Oroväckande trend i Sverige

2022 10 26

Antalet privatpersoner med skulder hos Kronofogden har ökat kraftigt under 2022.

Fram till slutet av september har den sammanlagda summan ökat med nästan en tredjedel, 28 procent, rapporterar DN med hänvisning till ny statistik från Kronofogden.  

En primär anledning

Boven i dramat är inte helt oväntat de höga elpriserna som har drabbat det svenska folket – framför allt befolkningen i södra Sverige.

Höga elpriser slår hårt mot hushåll som redan lever med små marginaler.

Antalet obetalda elskulder har ökat med 16 procent mellan den 1 januari och den 25 september, uppger Kronofogden.

– Utifrån de erfarenheter vi har så vet vi att oftast så prioriterar man elen. När man riskerar att bli av med elen, då har det gått väldigt långt, säger Davor Vuleta, analytiker på myndigheten, till DN.

Flera miljoner

Kronofogdens analys bygger på ett underlag från 80 av Sveriges största elbolag.

Antalet fall gällande privatpersoner har ökat från 28 028 till 34 578 och det totala skuldbeloppet har ökat från 59,6 miljoner kronor till 81 miljoner, rapporterar DN.

Enligt Davor Vuleta ser den dystra trenden ut att fortsätta.

– Det blir räntor och avgifter, sedan skickas den till oss och det blir löneutmätningsbeslut. Då drar vi på nästkommande lön, plus att du har nya räkningar. Det betyder att nästa månad har du mindre pengar att röra dig med, men samtidigt har du alla andra räkningar att betala och då blir det nya räkningar som du ligger back med, säger han till DN.

Varnade i september

Tidigare har Kronofogden varnar för en ”viss ökning av obetalda räkningar”

 Första halvåret i år fick Kronofogden in mer än 545 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

– Vi har fått ansökningar med krav som har kopplingar till höjda kostnader, som exempelvis de ökande elpriserna. Under de senaste sex månaderna har vi märkt ett ökat inflöde av elskulder med nästan 20 procent. Kraven handlar om relativt låga belopp och de är en liten andel av det totala inflödet av alla ansökningar, konstaterade Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden, i ett pressmeddelande.

Foto: Kronofogden 

Text: Redaktionen

2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 04

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Unga från grannland vallfärdar till Sverige – ”20 om dagen”

2026 01 04

Allt fler unga från ett grannland flyttar till Sverige.

Sverige lockar till sig allt fler unga finländare som tar steget till en permanent flytt.

Många söker sig över gränsen på grund av jobb och bättre möjligheter på arbetsmarknaden, rapporterar Svenska Yle.

Söker karriär i Sverige

Flyttlasset från Finland till Sverige ökar – särskilt bland unga vuxna som söker stabila jobb och tryggare arbetsvillkor.

Enligt statistik från Statistikcentralen flyttar i genomsnitt ungefär 20 finländare utomlands varje dag, och många av dem väljer Sverige som destination.

Projektledaren Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet beskriver trenden som tydlig.

– Ungefär 20 finländare flyttar utomlands per dag, varav fyra är svenskspråkiga. Ungefär fjorton av dem kommer tillbaka, varav två är svenskspråkiga. Det betyder att Finland förlorar ungefär sex personer varje dag, säger han till Svenska Yle.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Jobbmöjligheter lockar

För många unga finländare har Sverige visat sig vara ett attraktivt alternativ när arbetsmarknaden hemma är osäker.

22‑åriga Anna Snellman studerade till sjukskötare i Finland, men fick snabbt svar från arbetsgivare i Norrbotten.

– Jag tyckte att det var helt otroligt att jag fick jobb så snabbt.

Anna berättar att det var just säkerheten i anställningen och möjligheten till fast jobb som fick henne att ta steget att flytta över gränsen.

– När jag började studera sa alla att det skulle finnas jobb överallt. Sedan blir man färdig och sitter hemma arbetslös. Hur kan det vara så stor skillnad mellan Sverige och Finland?, säger hon.

Trend med konsekvenser

Trendanalytiker menar att den här typen av flyttmönster kan få långsiktiga konsekvenser för Finland, särskilt i åldersgruppen 25–34 år där utflyttningen är som störst.

Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet säger att det inte bara är arbetslösheten som påverkar.

– Det behövs strategier på längre sikt för att få folk att trivas lokalt.

Enlund säger att i synnerhet svenskspråkiga orter är sårbara om fler flyttar bort.

Att så många unga söker sig bort kan leda till kompetensbrist i viktiga sektorer om inte arbetsmarknaden i Finland utvecklas i takt med ungas ambitioner.

LÄS MER: Plötslig vändning för Thailand – inte hänt på ett decennium

Foto: C Schwarz

Text: Redaktionen