KRIGET I UKRAINA: Oroväckande förberedelser i Belarus

2023 01 16

Belarus och Ryssland har inlett gemensamma militärövningar på måndagen.

Det handlar om flygvapenövningar som kommer att pågå under hela januari månad.

Övningarna inleds samtidigt som den belarusiska retoriken mot Ukraina trappas upp, och Minsk anklagar nu Ukraina för att “provocera” och “orsaka kaos vid de två ländernas gräns”, skriver nyhetsbyrån Reuters.

– Vi är redo för alla provokativa handlingar från Ukrainas sida, säger Pavel Muraveyko, förste vice statssekreterare i Belarus säkerhetsråd, i ett inlägg på Telegram.

Nya farhågor

De gemensamma övningarna mellan de två diktaturerna har väckt nya farhågor i Kyiv om att Ryssland skulle kunna använda sin allierade för att starta en ny markoffensiv mot Ukraina.

Putins armé har återkommande använt just Belarus som språngbräda för att attackera Ukraina sedan invasionen inleddes för snart ett år sedan.

Enligt Minsk är dock övningarna “defensiva till sin natur” och den officiella kommunikationen hävdar att man inte har några planer på att ge sig in i kriget.

– Vi bibehåller återhållsamhet och tålamod och håller vårt krut torrt, säger Pavel Muraveyko och tillägger:

– Vi har den nödvändiga uppsättningen styrkor och medel som kommer att reagera på alla manifestationer av aggressioner eller ett terrorhot på vårt territorium.

Varnat för aktivitet i Belarus

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har återkommande varnat för rysk aktivitet i Belarus.

– Vi måste vara redo både vid gränsen och i regionerna, sade han senast förra veckan enligt Polskie Radio.

Det har även flera gånger rapporterats om hur Kreml och Vladimir Putin satt hårdare press på Belarus och dess diktator Alexandr Lukasjenko att ta en mer aktiv roll i kriget.

Någonting som dock förkastats av Kremls talesperson Dmitrij Peskov som “grundlöst” och “dumt”, skriver Reuters.

Besök spädde på spekulationer

Strax före jul åkte Putin till just Minsk för att besöka Lukasjenko.

Det var diktatorernas första möte i Belarus på tre år.

– Tittar man på mobiliseringsåtgärderna som genomförts de senaste månaderna, som att kalla in reservister till militärkontor och bekräfta deras adresser, indikerar att den belarusiska rollen i det här kriget kan ändras inom en sna framtid, sade säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka till Sky News i samband med besöket.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige gör tvärtom – nej till ny regel på internet

2025 11 25

Regeringen kommer inte att gå vidare med en grundlagsändring för att begränsa söktjänster som Ratsit och MrKoll.

Det meddelade bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagen.

Frågan hamnade under utredning i oktober 2023, vilket ledde till rekommendationen att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

I praktiken: att de skulle omfattas av GDPR.

Men Sverige säger nej till rekommendationen, som föreslogs träda i kraft 1 januari 2027.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, skriver Gunnar Strömmer tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di.

Tvärsemot Europa

Beskedet får kritik.

Villaägarnas Riksförbund har drivit frågan i fem år och menar att söktjänster som Ratsit och MrKoll är “ultimata verktyg för kriminella”.

– På några knapptryck kan man se vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information som används för att kartlägga nästa offer, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund, i ett uttalande

Hon påtalar att Sverige därmed går emot Europa, då motsvarande söktjänster i övriga unionen inte erbjuder samma mängd känslig information.

– I andra europeiska länder är det inte fritt fram att publicera den här typen av känsliga personuppgifter. Sverige är unikt, och det gör människor mer utsatta, säger Lena Södersten.

Inväntar EU-dom

Regeringen understryker att det för närvarande pågår en rättslig prövning i EU gällande ett svenskt fall som kan få “avgörande betydelse för hur vi kan utforma vår reglering på området”.

Av det skälet vill Sverige avvakta innan några beslut tas i frågan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

20 år gamla regler

Reglerna som möjliggör fri publicering av personuppgifter skrevs 2003. Då såg internet helt annorlunda ut, menar Lena Södersten.

– Sverige är ett helt annat land i dag. Brottsligheten är mer systematisk och söktjänster används av organiserad brottslighet. Att låtsas som om 2003 års lagstiftning fortfarande duger är naivt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp John

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris.

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen