Ovaccinerade kraftigt överrepresenterade på intensiven

2021 12 24

15 procent av alla över 12 år är ovaccinerade men under december står samtidigt de ovaccinerade för nästan 60 procent av de som vårdats på intensiven.

Det visar nya siffror gällande covid-19 baserat på de senaste uppgifterna från Folkhälsomyndigheten om vaccinationen samt underlag från TT. Detta rapporterar SvD idag.

Senaste siffrorna

Folkhälsomyndighetens senaste siffror över andelen vaccinerade personer visar följande statistisk avseende Sveriges befolkning som är 12 år eller äldre:

▪85,2 % har fått dos 1

▪80,9 % har fått dos 1 +2

▪14,8 % har inte vaccinerats alls

Kraftigt överrepresenterade

Trots att den andel som är ovaccinerade ligger på 14,8 procent så står den gruppen för hela 59,2 procent av de patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges alla sjukhus så här långt i december månad.

Det innebär att de ovaccinerade är kraftigt överrepresenterade bland de som är så pass sjuka att de tvingas till intensivvård.

En väntad utveckling

Den negativa utvecklingen för de ovaccinerade är väntad då myndigheterna ända sedan vaccinationen inleddes för ett år sedan om och om igen har betonat att man löper mycket större risk för svår sjukdom och död om man inte vaccinerar sig.

Trenden förstärks

Att ovaccinerade står för en stor del av de som ligger på intensiven är också en utveckling som förstärkts de senaste veckorna. I november utgjorde andelen ovaccinerade på intensivvårdsavdelningarna 52 procent vilket nu hittills i december alltså ökat till 59,2 procent.

Även fullvaccinerade drabbas

I statistiken framgår även att en betydande andel av de som har fått två doser, det vill säga de som betecknas som fullvaccinerade, vårdas på intensiven. Decemberstatistiken visar att 26,2 procent av de som vårdats på intensiven varit fullvaccinerade och det handlar främst om pensionärer enligt SvD.

Äldres immunförsvar försvagas

– Ju äldre man blir desto sämre blir det med immunförsvaret och många kan också ha börjat tappa immunitet efter vaccineringen. Därför är den tredje sprutan viktig för att kunna upprätthålla skyddet för de sköraste, säger Johnny Hillgren vid Svenska Intensivvårdsregistret till TT uppger SvD.

ANALYS

Här följer en förklaring kring hur man beräknar om en grupp är överrepresenterad eller inte.

Om till exempel 10 procent röstar på Vänsterpartiet men beräkningar visar att 33 procent av alla svenskar som använder cykelhjälm är vänsterpartister så är vänsterpartisterna kraftigt överrepresenterade bland de som använder cykelhjälm.

Även om de inte utgör majoritet

Det faktum att V-väljarna är överrepresenterade bland de som är förståndiga nog att tänka på att skydda sitt huvud när man cyklar är något som gäller även om de totalt sett inte utgör en majoritet bland hjälmanvändarna. Det kan man tydliggöra med följande exempel.

Om det så här långt under december månad är 3 miljoner svenskar som använt cykelhjälm och 1 miljon av dem är vänsterväljare så utgör Nooshi Dadgostars (V) sympatisörer inte en majoritet ty de är färre än hälften – men det är trots det ändå överrepresenterade.

Tydlig bild

Orsaken är att vänsterväljarna endast utgör 10 procent av den totala befolkningen men bland cykelhjälmsanvändarna så utgör de hela 33 procent.

Om man överför detta exempel på de ovaccinerade så blir bilden tydlig. Och i de nya siffrorna för december månad är de ovaccinerade så pass överrepresenterade på intensiven att de dessutom utgör en majoritet, det vill säga över 50 procent.

Foto: Region Kronoberg


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen