1 sep 2026

JUST NU: Dåliga nyheter för två partier

2022 10 25

Drygt sex veckor efter riksdagsvalet tampas Liberalerna och Miljöpartiet återigen med ett lågt väljarstöd.

Om det skulle vara val i dag skulle partierna inte klara riksdagsspärren.

Det indikerar den senaste mätningen från DN/Ipsos.

Stödet för Liberalerna sjunker till 4 procent avrundat uppåt. Det innebär att partiet för första gången sedan i maj  har marginalen på fel sida om riksdagsspärren i Ipsos mätning.

Tidöavtalet

Mätningen publiceras kort efter att L gjort upp med M, KD och SD i regeringsförhandlingarna. Tillsammans presenterade högerkoalitionen det så kallade Tidöavtalet.

Ipsos mätning indikerar att Liberalerna blev de stora förlorarna.

–  Skälet är troligen de reservationer som Liberalernas väljare har och har haft emot samarbete med Sverigedemokraterna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Han förklarar att många L-väljare uppger att de känner sig osäkra. En betydande andel har lämnat för Moderaterna, rapporterar DN.

Enligt Nicklas Källebring indikerar tappet till M att stödröstare återvänder till sitt egentliga favoritparti.

Uppgång för Moderaterna

Liberalernas regeringskollega Moderaterna ser däremot ut att ha tjänat på den nya överenskommelsen.

Stödet för M ökar i Ipsos mätning – från 19 till 21 procent.

Det är en ökning med två procentenheter jämfört med valresultatet i september.

MP under spärren

Även Miljöpartiet tampas med ett lågt väljarstöd. MP noterar ett stöd på 4 procent avrundat uppåt, vilket innebär att partiet hamnar under riksdagsspärren i Ipsos mätning.

– Till skillnad mot Liberalerna handlar det för Miljöpartiet inte i första hand om fler osäkra, utan om stödröstande väljare som återvänder till Socialdemokraterna, säger Nicklas Källebring till DN.

Hela mätningen 

Här är Ipsos nya mätning för oktober jämfört med september. Siffrorna är avrundade. 

🔴Vänsterpartiet                    7,0        +0,0
🔴Socialdemokraterna     31,0         -1,0
🟢Miljöpartiet                          4,0         -1,0
🟢Centern                                  7,0         +0,0
🔵Liberalerna                           4,0          -1,0
🔵Moderaterna                     21,0        +2,0
🔵Kristdemokraterna           5,0        +0,0
🔵Sverigedemokraterna   21,0        +1,0
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,0          -2,0
🔴🟢 S+V+MP                        42,0           -2,0
🟢      Centern                             7,0          +0,0
🔵🔵 M+KD+SD+L              51,0          +2,0
 
Om man baserat på den mätning som Ipsos presenterar beräknar respektive partis estimerade mandat, samt tar hänsyn till att både Miljöpartiet och Liberalena faller under spärren, så blir mandatfördelningen enligt följande: 
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 118 + 27 + 0 + 27 = 171
🔴🟢 S+V+MP = 118 + 27 + 0 = 145       
🟢       Centern  = 27              
🔵🔵 M+KD+SD+L = 80 + 19 + 80 + 0 = 178 
 
I summeringen har respektive sida fått ett mandat mindre med anledning av avrundning. 
 
◾Mätningen är genomförd 11–24 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen


17 nov 2026

Slår igen dörren för V – ny mätning

2026 11 17

Socialdemokraterna har presenterat ett regeringsalternativ utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Partiledningen och Nooshi Dadgostar (V) har dock inte vikt en tum i partiets regeringskrav.

Nu har S-väljarna sagt sitt.

Nära hälften av dem, 47 procent, säger nej till Vänsterpartiet i regeringen, visar en ny mätning från SvD/Demoskop. Av S-väljarna är 28 procent positiva till vänsterpartister på ministerposter i en S-ledd regering medan 25 är tveksamma.

Mätningen talar sitt tydliga språk, menar Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ett ganska slående resultat. Det är inte bara sossarnas ledning med Andersson och Ygeman det handlar om, utan det är också väljarna som är rätt ovilliga att ta in V i en regering, säger han till SvD.

C-väljarna slår igen dörren

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har både före och efter valet hållit en benhård röd linje till Vänsterpartiet. Så sent som igår gick hon ut och lovade en regering utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Hon tycks ha sitt parti bakom sig. Bland Centerns väljare är siffrorna än mer förkrossande. 77 procent säger nej till V i regeringen och enbart 10 procent är för.

Mer positivt är det dock för Vänstern bland Miljöpartiet. 60 procent av MP-väljarna vill se V i regeringen tillsammans med MP.

– MP:s väljare är väldigt långt ut till vänster numera, de är nuförtiden ganska lika i sina åsikter. Så det i sig är inte så konstigt att miljöpartister vill se V i regering, säger Johan Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Stort stöd i V

Inom Vänsterpartiet finns det samtidigt ett starkt stöd för partiets hållning i regeringsfrågan. 74 procent anser att V gör rätt i att ställa krav på ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson. Blott 7 procent är emot kravet.

– Det är ett överväldigande stöd för det här inom Vänsterpartiet. Och nu är vi ändå ganska sent i regeringsbildningsprocessen, säger Johan Martinsson till SvD.

Noterbart är också att 7 procent av Tidöväljarna tycker att V ska ingå i regeringen. 35 procent anser att Dadgostar gör rätt i att ställa krav på ministerposter.

– Det ena alternativet kan ju vara att Tidöpartiernas väljare tycker att det är bra att Vänsterpartiet ställer krav för att det försvårar för en Anderssson-regering och ökar sannolikheten för ett nyval, säger Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


17 nov 26

UPPGIFTER: V har bestämt sig – omstridd skatt ska införas

2026 11 17

Regeringsförhandlingarna fortsätter mellan de rödgröna partierna.

De så kallade ”totalpaketet” som Magdalena Andersson (S) lämnat till Centerpartiet beskrivs som en grund inför kommande samtal.

Samtidigt kritiseras det sakpolitiska innehållet av både MP och V.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson uppger att MP inte accepterar innehållet i paketet.

– Totalpaketet var väldigt tydligt ett S-bud till Centerpartiet. Men vi tycker det är en bra utgångspunkt att börja i för nya förhandlingar, säger hon till SVT.

"Berett att slåss" för omtalade skatten 

Källor inom V beskriver totalpaketet som ett nytt januariavtal.

– Det är väldigt mycket ett januariavtal. Vi hade aldrig gått med på det, sade en V-källa till TV4 förra veckan.

Socialdemokraterna uppges ha erbjudit Vänsterpartiet flera reformer, däribland ett slopat karensavdrag, förändringar för Arbetsförmedlingen i linje med V:s krav, en tandvårdsreform, ett stopp för tonårsutvisningarna och en höjning av straffbarhetsåldern till 15 år.

Förslagen övertygar dock inte Vänsterpartiet. Flera V-företrädare anser att reformerna inte tillmötesgår partiets krav, rapporterar DN.

I förhandlingarna driver V linjen att flera av partiets vallöften också måste förverkligas. Det handlar bland annat om ett införande av en miljardärskatt, frysta hyror och höjda löner för anställda inom vård och omsorg, erfar tidningen.

En källa inom Vänsterpartiet pekar särskilt ut miljardärskatten som en fråga som partiet är ”berett att slåss för”.

Läs också: Varnar för avhopp inom partiet

Omstridd skatt

Den tidigare förmögenhetsskatten  avskaffades i Sverige 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades för att påverka ekonomin negativt. Detta eftersom många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock starka röster som förespråkar ett införande av en ny förmögenhetskatt. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, har han sagt till DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten gav upphov till, exempelvis att framgångsrika entreprenörer riskerar att lämna landet.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, uppger ekonomiprofessorn.

Andra läser: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen