KRIGET I UKRAINA: Oroväckande förberedelser i Belarus

2023 01 16

Belarus och Ryssland har inlett gemensamma militärövningar på måndagen.

Det handlar om flygvapenövningar som kommer att pågå under hela januari månad.

Övningarna inleds samtidigt som den belarusiska retoriken mot Ukraina trappas upp, och Minsk anklagar nu Ukraina för att “provocera” och “orsaka kaos vid de två ländernas gräns”, skriver nyhetsbyrån Reuters.

– Vi är redo för alla provokativa handlingar från Ukrainas sida, säger Pavel Muraveyko, förste vice statssekreterare i Belarus säkerhetsråd, i ett inlägg på Telegram.

Nya farhågor

De gemensamma övningarna mellan de två diktaturerna har väckt nya farhågor i Kyiv om att Ryssland skulle kunna använda sin allierade för att starta en ny markoffensiv mot Ukraina.

Putins armé har återkommande använt just Belarus som språngbräda för att attackera Ukraina sedan invasionen inleddes för snart ett år sedan.

Enligt Minsk är dock övningarna “defensiva till sin natur” och den officiella kommunikationen hävdar att man inte har några planer på att ge sig in i kriget.

– Vi bibehåller återhållsamhet och tålamod och håller vårt krut torrt, säger Pavel Muraveyko och tillägger:

– Vi har den nödvändiga uppsättningen styrkor och medel som kommer att reagera på alla manifestationer av aggressioner eller ett terrorhot på vårt territorium.

Varnat för aktivitet i Belarus

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har återkommande varnat för rysk aktivitet i Belarus.

– Vi måste vara redo både vid gränsen och i regionerna, sade han senast förra veckan enligt Polskie Radio.

Det har även flera gånger rapporterats om hur Kreml och Vladimir Putin satt hårdare press på Belarus och dess diktator Alexandr Lukasjenko att ta en mer aktiv roll i kriget.

Någonting som dock förkastats av Kremls talesperson Dmitrij Peskov som “grundlöst” och “dumt”, skriver Reuters.

Besök spädde på spekulationer

Strax före jul åkte Putin till just Minsk för att besöka Lukasjenko.

Det var diktatorernas första möte i Belarus på tre år.

– Tittar man på mobiliseringsåtgärderna som genomförts de senaste månaderna, som att kalla in reservister till militärkontor och bekräfta deras adresser, indikerar att den belarusiska rollen i det här kriget kan ändras inom en sna framtid, sade säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka till Sky News i samband med besöket.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Majoriteten av Sveriges livsmedelskedjor sänkte matpriserna i augusti.

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen