27 maj 26

Orkan rör sig mot Sverige – ”väldigt osäkert”

2024 10 05

En extremt kraftig orkan har utvecklats i Atlanten.

Den har fått namnet Kirk och beräknas i dagsläget som en kategori 4-orkan, den näst högsta nivån på en femgradig skala.

Nu rör sig Kirk norrut.

Nästa vecka beräknas den nå Norden och Sverige.

När Kirk drar in över Sverige kommer den dock ha tappat fart och nedvärderats från en orkan till en tropisk storm.

Trots det bör svenska folket stålsätta sig för stormbyar och nederbörd. Vädersajten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att Kirk kan ställa till med problem.

– Kirk kan fortfarande vara rätt kraftig när den anländer. Som prognosen ser ut just nu så har den kvar rätt mycket energi när den kommer till Sverige, säger han till Aftonbladet.

Då når den Sverige

Kirk beräknas påverka Sverige som mest i slutet av nästa vecka.

SMHI:s Angelica Lundberg konstaterar att det råder stor osäkerhet kring prognosen.

– Till veckoslutet drar resterna av orkanen Kirk förbi Skandinavien men i vilken omfattning Sverige kommer beröras är ännu väldigt osäkert, berättar meteorologen.

Våldsam kraft

Just nu drar Kirk fram med våldsam kraft, med vindhastigheter på över 230 kilometer i timmen.

Kirk ser ut att behålla orkanstatus till måndag, då den kommer att tappa fart och bli en tropisk storm.

Vid en tropisk storm är vindhastigheten 18-32 m/s, enligt SMHI.

– Den undre gränsen för vindhastigheten i en tropisk storm överensstämmer inte med gränsen för storm i Sverige, 24,5 m/s. I allmänhet avser vindhastigheterna medelvinden under 10 minuter på 10 m höjd över marken, vilket är den internationellt vedertagna definitionen, skriver myndigheten om väderfenomenet.

Tropisk storm, orkan, cyklon eller tyfon

Det finns olika begrepp för olika väderfenomen. Vilket ord som används beror på var fenomenet sker och hur starka vindarna är. 

  • Stormar beskrivs av SMHI som oväder med vindar på minst 24,5 m/s. 
  • Tropiska stormar är oväder som bildas i områden med varmare hav. De kallas för storm redan vid 17 meter per sekund.
  • Orkan definieras av SMHI som vindar med medelhastighet över 118 kilometer i timmen (en vindstyrka på 32,6 m/s).
  • En tropisk cyklon är ett intensivt lågtryck som bildas över hav med hög vattentemperatur. I asiatiska halvan av Stilla havet kallar man cykloner för tyfoner när de uppnår orkanvindar (33 m/s).

Källa: Röda korset

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen