JUST NU: Oroande uppgifter om kärnvapen

2022 06 13

Antalet kärnvapen i världen väntas öka för första gången sedan kalla kriget, och spänningen följer därefter.

Spänningen mellan världens nio kärnvapenbeväpnade länder ökar, uppger en ny forskningsrapport från Stockholm International Peace Research Institute, Sipri.

“Oroande trend”

Världens kärnvapen noterades för en viss minskning mellan januari 2021 och januari 2022. Men om inte någonting sker omedelbart kommer antalet massförstörelsevapen att öka markant.

– Det här är en mycket oroande trend, säger Wilfred Wan, chef för Sipris program för massförstörelsevapen, till Sky News.

Även retoriken blir värre

Han menar att det inte bara är vapnen som riskerar att bli starkare och fler – även den hätska retoriken blir värre.

– Alla kärnvapenbeväpnade stater ökar eller uppgraderar sina arsenaler och de flesta skärper kärnvapenretoriken och den roll kärnvapen spelar i deras militära strategier, säger Wilfred Wan.

Ryssland toppar listan

Ryssland toppar listan bland kärnvapenländerna när det handlar om antal. Vladimir Putins kärnvapenarsenal består enligt Sipris rapport av totalt 5 977 stridsspetsar.

Det är 550 fler än vad Joe Biden mäktar med i USA. Totalt innehar de båda länderna 90 procent av hela världens kärnvapen.

Ligger före USA

Enligt kärnvapenexperten Hans M. Kristensen, som jobbat i Sipris program för massförstörelsevapen, har inte Ryssland bara flest vapen – de har även de mest moderna av allihop.

– Ryssland har kommit längre i sin modernisering eftersom man började tidigare än USA. USA påbörjar nu en omfattande modernisering som kommer att pågå i över 20 år. Så Ryssland ligger före när det gäller moderna kärnvapen, säger han till SVT.

Biden har största förmågan

Trots Rysslands överlägsenhet i både numerär och i modernitet är det enligt Sipri Joe Biden som kan förlita sig på den största kärnvapenförmågan.

– USA har tveklöst störst kapacitet, oavsett vem som har de modernaste systemen. Det är först nu som USA har behövt göra den modernisering som ska pågå de kommande 20 åren, säger Hans M. Kristensen.

Putins hot

Kärnvapenfrågan har blivit extra känslig efter Rysslands invasion av Ukraina och med anledning av att den aggressiva diktatorn Putin insinuerat att han kan komma att använda kärnvapen om världen lägger sig i.

– Ingen ska ha den minsta tvekan om att en direkt attack mot vårt land kommer att leda till nederlag och fruktansvärda konsekvenser för alla potentiella angripare, sade Putin i ett tal till nationen när Ryssland inledde sin invasion.

Flera experter var eniga om att diktatorn refererade till sitt kärnvapenarsenal.

Fruktar desperat Putin

Farhågor har även höjts att Putin skulle kunna använda kärnvapen om han blir tillräckligt desperat efter att ha lidit flera nederlag i kriget eller upplever ett “existentiellt hot” mot Ryssland.

– Vi tror att [Putins uppfattning om ett existentiellt hot] kan vara fallet i händelse av att han uppfattar att han förlorar kriget i Ukraina, och att Nato i själva verket antingen ingriper eller på väg att ingripa i det sammanhanget, vilket skulle uppenbarligen bidra till en uppfattning om att han är på väg att förlora kriget i Ukraina, säger Avril Haines, chef för den nationella underrättelsetjänsten i USA, till The Guardian.

Fakta: världens nio kärnvapenländer

USA
Ryssland
Storbritannien
Frankrike
Kina
Indien
Pakistan
Israel
Nordkorea

Foto: White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny fastighetsavgift införs – ”En extra skatt”

2026 03 06

En ny avgift för fastighetsägare i Sverige är på väg.

Regeringen vill införa en ny avgift för områdessamverkan.

Det kan bli en extra kostnad för hushåll och fastighetsägare, och förslaget har mött kritik från flera håll.

Avgift för områdessamverkan

Regeringen föreslår en ny avgift för områdessamverkan.

Det betyder att de som äger bostäder eller fastigheter i ett område där det finns samarbete för trygghet och brottsförebyggande insatser kan behöva betala för det.

Den som driver samarbetet, till exempel en grupp fastighetsägare, kan ta ut avgiften från alla som får nytta av arbetet – om kommunen bedömer att ingen annan redan tar hand om behovet.

– Med den här lagen säkerställer vi att alla fastighetsägare som drar nytta av områdessamverkan också är med och tar ansvar. Det är ett viktigt steg för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet och återupprätta tryggheten i hela landet, säger Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Chockbesked för Trump – serverat av Fox News

Får skarp kritik

Förslaget har fått skarp kritik från flera remissinstanser och branschorganisationer.

Fastighetsägarna varnar att en obligatorisk avgift riskerar att bli kontraproduktivt för att skapa tryggare områden, eftersom den kan dämpa det lokala engagemanget som redan finns i frivilliga samverkansformer, snarare än att stärka det.

– Platssamverkan fungerar därför att den bygger på frivilligt engagemang mellan fastighetsägare, kommun, polis, företag och andra lokala aktörer. När samverkan i stället reduceras till en avgift riskerar engagemanget för platsen att försvinna, säger Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna.

”En ny skatt”

Remissinstanser som Fastighetsägarna och andra branschaktörer har pekat på att en tvångsavgift kan leda till att fastighetsägare mot sin vilja tvingas betala för åtgärder de inte vill delta i.

Detta, menar de i praktiken kan kännas som just en ny skatt snarare än en avgift.

– Problemet är att man minskar intresset hos engagerade medborgare och samhällsaktörer att frivilligt gå samman för att åstadkomma förbättringar i området. Det leder inte till tryggare och attraktivare områden utan blir i praktiken en extra skatt på lokalt fastighetsföretagande, säger Anna Thureson.

Propositionen är överlämnad till riksdagen för beslut och om den godkänns kan lagen träda i kraft den 1 augusti.

LÄS MER: ”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara

Foto: Andre Taissin

Text: Redaktionen