Öppnar för utegångsförbud i Sverige

2023 09 29

Utegångsförbud borde införas för att stoppa våldsvågen i Sverige.

Det anser justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

I en intervju med DN föreslår han flera åtgärder som enligt honom är nödvändiga för att stoppa våldet.  

Det handlar bland annat om att sänka straffåldern till 13 år och att få fler invandare att lämna Sverige.

Utegångsförbud 

SD-toppen vill även att tillfälliga utegångsförbud ska kunna införas av polisen.

–  Det ska såklart bara användas i undantagsfall. Och det ska vara upp till polisen själv att ta till om situationen kräver det.

– Polisens verktygslåda bör vara större än vad den är i dag.

Det säger Richard Jomshof till DN.

Öppnade för att dra in bidrag

Flera av den senaste tidens våldsdåd kopplas till en intern konflikt inom det kriminella nätverket Foxtrot.

Nätverket uppges ha splittrats i två falanger som agerar hänsynslöst mot varandra. Sprängdåd och skjutningar har utförts mot både gängmedlemmar och anhöriga. Oskyldiga har fått sätta livet till när mördarna slagit till.

Den ena falangen av Foxtrot-nätverket kopplas till den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som den ”Kurdiska räven”.

Majid gömmer sig i Turkiet varifrån han uppges beställa dödskjutningar och sprängningar i Sverige.

Sverige kräver att han ska utlämnas, men Turkiet vägrar med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

I mitten av september öppnade vice statsminister Ebba Busch (KD) för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, sa hon till Aftonbladet.

Ebba Busch backade sedan från sitt uttalande.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor, framhöll hon till samma tidning.

Jomshof: Strypt bidrag har diskuterats

Sverigedemokraternas Richard Jomshof hävdar, trots Ebba Buschs pudel, att frågan om att dra in Sveriges bistånd till Turkiet ligger på bordet.

Han berättar att åtgärden har tagits upp i diskussioner mellan regeringen och SD.

– Vi har ju sagt att biståndet skulle kunna användas som påtryckningsmedel, och jag uppfattar det som att man håller med oss där. Samtidigt så är det ett vapen som när man väl har använt det inte kan användas igen, säger Jomshof till DN.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen