Ovaccinerade pekas ut som risk för Sverige i nya scenarier

2021 10 23

De som trots rekommendationer och vädjanden fortfarande inte har vaccinerat sig pekas ut som en risk framöver i de nya scenarierna för Sverige.

Detta framgår i Folkhälsomyndighetens nya scenarier för pandemin som presenteras idag.

Fortsatt smittspridning

Alla myndighetens tre nya scenarier pekar på att det blir en fortsatt smittspridning i Sverige och det finns tre olika scenarier som kallas för 0,1 och 2.

▪Scenario 0: Liten ökning av kontaktintensiteten som ger fortsatt smittspridning.

▪Scenario 1: Måttlig ökning av kontaktintensiteten som ger viss ökad smittspridning och cirka 2 500 rapporterade fall om dagen december – januari. Fler kommer då att behöva sjukhusvård men klart färre än i fjol.

▪Scenario 2:  Stor ökning av kontaktintensiteten som ger betydande ökning av smittspridningen och knappt 5 000 rapporterade fall om dagen under december – januari.

Ovaccinerade tydlig riskfaktor

Folkhälsomyndigheten betonar att det finns en oro för att en del fortfarande inte gått och vaccinerat sig.  De ovaccinerade driver smittspridningen vidare i Sverige varför det är väldigt viktigt att alla vaccinerar sig. Följande olika riskfaktorer som avgör Sveriges pandemiframtid pekas ut:

🔺 Ovaccinerade utgör en tydlig risk

🔺 Den höga smittsamheten hos deltavarianten

🔺 Smittan sprids lättare när det är kallt väder

Statsepidemiolog Tegnell vädjar

Anders Tegnell vädjar till alla ovaccinerade.

– Var och ens agerande är avgörande för hur stor ökningen blir, och hur väl vi lyckas hålla sjukligheten nere. Viktigast nu är att så många som möjligt vaccinerar sig, att alla som känner sig sjuka stannar hemma och att ovaccinerade personer följer de särskilda rekommendationer som gäller för dem, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Folkhälsomyndighetens nya scenarier utgör dess 6:e delrapport till regeringen och avser perioden 20 oktober 2021 till 20 januari 2022.

Vaccinbevis kan bli aktuellt

Om de ovaccinerade och andra riskfaktorer leder till att läget i Sverige försämras kraftigt – vilket skett i flera andra länder i Europa – så är Sverige redo att skärpa upp åtgärderna igen.
– Skulle smittspridningen öka dramatiskt och belastningen på sjukvården stiga kraftigt, är vi självklart beredda att vidta åtgärder som att återinföra den nationella rekommendationen om hemarbete och att hålla avstånd. Det finns ju också möjlighet att införa vaccinationsbevis. Vilka åtgärder som blir aktuella beror på var och i vilken grupp smittspridningen sker, säger Anders Tegnell.

ANALYS

Pandemin är inte över – så enkelt är det. Myndigheterna och sjukvården upprepar om och om igen att det är väldigt centralt att alla vaccinerar sig. Det är så mänskligheten kan hejda pandemin som skördat nära 15 000 dödsoffer i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har underskattat coronavirusets risker förut då det har blivit värre än vad man befarat. Nu tror myndigheten inte att det blir scenario 2 som är det värsta av de tre scenarierna. Hoppas verkligen att de har rätt.

Foto: Folkhälsomyndigheten video

[yop_poll id="790"]

30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen