Orange varning för snöstorm – men här blir det sol

2024 10 29

Ett kraftigt snöoväder drar in över norra Sverige. Samtidigt blir det strålande solsken i övriga delar av landet.

Under onsdagen väntas solen titta fram i stora delar av landet. Temperaturer på över 10 grader väntas i mellersta och södra Sverige.

Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, uppmanar allmänheten att passa på att njuta av solen.

– Det blir klart till halvklart väder med mycket plats för den sista oktobersolen i landet. Möjligheten finns att få njuta av den sista oktobersolen innan mer ostadigt, ja kanske till och med “höstruskigt” väder lagom till att barnen ringer på och frågar efter bus eller godis, säger han i ett uttalande.

Snöstorm och orange varning

För befolkningen i nordligaste Sverige ser vädersituationen annorlunda ut.

Under tisdagskvällen drar en snöstorm in över Lappland och Norrbotten.

SMHI har utfärdat en orange varning för Lapplandsfjället. Myndigheten flaggar för mycket hård vind och lokal storm.

Från Sarek och upp mot Kebnekaisemassivet väntas vindhastigheter på upp till 25 m/s, vilket räknas som storm.

SMHI uppmanar invånare att stanna hemma.

– Ge dig inte ut på fjället i onödan. Räddningsinsatser kan vara riskabla och ta lång tid, framhåller myndigheten och tillägger:

– Det är mycket svårt att orientera sig på grund av nedsatt sikt och det kan vara mycket svårt att förflytta sig samt att resa och förankra tält.

Dessutom är risken för förfrysning stor, enligt SMHI.

Varningen gäller från klockan 21 tisdag till klockan 09 på onsdag.

”Förankra lösa föremål”

SMHI har även utfärdat gula varningar för hårda vindbyar i Norrbottensfjällen och delar av Norrbottens län.

Invånare i Norrbotten uppmanas att tänka på följande:

- Vägar kan blockeras av nedfallna träd eller grenar.

- Det finns risk för förseningar eller inställda avgångar inom kollektivtrafiken.

- Förankra och säkra lösa föremål, till exempel din studsmatta och dina trädgårdsmöbler. Tänk på att tillfälliga konstruktioner som byggnadsställningar också kan blåsa iväg.

- Skador kan uppstå på skog, till exempel i hyggeskanter och i nygallrad skog.

- Det finns risk för störningar i el- och telenät i områden med luftburna ledningar.

Foto: G. Fulz

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen