SVERIGE: Mycket smittsam fågelsjukdom

2022 11 04

Orsaken till smittutbrottet är ännu oklar.

– Det är för tidigt att säga, men det brukar oftast komma via vilda fåglar eftersom viruset är spritt, säger Enisa Miljanich, handläggare på Jordbruksverket, till Sveriges Radio.

Enligt SVT är det här den nionde gången sedan 2004 som Östergötland har råkat ut för den smittsamma sjukdomen newcastlesjuka, som ibland också går under namnet duvpest.

Hostande fåglar

Ett tecken på sjukdomen är att äggproduktionen minskar, vilket kan bidra till så kallade ”skinnägg”, ägg utan skal.

– Man kan se fåglar med hängande vingar. Fåglar som har hosta och andningsproblem. Vissa kan dö, säger länsveterinär Andrea Ståhl, till SVT.

Restriktioner har införts

Särskilda restriktioner har införts på den drabbade hönsgården.

– Vi har en skyddszon på tre kilometer runt gården och en övervakningszon på tio kilometer, säger Miljanich till SR.

Utöver avlivningen av hönsen, pågår just nu inga transporter till eller från hönsgården. Ett led i att stoppa smittspridningen är också att destruera alla ägg.

Oklart när restriktioner hävs

När restriktionerna på hönsgården kan hävas är i nuläget osäkert.

– Restriktionerna kommer vara tills Jordbruksverket anser att de kan hävas. Fåglarna måste avlivas och gården saneras, säger Ståhl, till SVT.

Fakta newcastlesjuka

• Viruset angriper nervsystemet, andningsorganen och tarmen hos fåglarna
• Symtomen kan variera utifrån fåglarnas art, ålder och virusvariant
• Vanliga symtom är: kraftigt sänkt äggproduktion, äggskal med pigmentförändringar, ökad dödlighet, hosta och problem med andning samt diarré
• Förlamning av vingar, ben, vridning av nacken, kramper, cirkelgång
• I de senaste utbrotten av newcastlesjuka i Sverige har få eller inga direkta sjukdomssymtom setts på djuren, medan äggproduktion har påverkats kraftigt.
• Produktionssänkning har föregåtts av en förhöjd andel ägg utan skal, så kallade hinn- eller skinnägg, samt ägg med skalfärgsförändringar
• Newcastlesjukan är dock inte smittsam bland människor. I värsta fall kan någon som hanterar sjuka fåglar riskera ögoninflammation
• Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

Foto: Finn Mund

Text: Redaktionen

Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 02

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa 

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen