Oväntat besked från Riksbanken

2023 12 21

Som bekant har den intensiva kampen mot inflationen lett till snabba räntehöjningar vilket slagit hårt mot såväl hushåll som företag i Sverige.

Samtidigt har inflationen under den senaste tiden lugnat sig, vilket fått många att hoppas på att räntetoppen kan vara nära.

Riksbanken har fortsatt understrukit att kampen mot inflationen inte är över, men idag onsdag ger riksbankschef Erik Thedéen ett oväntat positivt besked om räntan.

Det framhåller Riksbanken i ett pressmeddelande.

Behövs inga höjningar

Trots att inflationstakten har sjunkit på sistone har Riksbanken inte velat ge några besked om att räntan har nått sin topp eller att inflationskampen är över.

Nu helvänder dock Thedéen och förklarar att det förmodligen inte behövs några fler räntehöjningar.

– Den senaste tidens utveckling är välkommen och talar för att inflationen ska kunna fortsätta sjunka utan att vi höjer räntan ytterligare, säger han.

Kommer nå målet

Vidare förklarar Thedéen att de senaste ekonomiska siffrorna pekar på att man bör kunna nå inflationsmålet utan ytterligare höjningar.

Samtidigt kan målet nås utan att ekonomin behöver lida några katastrofala ekonomiska konsekvenser.

– Förhoppningsvis kommer återgången till målet att ske genom en förhållandevis mild inbromsning i ekonomin. Det är givetvis vår ambition att det ska bli på det sättet.

Ny bedömning

Tidigare i december uttalade sig vice riksbankschef Anna Breman om att Riksbankens förhållningssätt behöver vara fortsatt restriktivt.

–  För att inflationen ska fortsätta att falla och sedan vara kvar på en låg och stabil nivå nära målet behöver penningpolitiken vara fortsatt åtstramande, sade hon då.

Positivt för hushållen

Thedéens besked om att inga fler höjningar behövs kommer som ett välkommet sådant för de svenska hushållen.

Samtidigt börjar många blicka framåt mot eventuella räntesänkningar under nästa år.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen