Östersjön kan bli en damm

2025 05 20

Gör om Östersjön till en damm. 

Det föreslår regeringens klimatanpassningsutredare Johan Hjalmarsson.

Hjalmarsson – som sedan 2022 är tekniskt råd i Mark- och miljööverdomstolen – anser att Sverige och Danmark bör överväga att anlägga en skyddsvall genom Öresund och de danska bälten för att skydda bebyggelsen kring Östersjön från stigande havsnivåer.  

Förslaget överlämnades till miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i början av veckan, rapporterar Altinget.

– Det är inte några enorma djup kring Danmark och Öresund och det är ganska korta sträckor dessutom, säger Johan Hjalmarsson till tidningen.

Blir en damm

Den föreslagna vallen skulle omvandla Östersjön till en damm. Vattennivån skulle sjunka betydligt, vilket skulle skydda närliggande bebyggelse från översvämningar som väntas bli ett större problem i framtiden.

Det finns dock både politiska, miljömässiga och säkerhetspolitiska utmaningar med projektet, enligt Hjalmarsson.

Utredaren beskriver det som ett ”synnerligen svårt infrastrukturprojekt”.

Vidare pekar han på att Östersjön skulle förlora sitt naturliga inflöde av saltvatten från världshaven, vilket i sin tur skulle påverka ekosystemet i och omkring havet.

Utifrån en säkerhetspolitisk aspekt skulle vallen kunna bli ett tydligt och sårbart mål i en konflikt.

– Om någon fientligt sinnad makt skulle vilja Sverige och de övriga länderna som skyddas av den här vallen illa, då kan man ju tänka sig att man spränger vallen och därmed skapar enorma översvämningar för den bebyggelse som skyddas av vallen. Det behöver man också fundera på om man nu skulle gå vidare med ett sådant här projekt, säger Johan Hjalmarsson till Altinget.

Viktig roll

Utredare Johan Hjalmarsson har en viktig roll i regeringens arbete med Sverige nationella strategi för klimatanpassning.

I mars 2024 utsågs han till särskild utredare av regeringen. Hjalmarsson fick i uppdrag att lämna förslag på hur kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras snabbare, genom ny eller anpassad lagstiftning samt tydligare finansieringsmodeller.

– De senaste årens extrema väderhändelser visar oss alla att vårt samhälle behöver bli mer robust mot naturolyckor och klimatförändringarnas effekter. Nu måste vi gå från ord till handling i klimatanpassningsarbetet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i samband med utnämningen.

Foto: Per-Åke Adolfsson

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Ny åldersgräns kan införas i Sverige – aldrig hänt förut

2025 05 21

Europeiska unionen intensifierar sina ansträngningar för att skydda barn från potentiella risker med sociala medier.

Ett nytt förslag, som stöds av länder som Grekland, Frankrike och Spanien, syftar till att införa en gemensam digital åldersgräns inom hela EU, inklusive Sverige.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat.

Förslaget, som kommer att diskuteras av EU:s digitalministrar i början av juni, är en reaktion på växande oro över barns ökade skärmtid och dess påverkan på deras mentala hälsa, rapporterar Politico.

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, framhåller tidningen.

”Digital myndighetsålder”

Enligt ett dokument som Politico har tagit del av, föreslås det att EU fastställer en gemensam ”digital myndighetsålder”. Enligt förslaget ska minderåriga behöva föräldrars samtycke för att använda sociala medier, vilket skulle förhindra automatisk åtkomst till populära appar.  

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som förbereder sig för att ta över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande

EU först ut

Förslaget om en digital myndighetsålder är en del av en bredare europeisk strategi för att skydda barn online, vilket också inkluderar den nyligen antagna förordningen om digitala tjänster, Digital Services Act (DSA).

DSA syftar till att öka transparensen och ansvarsutkrävandet för digitala plattformar, särskilt när det gäller skyddet av minderåriga.

Enligt Mediemyndigheten innehåller DSA regler som ska se till att:

  • den digitala tekniken och onlineplattformarna iakttar allas rättigheter,
  • vi kan lita på de digitala tjänster som vi använder,
  • vi kan vara säkra och skyddade på nätet, oavsett vilka digitala tjänster vi använder.

Skarp kritik från USA

USA har reagerat kraftfullt på EU:s nya lagstiftning för sociala medier.

Stormakten anser att den missgynnar amerikanska techbolag och begränsar yttrandefriheten online. Vidare har USA varnat för att EU:s lagstiftning kan leda till minskad innovation och ökad administrativ börda.

LÄS MER HÄR: USA rasar mot EU: “Det är utpressning”

Foto: A. Labisch

Text: Redaktionen