JUST NU: Dåliga nyheter för två partier

2022 10 25

Drygt sex veckor efter riksdagsvalet tampas Liberalerna och Miljöpartiet återigen med ett lågt väljarstöd.

Om det skulle vara val i dag skulle partierna inte klara riksdagsspärren.

Det indikerar den senaste mätningen från DN/Ipsos.

Stödet för Liberalerna sjunker till 4 procent avrundat uppåt. Det innebär att partiet för första gången sedan i maj  har marginalen på fel sida om riksdagsspärren i Ipsos mätning.

Tidöavtalet

Mätningen publiceras kort efter att L gjort upp med M, KD och SD i regeringsförhandlingarna. Tillsammans presenterade högerkoalitionen det så kallade Tidöavtalet.

Ipsos mätning indikerar att Liberalerna blev de stora förlorarna.

–  Skälet är troligen de reservationer som Liberalernas väljare har och har haft emot samarbete med Sverigedemokraterna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Han förklarar att många L-väljare uppger att de känner sig osäkra. En betydande andel har lämnat för Moderaterna, rapporterar DN.

Enligt Nicklas Källebring indikerar tappet till M att stödröstare återvänder till sitt egentliga favoritparti.

Uppgång för Moderaterna

Liberalernas regeringskollega Moderaterna ser däremot ut att ha tjänat på den nya överenskommelsen.

Stödet för M ökar i Ipsos mätning – från 19 till 21 procent.

Det är en ökning med två procentenheter jämfört med valresultatet i september.

MP under spärren

Även Miljöpartiet tampas med ett lågt väljarstöd. MP noterar ett stöd på 4 procent avrundat uppåt, vilket innebär att partiet hamnar under riksdagsspärren i Ipsos mätning.

– Till skillnad mot Liberalerna handlar det för Miljöpartiet inte i första hand om fler osäkra, utan om stödröstande väljare som återvänder till Socialdemokraterna, säger Nicklas Källebring till DN.

Hela mätningen 

Här är Ipsos nya mätning för oktober jämfört med september. Siffrorna är avrundade. 

🔴Vänsterpartiet                    7,0        +0,0
🔴Socialdemokraterna     31,0         -1,0
🟢Miljöpartiet                          4,0         -1,0
🟢Centern                                  7,0         +0,0
🔵Liberalerna                           4,0          -1,0
🔵Moderaterna                     21,0        +2,0
🔵Kristdemokraterna           5,0        +0,0
🔵Sverigedemokraterna   21,0        +1,0
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,0          -2,0
🔴🟢 S+V+MP                        42,0           -2,0
🟢      Centern                             7,0          +0,0
🔵🔵 M+KD+SD+L              51,0          +2,0
 
Om man baserat på den mätning som Ipsos presenterar beräknar respektive partis estimerade mandat, samt tar hänsyn till att både Miljöpartiet och Liberalena faller under spärren, så blir mandatfördelningen enligt följande: 
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 118 + 27 + 0 + 27 = 171
🔴🟢 S+V+MP = 118 + 27 + 0 = 145       
🟢       Centern  = 27              
🔵🔵 M+KD+SD+L = 80 + 19 + 80 + 0 = 178 
 
I summeringen har respektive sida fått ett mandat mindre med anledning av avrundning. 
 
◾Mätningen är genomförd 11–24 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen