Oväder på väg – “kraftigt och utdraget”

2023 10 03

Mycket blöta och blåsiga dagar väntar flera län i Sverige den här veckan.

Redan under måndagen kan en del regn börja falla, men det är framför allt på tisdag som det riktiga ovädret kommer att börja ta fart.

Bakgrunden är ett litet lågtryck som ska passera i nordostlig riktning över Götaland – samtidigt som det fördjupas.

"Skurar och åska"

Det gör att flera län i södra Sverige drabbas av regnovädret när det rör sig in i sydvästra delen av landet.

– Det kan på sina håll medföra kraftiga skurar med rikliga mängder och byig vind som tilltar, framhåller SMHI:s meteorolog i en kommentar på sin hemsida.

– Kanske även åskinslag.

"Kan bli kraftigt"

Även SVT:s väderprognoser vittnar om stora mängder regn i Götaland under tisdagen.

Det är dock fortfarande oklart exakt var det nord-sydliga regnet kommer att slå till och det kan mycket väl vara så att det drabbar landskap även längre norrut.

– Kanske berörs Svealand i större utsträckning än vad kartan visar, uppger tv-kanalen och tillägger:

– Regnet kan bli både kraftigt och utdraget vilket gör att det kan komma flera tiotals millimeter.

För närvarande bedöms följande landskap och områden få mest regn under tisdagen:

- Halland

- Småland

- Gotland

- Öland

Hårda vindbyar

Det värsta regnet förväntas sedan avta dagen efter, men den starka blåsten kommer att hålla sig kvar ett tag till.

– Tisdagens lågtryck följs av en blåsig onsdag i Götaland, betonar SMHI.

– Med på flera håll tidvis hårda vindbyar i västanvinden.

Splittrat väder

Totalt sett är det ett mycket splittrat väder i Sverige under veckan, och kanske framför allt under måndagen.

Medan solen kan förgylla  södra delarna av landet är det sannolikt att det blir snöfall i norr.

Totalt kan det bli uppemot 25 grader skillnad mellan de varmaste och kallaste delarna av Sverige.

– Medan en portion med varmare luft passerar i söder väntas i stället ett kallare dito i norr med knappa 10 grader som högst, informerar SMHI.

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen