Enligt den belgiska staden Gent är det nämligen tradition i Skandinavien att äta resterna av trädet när det är dags att slänga ut granen efter julen.

Av det skälet gick man på den officiella hemsidan ut med tips på hur du kan tillaga din julgran och använda barren som pålägg på mackan.

Det gillade dock inte Livsmedelsverket i Belgien.

Ät inte granen

Nu går myndigheten därför ut med den ovanliga varningen, som kan tyckas självklar för många, och uppmanar formellt folk att inte är sin julgran.

– Det finns inget sätt att säkerställa att det är säkert att äta julgranar, varken för människor eller djur, framhåller den belgiska myndigheten i ett uttalande.

– Dessutom finns det inget enkelt sätt för konsumenter att se om julgranar har behandlats med flamskyddsmedel, och att inte veta det kan få allvarliga, till och med dödliga konsekvenser.

– Kort sagt, det finns många skäl att inte främja eller uppmuntra återanvändning av julgranar i livsmedelskedjan.

Ändrade rubriken

Efter att den belgiska myndigheten gick ut med sitt uttalande tycks Gent ha ändrat sin artikel.

Rubriken har ändrats från “Ät din julgran” till "Skandinaver äter julgranar”.

– I Skandinavien har man gjort det länge: plocka av barren från grenarna, doppa dem i kokande vatten en kort stund, häll genom en sil och torka på en ren trasa. När barren är torra kan du använda dem för att göra läckert grannålssmör till bröd eller en bit tårta, står det att läsa.

Den belgiska staden skriver emellertid själva att alla julgranar inte är ätbara.

– Granar och tallar som har behandlats med till exempel en brandsäker spray och bekämpningsmedel är oätliga. 

Innehåller C-vitamin

Naturskyddsföreningen i Sverige tipsar bland annat om att granskott är rika på C-vitamin och mineraler och det finns en lång rad olika recept på hur de kan tilläggas.

Många som gjort lumpen har sannolikt också druckit grante.

Att äta julgranen är nog däremot främmande för de allra flesta.

Foto: T. Miroshnichenko resp G. Spears

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen