JUST NU: Oroande uppgifter om kärnvapen

2022 06 13

Antalet kärnvapen i världen väntas öka för första gången sedan kalla kriget, och spänningen följer därefter.

Spänningen mellan världens nio kärnvapenbeväpnade länder ökar, uppger en ny forskningsrapport från Stockholm International Peace Research Institute, Sipri.

“Oroande trend”

Världens kärnvapen noterades för en viss minskning mellan januari 2021 och januari 2022. Men om inte någonting sker omedelbart kommer antalet massförstörelsevapen att öka markant.

– Det här är en mycket oroande trend, säger Wilfred Wan, chef för Sipris program för massförstörelsevapen, till Sky News.

Även retoriken blir värre

Han menar att det inte bara är vapnen som riskerar att bli starkare och fler – även den hätska retoriken blir värre.

– Alla kärnvapenbeväpnade stater ökar eller uppgraderar sina arsenaler och de flesta skärper kärnvapenretoriken och den roll kärnvapen spelar i deras militära strategier, säger Wilfred Wan.

Ryssland toppar listan

Ryssland toppar listan bland kärnvapenländerna när det handlar om antal. Vladimir Putins kärnvapenarsenal består enligt Sipris rapport av totalt 5 977 stridsspetsar.

Det är 550 fler än vad Joe Biden mäktar med i USA. Totalt innehar de båda länderna 90 procent av hela världens kärnvapen.

Ligger före USA

Enligt kärnvapenexperten Hans M. Kristensen, som jobbat i Sipris program för massförstörelsevapen, har inte Ryssland bara flest vapen – de har även de mest moderna av allihop.

– Ryssland har kommit längre i sin modernisering eftersom man började tidigare än USA. USA påbörjar nu en omfattande modernisering som kommer att pågå i över 20 år. Så Ryssland ligger före när det gäller moderna kärnvapen, säger han till SVT.

Biden har största förmågan

Trots Rysslands överlägsenhet i både numerär och i modernitet är det enligt Sipri Joe Biden som kan förlita sig på den största kärnvapenförmågan.

– USA har tveklöst störst kapacitet, oavsett vem som har de modernaste systemen. Det är först nu som USA har behövt göra den modernisering som ska pågå de kommande 20 åren, säger Hans M. Kristensen.

Putins hot

Kärnvapenfrågan har blivit extra känslig efter Rysslands invasion av Ukraina och med anledning av att den aggressiva diktatorn Putin insinuerat att han kan komma att använda kärnvapen om världen lägger sig i.

– Ingen ska ha den minsta tvekan om att en direkt attack mot vårt land kommer att leda till nederlag och fruktansvärda konsekvenser för alla potentiella angripare, sade Putin i ett tal till nationen när Ryssland inledde sin invasion.

Flera experter var eniga om att diktatorn refererade till sitt kärnvapenarsenal.

Fruktar desperat Putin

Farhågor har även höjts att Putin skulle kunna använda kärnvapen om han blir tillräckligt desperat efter att ha lidit flera nederlag i kriget eller upplever ett “existentiellt hot” mot Ryssland.

– Vi tror att [Putins uppfattning om ett existentiellt hot] kan vara fallet i händelse av att han uppfattar att han förlorar kriget i Ukraina, och att Nato i själva verket antingen ingriper eller på väg att ingripa i det sammanhanget, vilket skulle uppenbarligen bidra till en uppfattning om att han är på väg att förlora kriget i Ukraina, säger Avril Haines, chef för den nationella underrättelsetjänsten i USA, till The Guardian.

Fakta: världens nio kärnvapenländer

USA
Ryssland
Storbritannien
Frankrike
Kina
Indien
Pakistan
Israel
Nordkorea

Foto: White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen