JUST NU: Oroande uppgifter om kärnvapen

2022 06 13

Antalet kärnvapen i världen väntas öka för första gången sedan kalla kriget, och spänningen följer därefter.

Spänningen mellan världens nio kärnvapenbeväpnade länder ökar, uppger en ny forskningsrapport från Stockholm International Peace Research Institute, Sipri.

“Oroande trend”

Världens kärnvapen noterades för en viss minskning mellan januari 2021 och januari 2022. Men om inte någonting sker omedelbart kommer antalet massförstörelsevapen att öka markant.

– Det här är en mycket oroande trend, säger Wilfred Wan, chef för Sipris program för massförstörelsevapen, till Sky News.

Även retoriken blir värre

Han menar att det inte bara är vapnen som riskerar att bli starkare och fler – även den hätska retoriken blir värre.

– Alla kärnvapenbeväpnade stater ökar eller uppgraderar sina arsenaler och de flesta skärper kärnvapenretoriken och den roll kärnvapen spelar i deras militära strategier, säger Wilfred Wan.

Ryssland toppar listan

Ryssland toppar listan bland kärnvapenländerna när det handlar om antal. Vladimir Putins kärnvapenarsenal består enligt Sipris rapport av totalt 5 977 stridsspetsar.

Det är 550 fler än vad Joe Biden mäktar med i USA. Totalt innehar de båda länderna 90 procent av hela världens kärnvapen.

Ligger före USA

Enligt kärnvapenexperten Hans M. Kristensen, som jobbat i Sipris program för massförstörelsevapen, har inte Ryssland bara flest vapen – de har även de mest moderna av allihop.

– Ryssland har kommit längre i sin modernisering eftersom man började tidigare än USA. USA påbörjar nu en omfattande modernisering som kommer att pågå i över 20 år. Så Ryssland ligger före när det gäller moderna kärnvapen, säger han till SVT.

Biden har största förmågan

Trots Rysslands överlägsenhet i både numerär och i modernitet är det enligt Sipri Joe Biden som kan förlita sig på den största kärnvapenförmågan.

– USA har tveklöst störst kapacitet, oavsett vem som har de modernaste systemen. Det är först nu som USA har behövt göra den modernisering som ska pågå de kommande 20 åren, säger Hans M. Kristensen.

Putins hot

Kärnvapenfrågan har blivit extra känslig efter Rysslands invasion av Ukraina och med anledning av att den aggressiva diktatorn Putin insinuerat att han kan komma att använda kärnvapen om världen lägger sig i.

– Ingen ska ha den minsta tvekan om att en direkt attack mot vårt land kommer att leda till nederlag och fruktansvärda konsekvenser för alla potentiella angripare, sade Putin i ett tal till nationen när Ryssland inledde sin invasion.

Flera experter var eniga om att diktatorn refererade till sitt kärnvapenarsenal.

Fruktar desperat Putin

Farhågor har även höjts att Putin skulle kunna använda kärnvapen om han blir tillräckligt desperat efter att ha lidit flera nederlag i kriget eller upplever ett “existentiellt hot” mot Ryssland.

– Vi tror att [Putins uppfattning om ett existentiellt hot] kan vara fallet i händelse av att han uppfattar att han förlorar kriget i Ukraina, och att Nato i själva verket antingen ingriper eller på väg att ingripa i det sammanhanget, vilket skulle uppenbarligen bidra till en uppfattning om att han är på väg att förlora kriget i Ukraina, säger Avril Haines, chef för den nationella underrättelsetjänsten i USA, till The Guardian.

Fakta: världens nio kärnvapenländer

  • USA
  • Ryssland
  • Storbritannien
  • Frankrike
  • Kina
  • Indien
  • Pakistan
  • Israel
  • Nordkorea

Foto: White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen