Ovaccinerade pekas ut som risk för Sverige i nya scenarier

2021 10 23

De som trots rekommendationer och vädjanden fortfarande inte har vaccinerat sig pekas ut som en risk framöver i de nya scenarierna för Sverige.

Detta framgår i Folkhälsomyndighetens nya scenarier för pandemin som presenteras idag.

Fortsatt smittspridning

Alla myndighetens tre nya scenarier pekar på att det blir en fortsatt smittspridning i Sverige och det finns tre olika scenarier som kallas för 0,1 och 2.

▪Scenario 0: Liten ökning av kontaktintensiteten som ger fortsatt smittspridning.

▪Scenario 1: Måttlig ökning av kontaktintensiteten som ger viss ökad smittspridning och cirka 2 500 rapporterade fall om dagen december – januari. Fler kommer då att behöva sjukhusvård men klart färre än i fjol.

▪Scenario 2:  Stor ökning av kontaktintensiteten som ger betydande ökning av smittspridningen och knappt 5 000 rapporterade fall om dagen under december – januari.

Ovaccinerade tydlig riskfaktor

Folkhälsomyndigheten betonar att det finns en oro för att en del fortfarande inte gått och vaccinerat sig.  De ovaccinerade driver smittspridningen vidare i Sverige varför det är väldigt viktigt att alla vaccinerar sig. Följande olika riskfaktorer som avgör Sveriges pandemiframtid pekas ut:

🔺 Ovaccinerade utgör en tydlig risk

🔺 Den höga smittsamheten hos deltavarianten

🔺 Smittan sprids lättare när det är kallt väder

Statsepidemiolog Tegnell vädjar

Anders Tegnell vädjar till alla ovaccinerade.

– Var och ens agerande är avgörande för hur stor ökningen blir, och hur väl vi lyckas hålla sjukligheten nere. Viktigast nu är att så många som möjligt vaccinerar sig, att alla som känner sig sjuka stannar hemma och att ovaccinerade personer följer de särskilda rekommendationer som gäller för dem, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Folkhälsomyndighetens nya scenarier utgör dess 6:e delrapport till regeringen och avser perioden 20 oktober 2021 till 20 januari 2022.

Vaccinbevis kan bli aktuellt

Om de ovaccinerade och andra riskfaktorer leder till att läget i Sverige försämras kraftigt – vilket skett i flera andra länder i Europa – så är Sverige redo att skärpa upp åtgärderna igen.
– Skulle smittspridningen öka dramatiskt och belastningen på sjukvården stiga kraftigt, är vi självklart beredda att vidta åtgärder som att återinföra den nationella rekommendationen om hemarbete och att hålla avstånd. Det finns ju också möjlighet att införa vaccinationsbevis. Vilka åtgärder som blir aktuella beror på var och i vilken grupp smittspridningen sker, säger Anders Tegnell.

ANALYS

Pandemin är inte över – så enkelt är det. Myndigheterna och sjukvården upprepar om och om igen att det är väldigt centralt att alla vaccinerar sig. Det är så mänskligheten kan hejda pandemin som skördat nära 15 000 dödsoffer i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har underskattat coronavirusets risker förut då det har blivit värre än vad man befarat. Nu tror myndigheten inte att det blir scenario 2 som är det värsta av de tre scenarierna. Hoppas verkligen att de har rätt.

Foto: Folkhälsomyndigheten video

[yop_poll id="790"]

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen