Ovaccinerade kraftigt överrepresenterade på intensiven

2021 12 24

15 procent av alla över 12 år är ovaccinerade men under december står samtidigt de ovaccinerade för nästan 60 procent av de som vårdats på intensiven.

Det visar nya siffror gällande covid-19 baserat på de senaste uppgifterna från Folkhälsomyndigheten om vaccinationen samt underlag från TT. Detta rapporterar SvD idag.

Senaste siffrorna

Folkhälsomyndighetens senaste siffror över andelen vaccinerade personer visar följande statistisk avseende Sveriges befolkning som är 12 år eller äldre:

▪85,2 % har fått dos 1

▪80,9 % har fått dos 1 +2

▪14,8 % har inte vaccinerats alls

Kraftigt överrepresenterade

Trots att den andel som är ovaccinerade ligger på 14,8 procent så står den gruppen för hela 59,2 procent av de patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges alla sjukhus så här långt i december månad.

Det innebär att de ovaccinerade är kraftigt överrepresenterade bland de som är så pass sjuka att de tvingas till intensivvård.

En väntad utveckling

Den negativa utvecklingen för de ovaccinerade är väntad då myndigheterna ända sedan vaccinationen inleddes för ett år sedan om och om igen har betonat att man löper mycket större risk för svår sjukdom och död om man inte vaccinerar sig.

Trenden förstärks

Att ovaccinerade står för en stor del av de som ligger på intensiven är också en utveckling som förstärkts de senaste veckorna. I november utgjorde andelen ovaccinerade på intensivvårdsavdelningarna 52 procent vilket nu hittills i december alltså ökat till 59,2 procent.

Även fullvaccinerade drabbas

I statistiken framgår även att en betydande andel av de som har fått två doser, det vill säga de som betecknas som fullvaccinerade, vårdas på intensiven. Decemberstatistiken visar att 26,2 procent av de som vårdats på intensiven varit fullvaccinerade och det handlar främst om pensionärer enligt SvD.

Äldres immunförsvar försvagas

– Ju äldre man blir desto sämre blir det med immunförsvaret och många kan också ha börjat tappa immunitet efter vaccineringen. Därför är den tredje sprutan viktig för att kunna upprätthålla skyddet för de sköraste, säger Johnny Hillgren vid Svenska Intensivvårdsregistret till TT uppger SvD.

ANALYS

Här följer en förklaring kring hur man beräknar om en grupp är överrepresenterad eller inte.

Om till exempel 10 procent röstar på Vänsterpartiet men beräkningar visar att 33 procent av alla svenskar som använder cykelhjälm är vänsterpartister så är vänsterpartisterna kraftigt överrepresenterade bland de som använder cykelhjälm.

Även om de inte utgör majoritet

Det faktum att V-väljarna är överrepresenterade bland de som är förståndiga nog att tänka på att skydda sitt huvud när man cyklar är något som gäller även om de totalt sett inte utgör en majoritet bland hjälmanvändarna. Det kan man tydliggöra med följande exempel.

Om det så här långt under december månad är 3 miljoner svenskar som använt cykelhjälm och 1 miljon av dem är vänsterväljare så utgör Nooshi Dadgostars (V) sympatisörer inte en majoritet ty de är färre än hälften – men det är trots det ändå överrepresenterade.

Tydlig bild

Orsaken är att vänsterväljarna endast utgör 10 procent av den totala befolkningen men bland cykelhjälmsanvändarna så utgör de hela 33 procent.

Om man överför detta exempel på de ovaccinerade så blir bilden tydlig. Och i de nya siffrorna för december månad är de ovaccinerade så pass överrepresenterade på intensiven att de dessutom utgör en majoritet, det vill säga över 50 procent.

Foto: Region Kronoberg


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen