RYSSLAND: Oroväckande beslut från Putin

2022 08 25

Rysslands diktator Vladimir Putin har beordrat en stor ökning av antalet soldater till landets väpnade styrkor.

Hela 137 000 personer ska adderas till de militära styrkorna, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska medier.

Det innebär att Rysslands militär passerar två miljoner man.

Strax över en miljon kommer att vara soldater som kan skickas ut i strid.

Förändringen ska träda i kraft från och med 1 januari 2023, vilket är en oroväckande signal på att diktatorn gör allt annat än att trappa ned på den militära invasionen av Ukraina och det spända säkerhetsläget i Europa som följd.

Kan rekrytera från fängelse

Exakt hur rekryteringen av de nya soldaterna ska ske har dock inte framgått.

Eftersom att Ryssland officiellt inte befinner sig i krig utan en “specialoperation” kan inte värnplikten aktiveras – vilket skulle kunna förändras vid en krigsförklaring.

Att fler frivilligsoldater ansluter sig till militären kan också vara en möjlighet för att Putin ska nå sitt mål.

Det har också förekommit rapporter om att Putin kan rekrytera soldater från landets fängelser.

45 000 soldater uppges ha stupat

Enligt Reuters döljer Ryssland antalet stupade ryska soldater som en konsekvens av kriget.

Inte sedan i april har man redogjort för några siffror, då man påstod att 1 351 soldater hade dött.

Uppgifterna om hur många det egentligen handlar om går i sär.

Västerländska uppskattningar tror att det kan vara minst tio gånger så många.

Ukraina själva hävdar att de dödat eller skadat över 45 000 ryska soldater sedan invasionen, skriver nyhetsbyrån.

“Desperata åtgärder”

Enligt Sky News försöker Ryssland redan nu locka till sig fler soldater – genom att erbjuda 3-4 gånger högre ersättning än genomsnittslönen.

– Desperata åtgärder, men Ryssland kommer att fortsätta att mata in unga män i kriget. Många av dem kommer att dö med svällande bankkonton hemma, säger professor Michael Clarke, tidigare generaldirektör för Royal United Service Institute, till kanalen.

“Galet beslut”

Han tillägger att Putin behöver rusta upp betänkligt för att upprätthålla “specialoperationen” och att fler chockerande besked från diktatorn är att vänta.

– Det kommer att bli galet, men jag tror att det är vad han kommer att göra. Ett galet beslut ovanpå ett annat – det är så diktatorer arbetar i deras utdragna fall.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen