Ovaccinerade kraftigt överrepresenterade på intensiven

2021 12 24

15 procent av alla över 12 år är ovaccinerade men under december står samtidigt de ovaccinerade för nästan 60 procent av de som vårdats på intensiven.

Det visar nya siffror gällande covid-19 baserat på de senaste uppgifterna från Folkhälsomyndigheten om vaccinationen samt underlag från TT. Detta rapporterar SvD idag.

Senaste siffrorna

Folkhälsomyndighetens senaste siffror över andelen vaccinerade personer visar följande statistisk avseende Sveriges befolkning som är 12 år eller äldre:

▪85,2 % har fått dos 1

▪80,9 % har fått dos 1 +2

▪14,8 % har inte vaccinerats alls

Kraftigt överrepresenterade

Trots att den andel som är ovaccinerade ligger på 14,8 procent så står den gruppen för hela 59,2 procent av de patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges alla sjukhus så här långt i december månad.

Det innebär att de ovaccinerade är kraftigt överrepresenterade bland de som är så pass sjuka att de tvingas till intensivvård.

En väntad utveckling

Den negativa utvecklingen för de ovaccinerade är väntad då myndigheterna ända sedan vaccinationen inleddes för ett år sedan om och om igen har betonat att man löper mycket större risk för svår sjukdom och död om man inte vaccinerar sig.

Trenden förstärks

Att ovaccinerade står för en stor del av de som ligger på intensiven är också en utveckling som förstärkts de senaste veckorna. I november utgjorde andelen ovaccinerade på intensivvårdsavdelningarna 52 procent vilket nu hittills i december alltså ökat till 59,2 procent.

Även fullvaccinerade drabbas

I statistiken framgår även att en betydande andel av de som har fått två doser, det vill säga de som betecknas som fullvaccinerade, vårdas på intensiven. Decemberstatistiken visar att 26,2 procent av de som vårdats på intensiven varit fullvaccinerade och det handlar främst om pensionärer enligt SvD.

Äldres immunförsvar försvagas

– Ju äldre man blir desto sämre blir det med immunförsvaret och många kan också ha börjat tappa immunitet efter vaccineringen. Därför är den tredje sprutan viktig för att kunna upprätthålla skyddet för de sköraste, säger Johnny Hillgren vid Svenska Intensivvårdsregistret till TT uppger SvD.

ANALYS

Här följer en förklaring kring hur man beräknar om en grupp är överrepresenterad eller inte.

Om till exempel 10 procent röstar på Vänsterpartiet men beräkningar visar att 33 procent av alla svenskar som använder cykelhjälm är vänsterpartister så är vänsterpartisterna kraftigt överrepresenterade bland de som använder cykelhjälm.

Även om de inte utgör majoritet

Det faktum att V-väljarna är överrepresenterade bland de som är förståndiga nog att tänka på att skydda sitt huvud när man cyklar är något som gäller även om de totalt sett inte utgör en majoritet bland hjälmanvändarna. Det kan man tydliggöra med följande exempel.

Om det så här långt under december månad är 3 miljoner svenskar som använt cykelhjälm och 1 miljon av dem är vänsterväljare så utgör Nooshi Dadgostars (V) sympatisörer inte en majoritet ty de är färre än hälften – men det är trots det ändå överrepresenterade.

Tydlig bild

Orsaken är att vänsterväljarna endast utgör 10 procent av den totala befolkningen men bland cykelhjälmsanvändarna så utgör de hela 33 procent.

Om man överför detta exempel på de ovaccinerade så blir bilden tydlig. Och i de nya siffrorna för december månad är de ovaccinerade så pass överrepresenterade på intensiven att de dessutom utgör en majoritet, det vill säga över 50 procent.

Foto: Region Kronoberg


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen