SVERIGE: Mycket smittsam fågelsjukdom

2022 11 04

En smittsam sjukdom har upptäckts på en hönsgård i Linköping, vilket tvingar 14 000 fåglar till avlivning.

Orsaken till smittutbrottet är ännu oklar.

Det är för tidigt att säga, men det brukar oftast komma via vilda fåglar eftersom viruset är spritt, säger Enisa Miljanich, handläggare på Jordbruksverket, till Sveriges Radio.

Enligt SVT är det här den nionde gången sedan 2004 som Östergötland har råkat ut för den smittsamma sjukdomen newcastlesjuka, som ibland också går under namnet duvpest.

Hostande fåglar

Ett tecken på sjukdomen är att äggproduktionen minskar, vilket kan bidra till så kallade ”skinnägg”, ägg utan skal.

– Man kan se fåglar med hängande vingar. Fåglar som har hosta och andningsproblem. Vissa kan dö, säger länsveterinär Andrea Ståhl, till SVT.

Restriktioner har införts

Särskilda restriktioner har införts på den drabbade hönsgården.

– Vi har en skyddszon på tre kilometer runt gården och en övervakningszon på tio kilometer, säger Miljanich till SR.

Utöver avlivningen av hönsen, pågår just nu inga transporter till eller från hönsgården. Ett led i att stoppa smittspridningen är också att destruera alla ägg.

Oklart när restriktioner hävs

När restriktionerna på hönsgården kan hävas är i nuläget osäkert.

– Restriktionerna kommer vara tills Jordbruksverket anser att de kan hävas. Fåglarna måste avlivas och gården saneras, säger Ståhl, till SVT.

Fakta newcastlesjuka

  • Viruset angriper nervsystemet, andningsorganen och tarmen hos fåglarna
  • Symtomen kan variera utifrån fåglarnas art, ålder och virusvariant
  • Vanliga symtom är: kraftigt sänkt äggproduktion, äggskal med pigmentförändringar, ökad dödlighet, hosta och problem med andning samt diarré
  • Förlamning av vingar, ben, vridning av nacken, kramper, cirkelgång
  • I de senaste utbrotten av newcastlesjuka i Sverige har få eller inga direkta sjukdomssymtom setts på djuren, medan äggproduktion har påverkats kraftigt.
  • Produktionssänkning har föregåtts av en förhöjd andel ägg utan skal, så kallade hinn- eller skinnägg, samt ägg med skalfärgsförändringar
  • Newcastlesjukan är dock inte smittsam bland människor. I värsta fall kan någon som hanterar sjuka fåglar riskera ögoninflammation
  • Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

Foto: Finn Mund

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen