KRIGET I UKRAINA: Oroväckande förberedelser i Belarus

2023 01 16

Det handlar om flygvapenövningar som kommer att pågå under hela januari månad.

Övningarna inleds samtidigt som den belarusiska retoriken mot Ukraina trappas upp, och Minsk anklagar nu Ukraina för att “provocera” och “orsaka kaos vid de två ländernas gräns”, skriver nyhetsbyrån Reuters.

– Vi är redo för alla provokativa handlingar från Ukrainas sida, säger Pavel Muraveyko, förste vice statssekreterare i Belarus säkerhetsråd, i ett inlägg på Telegram.

Nya farhågor

De gemensamma övningarna mellan de två diktaturerna har väckt nya farhågor i Kyiv om att Ryssland skulle kunna använda sin allierade för att starta en ny markoffensiv mot Ukraina.

Putins armé har återkommande använt just Belarus som språngbräda för att attackera Ukraina sedan invasionen inleddes för snart ett år sedan.

Enligt Minsk är dock övningarna “defensiva till sin natur” och den officiella kommunikationen hävdar att man inte har några planer på att ge sig in i kriget.

– Vi bibehåller återhållsamhet och tålamod och håller vårt krut torrt, säger Pavel Muraveyko och tillägger:

– Vi har den nödvändiga uppsättningen styrkor och medel som kommer att reagera på alla manifestationer av aggressioner eller ett terrorhot på vårt territorium. 

Varnat för aktivitet i Belarus

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har återkommande varnat för rysk aktivitet i Belarus.

– Vi måste vara redo både vid gränsen och i regionerna, sade han senast förra veckan enligt Polskie Radio.

Det har även flera gånger rapporterats om hur Kreml och Vladimir Putin satt hårdare press på Belarus och dess diktator Alexandr Lukasjenko att ta en mer aktiv roll i kriget.

Någonting som dock förkastats av Kremls talesperson Dmitrij Peskov som “grundlöst” och “dumt”, skriver Reuters.

Besök spädde på spekulationer

Strax före jul åkte Putin till just Minsk för att besöka Lukasjenko.

Det var diktatorernas första möte i Belarus på tre år.

– Tittar man på mobiliseringsåtgärderna som genomförts de senaste månaderna, som att kalla in reservister till militärkontor och bekräfta deras adresser, indikerar att den belarusiska rollen i det här kriget kan ändras inom en sna framtid, sade säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka till Sky News i samband med besöket.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen