Ovaccinerade pekas ut som risk för Sverige i nya scenarier

2021 10 23

De som trots rekommendationer och vädjanden fortfarande inte har vaccinerat sig pekas ut som en risk framöver i de nya scenarierna för Sverige.

Detta framgår i Folkhälsomyndighetens nya scenarier för pandemin som presenteras idag.

Fortsatt smittspridning

Alla myndighetens tre nya scenarier pekar på att det blir en fortsatt smittspridning i Sverige och det finns tre olika scenarier som kallas för 0,1 och 2.

▪Scenario 0: Liten ökning av kontaktintensiteten som ger fortsatt smittspridning.

▪Scenario 1: Måttlig ökning av kontaktintensiteten som ger viss ökad smittspridning och cirka 2 500 rapporterade fall om dagen december – januari. Fler kommer då att behöva sjukhusvård men klart färre än i fjol.

▪Scenario 2:  Stor ökning av kontaktintensiteten som ger betydande ökning av smittspridningen och knappt 5 000 rapporterade fall om dagen under december – januari.

Ovaccinerade tydlig riskfaktor

Folkhälsomyndigheten betonar att det finns en oro för att en del fortfarande inte gått och vaccinerat sig.  De ovaccinerade driver smittspridningen vidare i Sverige varför det är väldigt viktigt att alla vaccinerar sig. Följande olika riskfaktorer som avgör Sveriges pandemiframtid pekas ut:

🔺 Ovaccinerade utgör en tydlig risk

🔺 Den höga smittsamheten hos deltavarianten

🔺 Smittan sprids lättare när det är kallt väder

Statsepidemiolog Tegnell vädjar

Anders Tegnell vädjar till alla ovaccinerade.

– Var och ens agerande är avgörande för hur stor ökningen blir, och hur väl vi lyckas hålla sjukligheten nere. Viktigast nu är att så många som möjligt vaccinerar sig, att alla som känner sig sjuka stannar hemma och att ovaccinerade personer följer de särskilda rekommendationer som gäller för dem, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Folkhälsomyndighetens nya scenarier utgör dess 6:e delrapport till regeringen och avser perioden 20 oktober 2021 till 20 januari 2022.

Vaccinbevis kan bli aktuellt

Om de ovaccinerade och andra riskfaktorer leder till att läget i Sverige försämras kraftigt – vilket skett i flera andra länder i Europa – så är Sverige redo att skärpa upp åtgärderna igen.
– Skulle smittspridningen öka dramatiskt och belastningen på sjukvården stiga kraftigt, är vi självklart beredda att vidta åtgärder som att återinföra den nationella rekommendationen om hemarbete och att hålla avstånd. Det finns ju också möjlighet att införa vaccinationsbevis. Vilka åtgärder som blir aktuella beror på var och i vilken grupp smittspridningen sker, säger Anders Tegnell.

ANALYS

Pandemin är inte över – så enkelt är det. Myndigheterna och sjukvården upprepar om och om igen att det är väldigt centralt att alla vaccinerar sig. Det är så mänskligheten kan hejda pandemin som skördat nära 15 000 dödsoffer i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har underskattat coronavirusets risker förut då det har blivit värre än vad man befarat. Nu tror myndigheten inte att det blir scenario 2 som är det värsta av de tre scenarierna. Hoppas verkligen att de har rätt.

Foto: Folkhälsomyndigheten video

[yop_poll id="790"]

22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen