Oroväckande trend i Sverige

2022 10 26

Antalet privatpersoner med skulder hos Kronofogden har ökat kraftigt under 2022.

Fram till slutet av september har den sammanlagda summan ökat med nästan en tredjedel, 28 procent, rapporterar DN med hänvisning till ny statistik från Kronofogden.  

En primär anledning

Boven i dramat är inte helt oväntat de höga elpriserna som har drabbat det svenska folket – framför allt befolkningen i södra Sverige.

Höga elpriser slår hårt mot hushåll som redan lever med små marginaler.

Antalet obetalda elskulder har ökat med 16 procent mellan den 1 januari och den 25 september, uppger Kronofogden.

– Utifrån de erfarenheter vi har så vet vi att oftast så prioriterar man elen. När man riskerar att bli av med elen, då har det gått väldigt långt, säger Davor Vuleta, analytiker på myndigheten, till DN.

Flera miljoner

Kronofogdens analys bygger på ett underlag från 80 av Sveriges största elbolag.

Antalet fall gällande privatpersoner har ökat från 28 028 till 34 578 och det totala skuldbeloppet har ökat från 59,6 miljoner kronor till 81 miljoner, rapporterar DN.

Enligt Davor Vuleta ser den dystra trenden ut att fortsätta.

– Det blir räntor och avgifter, sedan skickas den till oss och det blir löneutmätningsbeslut. Då drar vi på nästkommande lön, plus att du har nya räkningar. Det betyder att nästa månad har du mindre pengar att röra dig med, men samtidigt har du alla andra räkningar att betala och då blir det nya räkningar som du ligger back med, säger han till DN.

Varnade i september

Tidigare har Kronofogden varnar för en ”viss ökning av obetalda räkningar”

 Första halvåret i år fick Kronofogden in mer än 545 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

– Vi har fått ansökningar med krav som har kopplingar till höjda kostnader, som exempelvis de ökande elpriserna. Under de senaste sex månaderna har vi märkt ett ökat inflöde av elskulder med nästan 20 procent. Kraven handlar om relativt låga belopp och de är en liten andel av det totala inflödet av alla ansökningar, konstaterade Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden, i ett pressmeddelande.

Foto: Kronofogden 

Text: Redaktionen

26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

26nov25

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen