Nu väntas smittspridningen öka igen – Men inte pga slopade restriktioner

2021 09 23

Smittspridningen väntas öka när alla deltagarbegränsningar slopas nästa vecka men inte på grund av att restriktionerna tas bort – utan på grund av de ovaccinerade. Det uppger Folkhälsomyndigheten.

På onsdag nästa vecka blir det fritt fram för stora folksamlingar igen och det gäller allt från idrotts- och konsertpublik utomhus till bio- och teaterpublik inomhus – alla typer av folksamlingar helt enkelt. Det blir ett jättestort steg i riktning mot det vanliga samhället före pandemin igen vilket är mycket efterlängtat inte minst hos näringslivet.

Ovaccinerade väntas sprida smittan

Folkhälsomyndigheten bedömer dock att förändringen nästa vecka kommer att leda till en viss ökning av smittspridningen men den väntade ökningen beror inte i första hand på att restriktionerna tas bort förklarar Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

– Kanske inte så mycket som en konsekvens av att restriktionerna tas bort, utan mer för att vi har grupper av ovaccinerade, säger Johan Carlsson vid Folkhälsomyndigheten till DN.

En fara för andra

De som inte har vaccinerat sig utgör enligt myndigheten en betydande fara.

– De utgör inte bara en fara för sig själva, utan även för andra, framför allt för personer i riskgrupp, säger Johan Carlsson till SvD.

Ovaccinerade bör avstå folksamlingar

S-MP-regeringen har valt att inte införa vaccinbevis för att få gå på evenemang i Sverige men samtidigt betonar Folkhälsomyndigheten att ovaccinerade inte bör dyka upp på ställen eller tillställningar där det kan uppstå trängsel.

– Rådet för ovaccinerade är att fortsatt hålla avstånd och avstå från att träffa personer i riskgrupp, säger socialminister Lena Hallengren (S) till SvD.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="641"]

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)