Oroväckande trend i Sverige

2022 10 26

Antalet privatpersoner med skulder hos Kronofogden har ökat kraftigt under 2022.

Fram till slutet av september har den sammanlagda summan ökat med nästan en tredjedel, 28 procent, rapporterar DN med hänvisning till ny statistik från Kronofogden.  

En primär anledning

Boven i dramat är inte helt oväntat de höga elpriserna som har drabbat det svenska folket – framför allt befolkningen i södra Sverige.

Höga elpriser slår hårt mot hushåll som redan lever med små marginaler.

Antalet obetalda elskulder har ökat med 16 procent mellan den 1 januari och den 25 september, uppger Kronofogden.

– Utifrån de erfarenheter vi har så vet vi att oftast så prioriterar man elen. När man riskerar att bli av med elen, då har det gått väldigt långt, säger Davor Vuleta, analytiker på myndigheten, till DN.

Flera miljoner

Kronofogdens analys bygger på ett underlag från 80 av Sveriges största elbolag.

Antalet fall gällande privatpersoner har ökat från 28 028 till 34 578 och det totala skuldbeloppet har ökat från 59,6 miljoner kronor till 81 miljoner, rapporterar DN.

Enligt Davor Vuleta ser den dystra trenden ut att fortsätta.

– Det blir räntor och avgifter, sedan skickas den till oss och det blir löneutmätningsbeslut. Då drar vi på nästkommande lön, plus att du har nya räkningar. Det betyder att nästa månad har du mindre pengar att röra dig med, men samtidigt har du alla andra räkningar att betala och då blir det nya räkningar som du ligger back med, säger han till DN.

Varnade i september

Tidigare har Kronofogden varnar för en ”viss ökning av obetalda räkningar”

 Första halvåret i år fick Kronofogden in mer än 545 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

– Vi har fått ansökningar med krav som har kopplingar till höjda kostnader, som exempelvis de ökande elpriserna. Under de senaste sex månaderna har vi märkt ett ökat inflöde av elskulder med nästan 20 procent. Kraven handlar om relativt låga belopp och de är en liten andel av det totala inflödet av alla ansökningar, konstaterade Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden, i ett pressmeddelande.

Foto: Kronofogden 

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen