JUST NU: Oroande uppgifter om kärnvapen

2022 06 13

Antalet kärnvapen i världen väntas öka för första gången sedan kalla kriget, och spänningen följer därefter.

Spänningen mellan världens nio kärnvapenbeväpnade länder ökar, uppger en ny forskningsrapport från Stockholm International Peace Research Institute, Sipri.

“Oroande trend”

Världens kärnvapen noterades för en viss minskning mellan januari 2021 och januari 2022. Men om inte någonting sker omedelbart kommer antalet massförstörelsevapen att öka markant.

– Det här är en mycket oroande trend, säger Wilfred Wan, chef för Sipris program för massförstörelsevapen, till Sky News.

Även retoriken blir värre

Han menar att det inte bara är vapnen som riskerar att bli starkare och fler – även den hätska retoriken blir värre.

– Alla kärnvapenbeväpnade stater ökar eller uppgraderar sina arsenaler och de flesta skärper kärnvapenretoriken och den roll kärnvapen spelar i deras militära strategier, säger Wilfred Wan.

Ryssland toppar listan

Ryssland toppar listan bland kärnvapenländerna när det handlar om antal. Vladimir Putins kärnvapenarsenal består enligt Sipris rapport av totalt 5 977 stridsspetsar.

Det är 550 fler än vad Joe Biden mäktar med i USA. Totalt innehar de båda länderna 90 procent av hela världens kärnvapen.

Ligger före USA

Enligt kärnvapenexperten Hans M. Kristensen, som jobbat i Sipris program för massförstörelsevapen, har inte Ryssland bara flest vapen – de har även de mest moderna av allihop.

– Ryssland har kommit längre i sin modernisering eftersom man började tidigare än USA. USA påbörjar nu en omfattande modernisering som kommer att pågå i över 20 år. Så Ryssland ligger före när det gäller moderna kärnvapen, säger han till SVT.

Biden har största förmågan

Trots Rysslands överlägsenhet i både numerär och i modernitet är det enligt Sipri Joe Biden som kan förlita sig på den största kärnvapenförmågan.

– USA har tveklöst störst kapacitet, oavsett vem som har de modernaste systemen. Det är först nu som USA har behövt göra den modernisering som ska pågå de kommande 20 åren, säger Hans M. Kristensen.

Putins hot

Kärnvapenfrågan har blivit extra känslig efter Rysslands invasion av Ukraina och med anledning av att den aggressiva diktatorn Putin insinuerat att han kan komma att använda kärnvapen om världen lägger sig i.

– Ingen ska ha den minsta tvekan om att en direkt attack mot vårt land kommer att leda till nederlag och fruktansvärda konsekvenser för alla potentiella angripare, sade Putin i ett tal till nationen när Ryssland inledde sin invasion.

Flera experter var eniga om att diktatorn refererade till sitt kärnvapenarsenal.

Fruktar desperat Putin

Farhågor har även höjts att Putin skulle kunna använda kärnvapen om han blir tillräckligt desperat efter att ha lidit flera nederlag i kriget eller upplever ett “existentiellt hot” mot Ryssland.

– Vi tror att [Putins uppfattning om ett existentiellt hot] kan vara fallet i händelse av att han uppfattar att han förlorar kriget i Ukraina, och att Nato i själva verket antingen ingriper eller på väg att ingripa i det sammanhanget, vilket skulle uppenbarligen bidra till en uppfattning om att han är på väg att förlora kriget i Ukraina, säger Avril Haines, chef för den nationella underrättelsetjänsten i USA, till The Guardian.

Fakta: världens nio kärnvapenländer

  • USA
  • Ryssland
  • Storbritannien
  • Frankrike
  • Kina
  • Indien
  • Pakistan
  • Israel
  • Nordkorea

Foto: White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 14

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


13 jun 2026

Natoland kräver förbud – kan strypa Ryssland

2026 06 13

Ett Natoland kräver en blockad mot Ryssland.

Estland driver ett nytt förslag inom EU.

Förslaget kan slå direkt mot Rysslands energiflöden, råvaruförsörjning och militära industri, rapporterar Kyiv Post.

Kan slå mot krigsindustrin

Estland har lagt fram ett förslag om ett EU-omfattande exportförbud på alumina, en avgörande råvara i aluminiumproduktion som används i allt från flygindustri till vapentillverkning.

Enligt Estlands utrikesminister Margus Tsahkna handlar det om att strypa en kritisk livlina för Rysslands försörjningskedjor.

– Rysslands försvarsindustri är beroende av aluminium. Aluminium är beroende av aluminiumoxid. Om vi verkligen vill göra det dyrare att vara aggressiv måste vi täppa igen det här kryphålet, skriver Tsahkna i ett inlägg på X.

Aluminium är centralt i ryska försvarsprojekt, och ett stopp för alumina från EU skulle enligt förslaget kunna påverka produktionen av bland annat flygplan, robotar och tung militär utrustning.

LÄS MER: Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

Strypa inkomstkällor

En av de mest långtgående delarna i Estlands plan är ett totalförbud mot maritima tjänster kopplade till rysk energiexport – något som skulle påverka försäkring, logistik och finansiering av olje- och gastransporter.

– För att lamslå dessa penningflöden förespråkar Estland en maritim blockad, skriver tidningen.

Estland vill därmed strypa en av Rysslands viktigaste inkomstkällor.

Förslaget innebär att även fartyg som fraktar rysk energi skulle få svårt att få tillgång till europeiska tjänster, vilket kan tvinga fram dyrare och mer osäkra alternativa transportkedjor.

Samtidigt vill Estland skärpa den befintliga oljeprisregleringen och undvika att Rysslands exportintäkter ökar genom kringgående lösningar.

En annan del av paketet är ett omfattande inreseförbud till Schengen för personer som tjänstgjort i ryska militären eller kopplade paramilitära grupper sedan invasionen 2022.

Estland har redan blockerat tusentals individer nationellt och vill nu se en gemensam EU-linje.

Baltikum förstärker försvaret

Parallellt med de diplomatiska initiativen stärker de baltiska länderna sitt militära och civila försvar.

Nya radar- och övervakningssystem har installerats för att upptäcka drönarhot, samtidigt som fysiska hinder och skyddsanläggningar byggs längs gränserna.

I Tallinn har även nya modulära skyddsrum installerats som en del av ett bredare civilförsvarsprogram.

LÄS MER: Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen