Öppnar för utegångsförbud i Sverige

2023 09 29

Utegångsförbud borde införas för att stoppa våldsvågen i Sverige.

Det anser justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

I en intervju med DN föreslår han flera åtgärder som enligt honom är nödvändiga för att stoppa våldet.  

Det handlar bland annat om att sänka straffåldern till 13 år och att få fler invandare att lämna Sverige.

Utegångsförbud 

SD-toppen vill även att tillfälliga utegångsförbud ska kunna införas av polisen.

–  Det ska såklart bara användas i undantagsfall. Och det ska vara upp till polisen själv att ta till om situationen kräver det.

– Polisens verktygslåda bör vara större än vad den är i dag.

Det säger Richard Jomshof till DN.

Öppnade för att dra in bidrag

Flera av den senaste tidens våldsdåd kopplas till en intern konflikt inom det kriminella nätverket Foxtrot.

Nätverket uppges ha splittrats i två falanger som agerar hänsynslöst mot varandra. Sprängdåd och skjutningar har utförts mot både gängmedlemmar och anhöriga. Oskyldiga har fått sätta livet till när mördarna slagit till.

Den ena falangen av Foxtrot-nätverket kopplas till den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som den ”Kurdiska räven”.

Majid gömmer sig i Turkiet varifrån han uppges beställa dödskjutningar och sprängningar i Sverige.

Sverige kräver att han ska utlämnas, men Turkiet vägrar med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

I mitten av september öppnade vice statsminister Ebba Busch (KD) för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, sa hon till Aftonbladet.

Ebba Busch backade sedan från sitt uttalande.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor, framhöll hon till samma tidning.

Jomshof: Strypt bidrag har diskuterats

Sverigedemokraternas Richard Jomshof hävdar, trots Ebba Buschs pudel, att frågan om att dra in Sveriges bistånd till Turkiet ligger på bordet.

Han berättar att åtgärden har tagits upp i diskussioner mellan regeringen och SD.

– Vi har ju sagt att biståndet skulle kunna användas som påtryckningsmedel, och jag uppfattar det som att man håller med oss där. Samtidigt så är det ett vapen som när man väl har använt det inte kan användas igen, säger Jomshof till DN.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

08mars26

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Gränsen nådd för Erdogan – skickar stridsflygplan

2026 03 08

Svallvågorna från Irankriget har nått Cypern.

Den europeiska önationen har varit måltavla för en rad iranska drönar- och robotattacker sedan USA:s och Israels inledande attacker mot Iran för en vecka sedan.

Hotet från Iran har fått flera europeiska länder att agera.

Bland annat har Grekland, Frankrike och Storbritannien flyttat militär utrustning i riktning mot Cypern.

Nu uppges ytterligare ett land agera.

Turkiet, som kontrollerar den norra delen av Cypern, överväger att skicka flera F-16-stridsflygplan till ön.

– Utplacering av stridsflygplan är en av flera åtgärder som övervägs som svar på de ökade spänningarna, rapporterar den statliga tv-kanalen TRT Haber.

Sedan tidigare har Grekland stationerat fyra F-16-flygplan på Cypern.

Högsta beredskap

Iran uppges bland annat ha avfyrat drönare mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern.

Attacken inträffade under krigets första dagar. Efter incidenten har Storbritannien satt sin militära personal i högsta beredskap.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, sade en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet i samband med händelsen.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film 

Regeringsbyggnad brinner

Samtidigt fortsätter attackerna att rasa i Mellanöstern.

I ett inlägg på X uppger den israeliska militären att de genomfört en våg av attacker mot den internationella flygplatsen Mehrabad i den iranska huvudstaden Teheran. Flera iranska stridsflygplan uppges ha förstörts.

Iran har också genomfört storskaliga angrepp. Flera länder har attackerats – bland annat Kuwait, Saudiarabien och Bahrain.

I Kuwait står en regeringsbyggnad i brand, rapporterar CNN. Byggnaden på cirka 22 våningar uppges ha träffats i en drönarattack.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt”

Foto: Nato resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen