JUST NU: Oroande uppgifter om kärnvapen

2022 06 13

Antalet kärnvapen i världen väntas öka för första gången sedan kalla kriget, och spänningen följer därefter.

Spänningen mellan världens nio kärnvapenbeväpnade länder ökar, uppger en ny forskningsrapport från Stockholm International Peace Research Institute, Sipri.

“Oroande trend”

Världens kärnvapen noterades för en viss minskning mellan januari 2021 och januari 2022. Men om inte någonting sker omedelbart kommer antalet massförstörelsevapen att öka markant.

– Det här är en mycket oroande trend, säger Wilfred Wan, chef för Sipris program för massförstörelsevapen, till Sky News.

Även retoriken blir värre

Han menar att det inte bara är vapnen som riskerar att bli starkare och fler – även den hätska retoriken blir värre.

– Alla kärnvapenbeväpnade stater ökar eller uppgraderar sina arsenaler och de flesta skärper kärnvapenretoriken och den roll kärnvapen spelar i deras militära strategier, säger Wilfred Wan.

Ryssland toppar listan

Ryssland toppar listan bland kärnvapenländerna när det handlar om antal. Vladimir Putins kärnvapenarsenal består enligt Sipris rapport av totalt 5 977 stridsspetsar.

Det är 550 fler än vad Joe Biden mäktar med i USA. Totalt innehar de båda länderna 90 procent av hela världens kärnvapen.

Ligger före USA

Enligt kärnvapenexperten Hans M. Kristensen, som jobbat i Sipris program för massförstörelsevapen, har inte Ryssland bara flest vapen – de har även de mest moderna av allihop.

– Ryssland har kommit längre i sin modernisering eftersom man började tidigare än USA. USA påbörjar nu en omfattande modernisering som kommer att pågå i över 20 år. Så Ryssland ligger före när det gäller moderna kärnvapen, säger han till SVT.

Biden har största förmågan

Trots Rysslands överlägsenhet i både numerär och i modernitet är det enligt Sipri Joe Biden som kan förlita sig på den största kärnvapenförmågan.

– USA har tveklöst störst kapacitet, oavsett vem som har de modernaste systemen. Det är först nu som USA har behövt göra den modernisering som ska pågå de kommande 20 åren, säger Hans M. Kristensen.

Putins hot

Kärnvapenfrågan har blivit extra känslig efter Rysslands invasion av Ukraina och med anledning av att den aggressiva diktatorn Putin insinuerat att han kan komma att använda kärnvapen om världen lägger sig i.

– Ingen ska ha den minsta tvekan om att en direkt attack mot vårt land kommer att leda till nederlag och fruktansvärda konsekvenser för alla potentiella angripare, sade Putin i ett tal till nationen när Ryssland inledde sin invasion.

Flera experter var eniga om att diktatorn refererade till sitt kärnvapenarsenal.

Fruktar desperat Putin

Farhågor har även höjts att Putin skulle kunna använda kärnvapen om han blir tillräckligt desperat efter att ha lidit flera nederlag i kriget eller upplever ett “existentiellt hot” mot Ryssland.

– Vi tror att [Putins uppfattning om ett existentiellt hot] kan vara fallet i händelse av att han uppfattar att han förlorar kriget i Ukraina, och att Nato i själva verket antingen ingriper eller på väg att ingripa i det sammanhanget, vilket skulle uppenbarligen bidra till en uppfattning om att han är på väg att förlora kriget i Ukraina, säger Avril Haines, chef för den nationella underrättelsetjänsten i USA, till The Guardian.

Fakta: världens nio kärnvapenländer

  • USA
  • Ryssland
  • Storbritannien
  • Frankrike
  • Kina
  • Indien
  • Pakistan
  • Israel
  • Nordkorea

Foto: White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen