JUST NU: Dåliga nyheter för två partier

2022 10 25

Drygt sex veckor efter riksdagsvalet tampas Liberalerna och Miljöpartiet återigen med ett lågt väljarstöd.

Om det skulle vara val i dag skulle partierna inte klara riksdagsspärren.

Det indikerar den senaste mätningen från DN/Ipsos.

Stödet för Liberalerna sjunker till 4 procent avrundat uppåt. Det innebär att partiet för första gången sedan i maj  har marginalen på fel sida om riksdagsspärren i Ipsos mätning.

Tidöavtalet

Mätningen publiceras kort efter att L gjort upp med M, KD och SD i regeringsförhandlingarna. Tillsammans presenterade högerkoalitionen det så kallade Tidöavtalet.

Ipsos mätning indikerar att Liberalerna blev de stora förlorarna.

–  Skälet är troligen de reservationer som Liberalernas väljare har och har haft emot samarbete med Sverigedemokraterna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Han förklarar att många L-väljare uppger att de känner sig osäkra. En betydande andel har lämnat för Moderaterna, rapporterar DN.

Enligt Nicklas Källebring indikerar tappet till M att stödröstare återvänder till sitt egentliga favoritparti.

Uppgång för Moderaterna

Liberalernas regeringskollega Moderaterna ser däremot ut att ha tjänat på den nya överenskommelsen.

Stödet för M ökar i Ipsos mätning – från 19 till 21 procent.

Det är en ökning med två procentenheter jämfört med valresultatet i september.

MP under spärren

Även Miljöpartiet tampas med ett lågt väljarstöd. MP noterar ett stöd på 4 procent avrundat uppåt, vilket innebär att partiet hamnar under riksdagsspärren i Ipsos mätning.

– Till skillnad mot Liberalerna handlar det för Miljöpartiet inte i första hand om fler osäkra, utan om stödröstande väljare som återvänder till Socialdemokraterna, säger Nicklas Källebring till DN.

Hela mätningen 

Här är Ipsos nya mätning för oktober jämfört med september. Siffrorna är avrundade. 

🔴Vänsterpartiet                    7,0        +0,0
🔴Socialdemokraterna     31,0         -1,0
🟢Miljöpartiet                          4,0         -1,0
🟢Centern                                  7,0         +0,0
🔵Liberalerna                           4,0          -1,0
🔵Moderaterna                     21,0        +2,0
🔵Kristdemokraterna           5,0        +0,0
🔵Sverigedemokraterna   21,0        +1,0
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,0          -2,0
🔴🟢 S+V+MP                        42,0           -2,0
🟢      Centern                             7,0          +0,0
🔵🔵 M+KD+SD+L              51,0          +2,0
 
Om man baserat på den mätning som Ipsos presenterar beräknar respektive partis estimerade mandat, samt tar hänsyn till att både Miljöpartiet och Liberalena faller under spärren, så blir mandatfördelningen enligt följande: 
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 118 + 27 + 0 + 27 = 171
🔴🟢 S+V+MP = 118 + 27 + 0 = 145       
🟢       Centern  = 27              
🔵🔵 M+KD+SD+L = 80 + 19 + 80 + 0 = 178 
 
I summeringen har respektive sida fått ett mandat mindre med anledning av avrundning. 
 
◾Mätningen är genomförd 11–24 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen