Oväntad hyllning till Magdalena Andersson – bryter mot regler

2025 02 14

Magdalena Andersson (S) får en oväntad hyllning, trots att den egentligen strider mot reglerna.

Magdalena Andersson har varit partiledare för Socialdemokraterna sedan 2021.

Under en kort period mellan november 2021 och oktober 2022 var hon också Sveriges statsminister.

Nu ska hon få ett minnesmärke – trots att det egentligen strider mot reglerna, rapporterar TV4.

Får ett minnesmärke – mot reglerna

Andersson ska få ett minnesmärke för sin tid som statsminister, meddelar Riksdagsförvaltningen.

Hon kommer att få ett oljeporträtt uppsatt i riksdagen.

Men minnesmärket strider egentligen mot reglerna, uppger kanalen.

Magdalena Andersson har egentligen inte varit statsminister tillräckligt länge för att få ett minnesmärke, enligt Riksdagsförvaltningens egna regler.

Men trots det kommer hon alltså att få ett oljeporträtt – av en specifik orsak.

Därför görs undantag

Riksdagsförvaltningen anser att det finns anledning att göra undantag i Andersson fall.

Skälet uppges vara att hon var Sveriges första kvinnliga statsminister, enligt kanalen, som hänvisar till nyhetsbyrån Sirén.

Det faktum att Andersson var Sveriges första kvinnliga statsminister har så pass stor historisk betydelse, att det finns anledning att bryta mot regler om hur länge man ska ha varit statsminister för att få ett minnesmärke.

Så ser reglerna ut

Det krävs egentligen att man har varit statsminister i fyra år för att få ett minnesmärke, rapporterar Expressen.

Den förre statsministern Fredrik Reinfeldt (M) hyllades med en byst i höstas. För det krävs att man har varit statsminister i åtta år eller mer, men det är alltså än så länge inte aktuellt i Magdalena Anderssons fall.

Andersson framåt i opinionen

Magdalena Andersson har förstås förhoppningar om att återigen bli vald till statsminister 2026. Enligt en sammanräkning av opinionsmätningar har S just nu sitt högsta väljarstöd sedan i maj, uppger Omnipoll. Partiet landar på 33,7 procent.

Oppositionen har just nu stöd av 51,6 procent av befolkningen, enligt sammanställningen. Men Tidöpartierna knappar in långsamt och ligger just nu på 46,8 procent.

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen