KRIGET I UKRAINA: Oroväckande förberedelser i Belarus

2023 01 16

Belarus och Ryssland har inlett gemensamma militärövningar på måndagen.

Det handlar om flygvapenövningar som kommer att pågå under hela januari månad.

Övningarna inleds samtidigt som den belarusiska retoriken mot Ukraina trappas upp, och Minsk anklagar nu Ukraina för att “provocera” och “orsaka kaos vid de två ländernas gräns”, skriver nyhetsbyrån Reuters.

– Vi är redo för alla provokativa handlingar från Ukrainas sida, säger Pavel Muraveyko, förste vice statssekreterare i Belarus säkerhetsråd, i ett inlägg på Telegram.

Nya farhågor

De gemensamma övningarna mellan de två diktaturerna har väckt nya farhågor i Kyiv om att Ryssland skulle kunna använda sin allierade för att starta en ny markoffensiv mot Ukraina.

Putins armé har återkommande använt just Belarus som språngbräda för att attackera Ukraina sedan invasionen inleddes för snart ett år sedan.

Enligt Minsk är dock övningarna “defensiva till sin natur” och den officiella kommunikationen hävdar att man inte har några planer på att ge sig in i kriget.

– Vi bibehåller återhållsamhet och tålamod och håller vårt krut torrt, säger Pavel Muraveyko och tillägger:

– Vi har den nödvändiga uppsättningen styrkor och medel som kommer att reagera på alla manifestationer av aggressioner eller ett terrorhot på vårt territorium. 

Varnat för aktivitet i Belarus

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har återkommande varnat för rysk aktivitet i Belarus.

– Vi måste vara redo både vid gränsen och i regionerna, sade han senast förra veckan enligt Polskie Radio.

Det har även flera gånger rapporterats om hur Kreml och Vladimir Putin satt hårdare press på Belarus och dess diktator Alexandr Lukasjenko att ta en mer aktiv roll i kriget.

Någonting som dock förkastats av Kremls talesperson Dmitrij Peskov som “grundlöst” och “dumt”, skriver Reuters.

Besök spädde på spekulationer

Strax före jul åkte Putin till just Minsk för att besöka Lukasjenko.

Det var diktatorernas första möte i Belarus på tre år.

– Tittar man på mobiliseringsåtgärderna som genomförts de senaste månaderna, som att kalla in reservister till militärkontor och bekräfta deras adresser, indikerar att den belarusiska rollen i det här kriget kan ändras inom en sna framtid, sade säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka till Sky News i samband med besöket.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen