023 09 29

Utegångsförbud borde införas för att stoppa våldsvågen i Sverige.

Det anser justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

I en intervju med DN föreslår han flera åtgärder som enligt honom är nödvändiga för att stoppa våldet.  

Det handlar bland annat om att sänka straffåldern till 13 år och att få fler invandare att lämna Sverige.

Utegångsförbud 

SD-toppen vill även att tillfälliga utegångsförbud ska kunna införas av polisen.

–  Det ska såklart bara användas i undantagsfall. Och det ska vara upp till polisen själv att ta till om situationen kräver det.

– Polisens verktygslåda bör vara större än vad den är i dag.

Det säger Richard Jomshof till DN.

Öppnade för att dra in bidrag

Flera av den senaste tidens våldsdåd kopplas till en intern konflikt inom det kriminella nätverket Foxtrot.

Nätverket uppges ha splittrats i två falanger som agerar hänsynslöst mot varandra. Sprängdåd och skjutningar har utförts mot både gängmedlemmar och anhöriga. Oskyldiga har fått sätta livet till när mördarna slagit till.

Den ena falangen av Foxtrot-nätverket kopplas till den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som den ”Kurdiska räven”.

Majid gömmer sig i Turkiet varifrån han uppges beställa dödskjutningar och sprängningar i Sverige.

Sverige kräver att han ska utlämnas, men Turkiet vägrar med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

I mitten av september öppnade vice statsminister Ebba Busch (KD) för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, sa hon till Aftonbladet.

Ebba Busch backade sedan från sitt uttalande.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor, framhöll hon till samma tidning.

Jomshof: Strypt bidrag har diskuterats

Sverigedemokraternas Richard Jomshof hävdar, trots Ebba Buschs pudel, att frågan om att dra in Sveriges bistånd till Turkiet ligger på bordet.

Han berättar att åtgärden har tagits upp i diskussioner mellan regeringen och SD.

– Vi har ju sagt att biståndet skulle kunna användas som påtryckningsmedel, och jag uppfattar det som att man håller med oss där. Samtidigt så är det ett vapen som när man väl har använt det inte kan användas igen, säger Jomshof till DN.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 september 2025

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta. 

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social. 

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen