Ovaccinerade kraftigt överrepresenterade på intensiven

2021 12 24

15 procent av alla över 12 år är ovaccinerade men under december står samtidigt de ovaccinerade för nästan 60 procent av de som vårdats på intensiven.

Det visar nya siffror gällande covid-19 baserat på de senaste uppgifterna från Folkhälsomyndigheten om vaccinationen samt underlag från TT. Detta rapporterar SvD idag.

Senaste siffrorna

Folkhälsomyndighetens senaste siffror över andelen vaccinerade personer visar följande statistisk avseende Sveriges befolkning som är 12 år eller äldre:

▪85,2 % har fått dos 1

▪80,9 % har fått dos 1 +2

▪14,8 % har inte vaccinerats alls

Kraftigt överrepresenterade

Trots att den andel som är ovaccinerade ligger på 14,8 procent så står den gruppen för hela 59,2 procent av de patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges alla sjukhus så här långt i december månad.

Det innebär att de ovaccinerade är kraftigt överrepresenterade bland de som är så pass sjuka att de tvingas till intensivvård.

En väntad utveckling

Den negativa utvecklingen för de ovaccinerade är väntad då myndigheterna ända sedan vaccinationen inleddes för ett år sedan om och om igen har betonat att man löper mycket större risk för svår sjukdom och död om man inte vaccinerar sig.

Trenden förstärks

Att ovaccinerade står för en stor del av de som ligger på intensiven är också en utveckling som förstärkts de senaste veckorna. I november utgjorde andelen ovaccinerade på intensivvårdsavdelningarna 52 procent vilket nu hittills i december alltså ökat till 59,2 procent.

Även fullvaccinerade drabbas

I statistiken framgår även att en betydande andel av de som har fått två doser, det vill säga de som betecknas som fullvaccinerade, vårdas på intensiven. Decemberstatistiken visar att 26,2 procent av de som vårdats på intensiven varit fullvaccinerade och det handlar främst om pensionärer enligt SvD.

Äldres immunförsvar försvagas

– Ju äldre man blir desto sämre blir det med immunförsvaret och många kan också ha börjat tappa immunitet efter vaccineringen. Därför är den tredje sprutan viktig för att kunna upprätthålla skyddet för de sköraste, säger Johnny Hillgren vid Svenska Intensivvårdsregistret till TT uppger SvD.

ANALYS

Här följer en förklaring kring hur man beräknar om en grupp är överrepresenterad eller inte.

Om till exempel 10 procent röstar på Vänsterpartiet men beräkningar visar att 33 procent av alla svenskar som använder cykelhjälm är vänsterpartister så är vänsterpartisterna kraftigt överrepresenterade bland de som använder cykelhjälm.

Även om de inte utgör majoritet

Det faktum att V-väljarna är överrepresenterade bland de som är förståndiga nog att tänka på att skydda sitt huvud när man cyklar är något som gäller även om de totalt sett inte utgör en majoritet bland hjälmanvändarna. Det kan man tydliggöra med följande exempel.

Om det så här långt under december månad är 3 miljoner svenskar som använt cykelhjälm och 1 miljon av dem är vänsterväljare så utgör Nooshi Dadgostars (V) sympatisörer inte en majoritet ty de är färre än hälften – men det är trots det ändå överrepresenterade.

Tydlig bild

Orsaken är att vänsterväljarna endast utgör 10 procent av den totala befolkningen men bland cykelhjälmsanvändarna så utgör de hela 33 procent.

Om man överför detta exempel på de ovaccinerade så blir bilden tydlig. Och i de nya siffrorna för december månad är de ovaccinerade så pass överrepresenterade på intensiven att de dessutom utgör en majoritet, det vill säga över 50 procent.

Foto: Region Kronoberg


29 sep 26

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak 

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        28 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      7     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       22  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           6    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    17   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 sep 26

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds 

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen