Öppnar för utegångsförbud i Sverige

2023 09 29

Utegångsförbud borde införas för att stoppa våldsvågen i Sverige.

Det anser justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

I en intervju med DN föreslår han flera åtgärder som enligt honom är nödvändiga för att stoppa våldet.  

Det handlar bland annat om att sänka straffåldern till 13 år och att få fler invandare att lämna Sverige.

Utegångsförbud 

SD-toppen vill även att tillfälliga utegångsförbud ska kunna införas av polisen.

–  Det ska såklart bara användas i undantagsfall. Och det ska vara upp till polisen själv att ta till om situationen kräver det.

– Polisens verktygslåda bör vara större än vad den är i dag.

Det säger Richard Jomshof till DN.

Öppnade för att dra in bidrag

Flera av den senaste tidens våldsdåd kopplas till en intern konflikt inom det kriminella nätverket Foxtrot.

Nätverket uppges ha splittrats i två falanger som agerar hänsynslöst mot varandra. Sprängdåd och skjutningar har utförts mot både gängmedlemmar och anhöriga. Oskyldiga har fått sätta livet till när mördarna slagit till.

Den ena falangen av Foxtrot-nätverket kopplas till den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som den ”Kurdiska räven”.

Majid gömmer sig i Turkiet varifrån han uppges beställa dödskjutningar och sprängningar i Sverige.

Sverige kräver att han ska utlämnas, men Turkiet vägrar med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

I mitten av september öppnade vice statsminister Ebba Busch (KD) för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, sa hon till Aftonbladet.

Ebba Busch backade sedan från sitt uttalande.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor, framhöll hon till samma tidning.

Jomshof: Strypt bidrag har diskuterats

Sverigedemokraternas Richard Jomshof hävdar, trots Ebba Buschs pudel, att frågan om att dra in Sveriges bistånd till Turkiet ligger på bordet.

Han berättar att åtgärden har tagits upp i diskussioner mellan regeringen och SD.

– Vi har ju sagt att biståndet skulle kunna användas som påtryckningsmedel, och jag uppfattar det som att man håller med oss där. Samtidigt så är det ett vapen som när man väl har använt det inte kan användas igen, säger Jomshof till DN.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen