Öppnar för utegångsförbud i Sverige

2023 09 29

Utegångsförbud borde införas för att stoppa våldsvågen i Sverige.

Det anser justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

I en intervju med DN föreslår han flera åtgärder som enligt honom är nödvändiga för att stoppa våldet.  

Det handlar bland annat om att sänka straffåldern till 13 år och att få fler invandare att lämna Sverige.

Utegångsförbud 

SD-toppen vill även att tillfälliga utegångsförbud ska kunna införas av polisen.

–  Det ska såklart bara användas i undantagsfall. Och det ska vara upp till polisen själv att ta till om situationen kräver det.

– Polisens verktygslåda bör vara större än vad den är i dag.

Det säger Richard Jomshof till DN.

Öppnade för att dra in bidrag

Flera av den senaste tidens våldsdåd kopplas till en intern konflikt inom det kriminella nätverket Foxtrot.

Nätverket uppges ha splittrats i två falanger som agerar hänsynslöst mot varandra. Sprängdåd och skjutningar har utförts mot både gängmedlemmar och anhöriga. Oskyldiga har fått sätta livet till när mördarna slagit till.

Den ena falangen av Foxtrot-nätverket kopplas till den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som den ”Kurdiska räven”.

Majid gömmer sig i Turkiet varifrån han uppges beställa dödskjutningar och sprängningar i Sverige.

Sverige kräver att han ska utlämnas, men Turkiet vägrar med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

I mitten av september öppnade vice statsminister Ebba Busch (KD) för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, sa hon till Aftonbladet.

Ebba Busch backade sedan från sitt uttalande.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor, framhöll hon till samma tidning.

Jomshof: Strypt bidrag har diskuterats

Sverigedemokraternas Richard Jomshof hävdar, trots Ebba Buschs pudel, att frågan om att dra in Sveriges bistånd till Turkiet ligger på bordet.

Han berättar att åtgärden har tagits upp i diskussioner mellan regeringen och SD.

– Vi har ju sagt att biståndet skulle kunna användas som påtryckningsmedel, och jag uppfattar det som att man håller med oss där. Samtidigt så är det ett vapen som när man väl har använt det inte kan användas igen, säger Jomshof till DN.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


14 dec 2025

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen


14 dec 2025

”Explosioner skakar Moskva” – massiva attacker

2025 12 15

Under söndagskvällen har flera drönare slagit ner i området kring Moskva.

Ryska invånare rapporterar i sociala medier om explosionerna runt Moskva, som för andra gången denna veckan utsätts för drönarattacker.

– Explosioner skakar Moskvas utkanter när drönare når Rysslands huvudstadsregion, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till ryska Telegram-kanaler.

Filmer på sociala medier

Varken ukrainska eller ryska myndigheter har ännu kommenterat den specifika attacken, men på sociala medier sprids filmklipp som visar flera drönare som slår ner och exploderar.

– Moskvas borgmästare Sergey Sobyanin har ännu inte kommenterat händelsen, uppger tidningen.

Ryssland rapporterar om 56 drönare

Drönarattacken i Moskvaregionen har ännu inte kommenterats, men det ryska försvarsministeriet har rapporterat ett stort antal drönarattacker mot landet under eftermiddagen och kvällen.

De rapporterade drönarna ska enligt ministeriet har skjutits ner.

–  Mellan klockan 16 och 20 lokal tid sköt luftförsvaret enligt uppgift ner 56 drönare, inklusive två över Moskvaregionen, uppger tidningen, med hänvisning till ett uttalande från de ryska myndigheterna.  

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Här sköts drönarna ner

Enligt rapporten från det ryska försvarsministeriet sköts drönarna ner i följande regioner:

- 24 drönare över Belgorodregionen  

- 17 drönare över Brjanskregionen  

- 5 drönare över Tularegionen  

- 3 drönare över Kurskregionen  

- 2 drönare över Kalugaregionen  

- 2 drönare över Rjazanregionen   

- 2 drönare över Moskvaregionen  

- 1 drönare över Voronezjregionen   

Tidigare attack

Kvällens attack är andra gången på kort tid som Moskva attackeras med drönare.

Tidigare i veckan, under natten till den 11 december, kom också rapporter från ryska medier om drönarattacker mot Moskva.

Då gick regionen ut och varnade för fara.

Dessutom fick flygningarna från flera flygplatserna i regionen avbrytas tillfälligt.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: flickch

Text: Redaktionen