Oroväckande besked om Bank-ID: ”Var observant”

2024 12 19

Bank-ID är Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

Över åtta miljoner svenskar använder tjänsten i dag.

Men legitimationstjänstens enorma popularitet har en baksida.

Bank-ID är ett av de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar.

Den svenska legitimationstjänsten är det tolfte mest utsatta varumärket i världen. Det visar färsk statistik från IT-Total, som tagits fram av bolagets leverantör Vipres.

Bredvid stora jättar

Bank-ID placerar sig på tolfte plats på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. På samma lista hittas storföretag som Apple och Microsoft.

Diego López, chef för cybersäkerhet på IT-Total, uppmanar allmänheten att vara på sin vakt.

– Svenskar är en digitalt aktiv befolkning som e-handlar mycket och generellt är duktiga på engelska. Det gör oss särskilt intressanta för de här aktörerna, säger han.

”Säger mycket om hur utsatta svenskar är”

Microsoft, Apple och Docusign är de tre företag som cyberkriminella oftast härmar.

Målet är att få användare att klicka på en skadlig länk eller sprida kod.

– Microsoft står ut i statistiken, men intressant nog hamnar svenska Bank-ID på plats tolv på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. Det säger mycket om hur utsatta vi svenskar är, säger Diego López.

Sverige hamnar högt upp

Statistiken visar också att Sverige är av de länder där befolkningen utsätts för flest bedrägliga e-postmeddelanden i världen.

– Var observant. Om något känns det minsta märkligt rekommenderar jag den analoga metoden: ring eller prata med kollegan, vännen eller avsändaren och stäm av att allt är som det ska, säger Diego López.

Hit riktas flest bedrägliga e-postmeddelanden:

USA
Storbritannien
Sverige
Kanada
Island
Danmark
Irland

Varumärkena som cyberkriminella efterliknar oftast:

Microsoft
Apple
Docusign
Dropbox
Vipps
Google
Paypal
Zoom
Booking
Spotify
HSBC
Bank-ID

Källa: IT-total

Foto:

Text: Redaktionen

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 14

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning.

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen