Den har fått namnet Kirk och beräknas i dagsläget som en kategori 4-orkan, den näst högsta nivån på en femgradig skala.

Nu rör sig Kirk norrut.

Nästa vecka beräknas den nå Norden och Sverige.

När Kirk drar in över Sverige kommer den dock ha tappat fart och nedvärderats från en orkan till en tropisk storm.

Trots det bör svenska folket stålsätta sig för stormbyar och nederbörd. Vädersajten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att Kirk kan ställa till med problem.

– Kirk kan fortfarande vara rätt kraftig när den anländer. Som prognosen ser ut just nu så har den kvar rätt mycket energi när den kommer till Sverige, säger han till Aftonbladet.

Då når den Sverige

Kirk beräknas påverka Sverige som mest i slutet av nästa vecka.

SMHI:s Angelica Lundberg konstaterar att det råder stor osäkerhet kring prognosen.

– Till veckoslutet drar resterna av orkanen Kirk förbi Skandinavien men i vilken omfattning Sverige kommer beröras är ännu väldigt osäkert, berättar meteorologen.

Våldsam kraft

Just nu drar Kirk fram med våldsam kraft, med vindhastigheter på över 230 kilometer i timmen.

Kirk ser ut att behålla orkanstatus till måndag, då den kommer att tappa fart och bli en tropisk storm.

Vid en tropisk storm är vindhastigheten 18-32 m/s, enligt SMHI.

– Den undre gränsen för vindhastigheten i en tropisk storm överensstämmer inte med gränsen för storm i Sverige, 24,5 m/s. I allmänhet avser vindhastigheterna medelvinden under 10 minuter på 10 m höjd över marken, vilket är den internationellt vedertagna definitionen, skriver myndigheten om väderfenomenet.

Tropisk storm, orkan, cyklon eller tyfon

Det finns olika begrepp för olika väderfenomen. Vilket ord som används beror på var fenomenet sker och hur starka vindarna är. 

• Stormar beskrivs av SMHI som oväder med vindar på minst 24,5 m/s. 
• Tropiska stormar är oväder som bildas i områden med varmare hav. De kallas för storm redan vid 17 meter per sekund.
• Orkan definieras av SMHI som vindar med medelhastighet över 118 kilometer i timmen (en vindstyrka på 32,6 m/s).
• En tropisk cyklon är ett intensivt lågtryck som bildas över hav med hög vattentemperatur. I asiatiska halvan av Stilla havet kallar man cykloner för tyfoner när de uppnår orkanvindar (33 m/s).

Källa: Röda korset

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen