Otäck misshandel av flicka – Fortsatte slå när hon låg på marken

2021 09 30

En flicka i 15-årsåldern blev grovt misshandlad i Nyköping i eftermiddags. Misshandeln fortsatte när hon låg på backen.

Det var ett gäng bestående av yngre tjejer som gav sig på flickan vid en trafikkorsning i östra delarna av Nyköping.

Både sparkar och slag

Förbipasserande upptäckte vad som hände och larmade polisen. Tjejgänget utdelade både slag och sparkar mot offret men när vittnena tog sig fram till brottsplatsen hade förövarna hunnit lämna platsen.

Flickan fick föras med ambulans till sjukhus efter misshandeln och var då fortfarande vid medvetande.

Flickan var talbar

–  Hon var vaken och talbar när hon åkte i väg med ambulans, säger Björn Öberg vid Polisregion Öst till Expressen.

– I och med att misshandeln fortsatte när flickan låg kvar på marken så är brottsrubriceringen grov misshandel, säger Björn Öberg.

Gärningspersonerna på fri fot

Polisen misstänker att det finns en koppling mellan gärningspersonerna och offret och de skall vara jämnåriga.

– Det verkar som att det finns någon form av koppling men det kommer vi titta vidare på. Vad vi fått till oss hittills är att det inte handlar om ett överfall från totala främlingar, säger polisen till Aftonbladet.

De skyldiga har i nuläget inte gripits men polisen har hört vittnen till misshandeln.

ANALYS

Att bli vittne till en misshandel är ofta traumatiskt och man kan lätt bli paralyserad och inte veta vad man ska ta sig till. Men om man lyckas avbryta misshandeln så kan man rädda liv. Det är för många en svår situation där man får fatta beslut på bara några sekunder och man behöver också tänka på sin egen säkerhet.

Som vittne - oavsett om man ingrep eller inte hade möjlighet av olika orsaker - blir det ofta aktuellt att även medverka vid efterföljande rättsprocess och då finns det stöd att få, till exempel via Brottsofferjouren.

Foto: Polisen Södermalm, FB

[yop_poll id="696"]

5 dec 2025

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag. 

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten. 

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 dec 2025

Ryssland varnar Danmark: “Har blivit det det första landet”

2025 12 05

Ryssland går till rasande attack mot Danmark.

En ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark.

I fabriken ska företaget Fire Point, som bland annat tillverka krigsdrönare och robotar i Ukraina, verka och framställa bränsle till vapnen.

Det får nu Kreml att gå i taket.

– Danmark har blivit det första landet att stödja terroristregimen i Kyiv och har avsatt territorium för produktion av vapendelar. Det bidrar därmed till militära operationer mot fredliga städer i vårt land, säger Maria Zakharova, talesperson det ryska utrikesministeriet, enligt TV2 och tillägger:

– Detta äventyr bekräftar Köpenhamns fientliga, militaristiska kurs, och tillsammans med andra länder som är aggressivt allierade gentemot Ryssland omintetgör det försöken att lösa Ukrainakrisen politiskt och diplomatiskt.

"Strategiskt viktigt"

Det var i september som det danska beskedet om fabriken, som kommer att ligga nära Skrydstrup på Sønderjylland, gavs till känna.

I måndagst togs det första spadtaget.

– Med det första spadtaget säkras en strategiskt viktig produktionsanläggning till förmån för både Ukraina och Danmark, säger den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen i ett uttalande.

Hans föregångare Morten Bodskov har beskrivit fabriken som ett bidrag till kampen för Ukrainas frihet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Ambassadören: en del av kriget

Satsningen har dock väckt starka reaktioner i Ryssland.

När den danska regeringen tidigare i höstas gick ut med beskedet hävdade Vladimir Barbin, Rysslands ambassadör i Danmark och som återkommande spridit hätska budskap mot danskarna, att Danmark riskerar att uppfattas som en del av Ukrainakriget.

– Den ukrainska sidan har mycket öppet sagt att dessa missiler är avsedda att utföra attacker djupt inne i Ryssland. Köpenhamn vet detta, framhöll Barbin på Facebook vid tillfället.

LÄS MER: Kreml rasar över nordiskt beslut – ”tvingar oss agera”

Foto: Arctic Council Secretariat, Linnea Nordström 

Text: Redaktionen