1 sep 2026

JUST NU: Dåliga nyheter för två partier

2022 10 25

Drygt sex veckor efter riksdagsvalet tampas Liberalerna och Miljöpartiet återigen med ett lågt väljarstöd.

Om det skulle vara val i dag skulle partierna inte klara riksdagsspärren.

Det indikerar den senaste mätningen från DN/Ipsos.

Stödet för Liberalerna sjunker till 4 procent avrundat uppåt. Det innebär att partiet för första gången sedan i maj  har marginalen på fel sida om riksdagsspärren i Ipsos mätning.

Tidöavtalet

Mätningen publiceras kort efter att L gjort upp med M, KD och SD i regeringsförhandlingarna. Tillsammans presenterade högerkoalitionen det så kallade Tidöavtalet.

Ipsos mätning indikerar att Liberalerna blev de stora förlorarna.

–  Skälet är troligen de reservationer som Liberalernas väljare har och har haft emot samarbete med Sverigedemokraterna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Han förklarar att många L-väljare uppger att de känner sig osäkra. En betydande andel har lämnat för Moderaterna, rapporterar DN.

Enligt Nicklas Källebring indikerar tappet till M att stödröstare återvänder till sitt egentliga favoritparti.

Uppgång för Moderaterna

Liberalernas regeringskollega Moderaterna ser däremot ut att ha tjänat på den nya överenskommelsen.

Stödet för M ökar i Ipsos mätning – från 19 till 21 procent.

Det är en ökning med två procentenheter jämfört med valresultatet i september.

MP under spärren

Även Miljöpartiet tampas med ett lågt väljarstöd. MP noterar ett stöd på 4 procent avrundat uppåt, vilket innebär att partiet hamnar under riksdagsspärren i Ipsos mätning.

– Till skillnad mot Liberalerna handlar det för Miljöpartiet inte i första hand om fler osäkra, utan om stödröstande väljare som återvänder till Socialdemokraterna, säger Nicklas Källebring till DN.

Hela mätningen 

Här är Ipsos nya mätning för oktober jämfört med september. Siffrorna är avrundade. 

🔴Vänsterpartiet                    7,0        +0,0
🔴Socialdemokraterna     31,0         -1,0
🟢Miljöpartiet                          4,0         -1,0
🟢Centern                                  7,0         +0,0
🔵Liberalerna                           4,0          -1,0
🔵Moderaterna                     21,0        +2,0
🔵Kristdemokraterna           5,0        +0,0
🔵Sverigedemokraterna   21,0        +1,0
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,0          -2,0
🔴🟢 S+V+MP                        42,0           -2,0
🟢      Centern                             7,0          +0,0
🔵🔵 M+KD+SD+L              51,0          +2,0
 
Om man baserat på den mätning som Ipsos presenterar beräknar respektive partis estimerade mandat, samt tar hänsyn till att både Miljöpartiet och Liberalena faller under spärren, så blir mandatfördelningen enligt följande: 
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 118 + 27 + 0 + 27 = 171
🔴🟢 S+V+MP = 118 + 27 + 0 = 145       
🟢       Centern  = 27              
🔵🔵 M+KD+SD+L = 80 + 19 + 80 + 0 = 178 
 
I summeringen har respektive sida fått ett mandat mindre med anledning av avrundning. 
 
◾Mätningen är genomförd 11–24 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen


28 sep 26

Tydligt regeringsbesked från SD

2026 09 28

Magdalena Andersson (S) har lämnat tillbaka talmannens sonderingsuppdrag.

S-ledaren gav upp det första försöket att bilda regering efter att Vänsterpartiet ställt sig bakom Moderaternas kandidat Andreas Norlén i talmansomröstningen.

– Därmed har det bildats en ny konstellation i riksdagen av vänsterpartister och moderater, framhöll Andersson på en pressträff före omröstningen.

Kristerssons plan

Norlén blev återvald av riksdagen och får därmed fortsätta som talman en tredje mandatperiod.

Nu ska han ta ställning till vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Om valet faller på Ulf Kristersson (M) väntas M-ledaren försöka samla stöd kring en gemensam ekonomisk politik. Kristersson vill samla riksdagens fem ”icke-socialistiska” partier – det vill säga de fyra Tidöpartierna samt Centerpartiet.        

SD ger tydligt besked

C säger dock fortsatt nej till att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Samtidigt står SD fast vid sitt krav på att fälla varje regering där de själva inte ingår. Det uppger Jimmie Åkesson efter valet av talman.  

–  Vi kommer inte acceptera någon regering som vi själva inte sitter med i, säger SD-ledaren till SVT.

Därmed kvarstår en tydlig låsning mellan de partier som Ulf Kristersson vill samla bakom en regering.

”Regeringsparti eller oppositionsparti”

Jimmie Åkessons besked ligger i linje med SD:s tidigare hållning i regeringsfrågan.

– Inför valet år 2026 kommer vi sverigedemokrater att ta upp kampen mot sossarna om att bli Sveriges största parti och efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller ett oppositionsparti, sade SD-ledaren i sitt sommartal.

Läs också: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

FAKTA: Så bildas regeringen

- Det vanligaste skälet till att en ny regering bildas är efter ett riksdagsval.

- Det är riksdagens talman som tar fram ett förslag till statsminister.

- Riksdagen röstar om statsministern som talmannen har föreslagit.

- Den som väljs till statsminister utser övriga ministrar i regeringen.

- Statsministern avger en regeringsförklaring där hen redogör för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.

- Regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet där statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Källa: Riksdagen

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 sep 26

”Ovärdigt” – Morgan Johansson (S) rasar mot tre ministrar

2026 09 29

Tre moderata ministrar riktar kritik mot Magdalena Anderssons (S) uttalande i en intervju med Politico.

I intervjun kritiserar Andersson regeringen Kristersson för att ha fokuserat för mycket på Östersjöområdet och ägnat för lite uppmärksamhet åt det ”globala syd”, där S-ledaren anser att Europa behöver fler allierade.

– Jag tycker att de har haft en ganska låg profil i internationella frågor. De har också varit tydliga med att deras utrikespolitiska strategi är att arbeta mer i Baltikum och inte lägga så mycket tid och kraft på resten av världen. Jag tycker att det är ett misstag, säger Andersson till tidningen.

”Skapar otydlighet”

Uttalandet kritiseras av utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M). I en debattartikel anklagar de Andersson för att skapa otydlighet om inriktningen för Sveriges utrikespolitik.

– Magdalena Andersson skapar nu otydlighet om vad Sveriges säkerhetspolitiska inriktning är. Det är tyvärr inte första gången, skriver ministrarna i Aftonbladet.

Vidare varnar M-politikerna för Socialdemokraternas utrikespolitik.

– I oroliga tider är det inte läge för ett oprövat vänsterexperiment. Sverige behöver en regering som kan hålla kursen i utrikes- och säkerhetspolitiken och fortsätta prioritera Sverige och svenska folkets säkerhet.

Läs mer: Trump erbjuder vapen till ärkerivalen 

Svaret: ”Ovärdigt”

Kritiken från M får Morgan Johansson (S) att reagera kraftfullt.

– Det är ovärdigt, skriver Johansson på X.

Johansson, som är Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, kritiserar Moderaterna för att ägna sig åt politiskt spel efter valet.

– Valet är över, statsministern har avgått och Sverige har en övergångsregering. Då försöker utrikes-, justitie- och försvarsministern sprida osäkerhet om Sveriges framtida säkerhetspolitik genom osakliga påhopp på Socialdemokraterna.

Läs också: Lavrov ger Turkiet grönt ljus 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen