Ovaccinerade kraftigt överrepresenterade på intensiven

2021 12 24

15 procent av alla över 12 år är ovaccinerade men under december står samtidigt de ovaccinerade för nästan 60 procent av de som vårdats på intensiven.

Det visar nya siffror gällande covid-19 baserat på de senaste uppgifterna från Folkhälsomyndigheten om vaccinationen samt underlag från TT. Detta rapporterar SvD idag.

Senaste siffrorna

Folkhälsomyndighetens senaste siffror över andelen vaccinerade personer visar följande statistisk avseende Sveriges befolkning som är 12 år eller äldre:

▪85,2 % har fått dos 1

▪80,9 % har fått dos 1 +2

▪14,8 % har inte vaccinerats alls

Kraftigt överrepresenterade

Trots att den andel som är ovaccinerade ligger på 14,8 procent så står den gruppen för hela 59,2 procent av de patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges alla sjukhus så här långt i december månad.

Det innebär att de ovaccinerade är kraftigt överrepresenterade bland de som är så pass sjuka att de tvingas till intensivvård.

En väntad utveckling

Den negativa utvecklingen för de ovaccinerade är väntad då myndigheterna ända sedan vaccinationen inleddes för ett år sedan om och om igen har betonat att man löper mycket större risk för svår sjukdom och död om man inte vaccinerar sig.

Trenden förstärks

Att ovaccinerade står för en stor del av de som ligger på intensiven är också en utveckling som förstärkts de senaste veckorna. I november utgjorde andelen ovaccinerade på intensivvårdsavdelningarna 52 procent vilket nu hittills i december alltså ökat till 59,2 procent.

Även fullvaccinerade drabbas

I statistiken framgår även att en betydande andel av de som har fått två doser, det vill säga de som betecknas som fullvaccinerade, vårdas på intensiven. Decemberstatistiken visar att 26,2 procent av de som vårdats på intensiven varit fullvaccinerade och det handlar främst om pensionärer enligt SvD.

Äldres immunförsvar försvagas

– Ju äldre man blir desto sämre blir det med immunförsvaret och många kan också ha börjat tappa immunitet efter vaccineringen. Därför är den tredje sprutan viktig för att kunna upprätthålla skyddet för de sköraste, säger Johnny Hillgren vid Svenska Intensivvårdsregistret till TT uppger SvD.

ANALYS

Här följer en förklaring kring hur man beräknar om en grupp är överrepresenterad eller inte.

Om till exempel 10 procent röstar på Vänsterpartiet men beräkningar visar att 33 procent av alla svenskar som använder cykelhjälm är vänsterpartister så är vänsterpartisterna kraftigt överrepresenterade bland de som använder cykelhjälm.

Även om de inte utgör majoritet

Det faktum att V-väljarna är överrepresenterade bland de som är förståndiga nog att tänka på att skydda sitt huvud när man cyklar är något som gäller även om de totalt sett inte utgör en majoritet bland hjälmanvändarna. Det kan man tydliggöra med följande exempel.

Om det så här långt under december månad är 3 miljoner svenskar som använt cykelhjälm och 1 miljon av dem är vänsterväljare så utgör Nooshi Dadgostars (V) sympatisörer inte en majoritet ty de är färre än hälften – men det är trots det ändå överrepresenterade.

Tydlig bild

Orsaken är att vänsterväljarna endast utgör 10 procent av den totala befolkningen men bland cykelhjälmsanvändarna så utgör de hela 33 procent.

Om man överför detta exempel på de ovaccinerade så blir bilden tydlig. Och i de nya siffrorna för december månad är de ovaccinerade så pass överrepresenterade på intensiven att de dessutom utgör en majoritet, det vill säga över 50 procent.

Foto: Region Kronoberg


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen