JUST NU: Dåliga nyheter för två partier

2022 10 25

Drygt sex veckor efter riksdagsvalet tampas Liberalerna och Miljöpartiet återigen med ett lågt väljarstöd.

Om det skulle vara val i dag skulle partierna inte klara riksdagsspärren.

Det indikerar den senaste mätningen från DN/Ipsos.

Stödet för Liberalerna sjunker till 4 procent avrundat uppåt. Det innebär att partiet för första gången sedan i maj  har marginalen på fel sida om riksdagsspärren i Ipsos mätning.

Tidöavtalet

Mätningen publiceras kort efter att L gjort upp med M, KD och SD i regeringsförhandlingarna. Tillsammans presenterade högerkoalitionen det så kallade Tidöavtalet.

Ipsos mätning indikerar att Liberalerna blev de stora förlorarna.

–  Skälet är troligen de reservationer som Liberalernas väljare har och har haft emot samarbete med Sverigedemokraterna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Han förklarar att många L-väljare uppger att de känner sig osäkra. En betydande andel har lämnat för Moderaterna, rapporterar DN.

Enligt Nicklas Källebring indikerar tappet till M att stödröstare återvänder till sitt egentliga favoritparti.

Uppgång för Moderaterna

Liberalernas regeringskollega Moderaterna ser däremot ut att ha tjänat på den nya överenskommelsen.

Stödet för M ökar i Ipsos mätning – från 19 till 21 procent.

Det är en ökning med två procentenheter jämfört med valresultatet i september.

MP under spärren

Även Miljöpartiet tampas med ett lågt väljarstöd. MP noterar ett stöd på 4 procent avrundat uppåt, vilket innebär att partiet hamnar under riksdagsspärren i Ipsos mätning.

– Till skillnad mot Liberalerna handlar det för Miljöpartiet inte i första hand om fler osäkra, utan om stödröstande väljare som återvänder till Socialdemokraterna, säger Nicklas Källebring till DN.

Hela mätningen 

Här är Ipsos nya mätning för oktober jämfört med september. Siffrorna är avrundade. 

🔴Vänsterpartiet                    7,0        +0,0
🔴Socialdemokraterna     31,0         -1,0
🟢Miljöpartiet                          4,0         -1,0
🟢Centern                                  7,0         +0,0
🔵Liberalerna                           4,0          -1,0
🔵Moderaterna                     21,0        +2,0
🔵Kristdemokraterna           5,0        +0,0
🔵Sverigedemokraterna   21,0        +1,0
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,0          -2,0
🔴🟢 S+V+MP                        42,0           -2,0
🟢      Centern                             7,0          +0,0
🔵🔵 M+KD+SD+L              51,0          +2,0
 
Om man baserat på den mätning som Ipsos presenterar beräknar respektive partis estimerade mandat, samt tar hänsyn till att både Miljöpartiet och Liberalena faller under spärren, så blir mandatfördelningen enligt följande: 
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 118 + 27 + 0 + 27 = 171
🔴🟢 S+V+MP = 118 + 27 + 0 = 145       
🟢       Centern  = 27              
🔵🔵 M+KD+SD+L = 80 + 19 + 80 + 0 = 178 
 
I summeringen har respektive sida fått ett mandat mindre med anledning av avrundning. 
 
◾Mätningen är genomförd 11–24 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen


1 jan 2026

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 02

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter  där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


1jan2026

Alla flyg stoppas – Moskva under attack

2026 01 02

Det nya året inleds med nya attacker i kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Under torsdagskvällen kommer rapporter om att Ryssland tvingas stänga fyra flygplatser i och omkring huvudstaden Moskva.

– Flygningar från flygplatserna Sheremetyevo, Domodedovo, Vnukovo och Zhukovsky ställs in på grund av drönare riktade mot den ryska huvudstaden, uppger finska Iltalehti med hänvisning till ryska medier.

Hittills har det ryska luftförsvarssystemet lyckats skjuta ner tolv drönare i Moskva under kvällen, enligt uppgifter från stadens borgmästare Sergej Soyan.

I dagsläget är det oklart om attacken orsakat några skador.

Flera attacker under nyårsdagen

I en ukrainsk attack tidigare under dygnet dödades 24 personer i regionen Kherson.

Ytterligare minst 50 personer skadades i attacken.

– Den ryskutnämnde guvernören i Kherson, Vladimir Saldo, uppger att attacken genomfördes mot en byggnad som rymmer ett hotell och ett café. Nyårsfirande pågick i byggnaden, uppger tidningen med hänvisning till Reuters.

Uppgifterna har inte bekräftats av Ukraina.

Ryska attacker

Under nyårsdagen har ryska styrkor slagit till mot en järnvägsstation i regionen Sumy.

– Dessutom slog ockupanterna till mot logistikinfrastrukturen i Odessa med Shaheddrönare. Hotet om upprepade attacker kvarstår, vilket försvårar reparationsarbetet, uppger den ukrainske ministern Oleksii Kuleba, rapporterar Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: Nyårssmäll i Ryssland – Video på explosioner sprids

Attacker mot Odessa

Under den senaste månaden har Ryssland återkommande riktat attacker mot Odessa i Ukraina.

Bakom strategin ligger målet att slå mot Ukrainas ekonomi och förbindelser med sina handelspartners genom hamnen i Odessa, uppger RBC-Ukraine.

Ukraina exporterar omkring 90 procent av sina jordbruksprodukter sjövägen.

– De vill definitivt skära av Odessa och andra städer när det gäller infrastruktur. De slår till och dödar både människor och ekonomin för att minska vår exportkapacitet genom den maritima korridoren, säger Volodymyr Zelenskyj, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: D. Ermolenko

Text: Redaktionen