Oroväckande trend i Sverige

2022 10 26

Antalet privatpersoner med skulder hos Kronofogden har ökat kraftigt under 2022.

Fram till slutet av september har den sammanlagda summan ökat med nästan en tredjedel, 28 procent, rapporterar DN med hänvisning till ny statistik från Kronofogden.

En primär anledning

Boven i dramat är inte helt oväntat de höga elpriserna som har drabbat det svenska folket – framför allt befolkningen i södra Sverige.

Höga elpriser slår hårt mot hushåll som redan lever med små marginaler.

Antalet obetalda elskulder har ökat med 16 procent mellan den 1 januari och den 25 september, uppger Kronofogden.

– Utifrån de erfarenheter vi har så vet vi att oftast så prioriterar man elen. När man riskerar att bli av med elen, då har det gått väldigt långt, säger Davor Vuleta, analytiker på myndigheten, till DN.

Flera miljoner

Kronofogdens analys bygger på ett underlag från 80 av Sveriges största elbolag.

Antalet fall gällande privatpersoner har ökat från 28 028 till 34 578 och det totala skuldbeloppet har ökat från 59,6 miljoner kronor till 81 miljoner, rapporterar DN.

Enligt Davor Vuleta ser den dystra trenden ut att fortsätta.

– Det blir räntor och avgifter, sedan skickas den till oss och det blir löneutmätningsbeslut. Då drar vi på nästkommande lön, plus att du har nya räkningar. Det betyder att nästa månad har du mindre pengar att röra dig med, men samtidigt har du alla andra räkningar att betala och då blir det nya räkningar som du ligger back med, säger han till DN.

Varnade i september

Tidigare har Kronofogden varnar för en ”viss ökning av obetalda räkningar”

Första halvåret i år fick Kronofogden in mer än 545 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

– Vi har fått ansökningar med krav som har kopplingar till höjda kostnader, som exempelvis de ökande elpriserna. Under de senaste sex månaderna har vi märkt ett ökat inflöde av elskulder med nästan 20 procent. Kraven handlar om relativt låga belopp och de är en liten andel av det totala inflödet av alla ansökningar, konstaterade Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden, i ett pressmeddelande.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen