RYSSLAND: Oroväckande beslut från Putin

2022 08 25

Rysslands diktator Vladimir Putin har beordrat en stor ökning av antalet soldater till landets väpnade styrkor.

Hela 137 000 personer ska adderas till de militära styrkorna, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska medier.

Det innebär att Rysslands militär passerar två miljoner man.

Strax över en miljon kommer att vara soldater som kan skickas ut i strid.

Förändringen ska träda i kraft från och med 1 januari 2023, vilket är en oroväckande signal på att diktatorn gör allt annat än att trappa ned på den militära invasionen av Ukraina och det spända säkerhetsläget i Europa som följd.

Kan rekrytera från fängelse

Exakt hur rekryteringen av de nya soldaterna ska ske har dock inte framgått.

Eftersom att Ryssland officiellt inte befinner sig i krig utan en “specialoperation” kan inte värnplikten aktiveras – vilket skulle kunna förändras vid en krigsförklaring.

Att fler frivilligsoldater ansluter sig till militären kan också vara en möjlighet för att Putin ska nå sitt mål.

Det har också förekommit rapporter om att Putin kan rekrytera soldater från landets fängelser.

45 000 soldater uppges ha stupat

Enligt Reuters döljer Ryssland antalet stupade ryska soldater som en konsekvens av kriget.

Inte sedan i april har man redogjort för några siffror, då man påstod att 1 351 soldater hade dött.

Uppgifterna om hur många det egentligen handlar om går i sär.

Västerländska uppskattningar tror att det kan vara minst tio gånger så många.

Ukraina själva hävdar att de dödat eller skadat över 45 000 ryska soldater sedan invasionen, skriver nyhetsbyrån.

“Desperata åtgärder”

Enligt Sky News försöker Ryssland redan nu locka till sig fler soldater – genom att erbjuda 3-4 gånger högre ersättning än genomsnittslönen.

– Desperata åtgärder, men Ryssland kommer att fortsätta att mata in unga män i kriget. Många av dem kommer att dö med svällande bankkonton hemma, säger professor Michael Clarke, tidigare generaldirektör för Royal United Service Institute, till kanalen.

“Galet beslut”

Han tillägger att Putin behöver rusta upp betänkligt för att upprätthålla “specialoperationen” och att fler chockerande besked från diktatorn är att vänta.

– Det kommer att bli galet, men jag tror att det är vad han kommer att göra. Ett galet beslut ovanpå ett annat – det är så diktatorer arbetar i deras utdragna fall.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen