KRIGET I UKRAINA: Oroväckande förberedelser i Belarus

2023 01 16

Belarus och Ryssland har inlett gemensamma militärövningar på måndagen.

Det handlar om flygvapenövningar som kommer att pågå under hela januari månad.

Övningarna inleds samtidigt som den belarusiska retoriken mot Ukraina trappas upp, och Minsk anklagar nu Ukraina för att “provocera” och “orsaka kaos vid de två ländernas gräns”, skriver nyhetsbyrån Reuters.

– Vi är redo för alla provokativa handlingar från Ukrainas sida, säger Pavel Muraveyko, förste vice statssekreterare i Belarus säkerhetsråd, i ett inlägg på Telegram.

Nya farhågor

De gemensamma övningarna mellan de två diktaturerna har väckt nya farhågor i Kyiv om att Ryssland skulle kunna använda sin allierade för att starta en ny markoffensiv mot Ukraina.

Putins armé har återkommande använt just Belarus som språngbräda för att attackera Ukraina sedan invasionen inleddes för snart ett år sedan.

Enligt Minsk är dock övningarna “defensiva till sin natur” och den officiella kommunikationen hävdar att man inte har några planer på att ge sig in i kriget.

– Vi bibehåller återhållsamhet och tålamod och håller vårt krut torrt, säger Pavel Muraveyko och tillägger:

– Vi har den nödvändiga uppsättningen styrkor och medel som kommer att reagera på alla manifestationer av aggressioner eller ett terrorhot på vårt territorium.

Varnat för aktivitet i Belarus

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har återkommande varnat för rysk aktivitet i Belarus.

– Vi måste vara redo både vid gränsen och i regionerna, sade han senast förra veckan enligt Polskie Radio.

Det har även flera gånger rapporterats om hur Kreml och Vladimir Putin satt hårdare press på Belarus och dess diktator Alexandr Lukasjenko att ta en mer aktiv roll i kriget.

Någonting som dock förkastats av Kremls talesperson Dmitrij Peskov som “grundlöst” och “dumt”, skriver Reuters.

Besök spädde på spekulationer

Strax före jul åkte Putin till just Minsk för att besöka Lukasjenko.

Det var diktatorernas första möte i Belarus på tre år.

– Tittar man på mobiliseringsåtgärderna som genomförts de senaste månaderna, som att kalla in reservister till militärkontor och bekräfta deras adresser, indikerar att den belarusiska rollen i det här kriget kan ändras inom en sna framtid, sade säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka till Sky News i samband med besöket.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen