SVERIGE: Oväntat trendbrott på bostadsmarknaden

2023 03 08

Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik.

Under februari steg priserna på bostadsrätter med en procent i genomsnitt. Det är första gången som priserna stiger  sedan april 2022.

Göteborg sticker ut med en uppgång på två procent.

– För första gången sedan april 2022 konstaterar vi en positiv månadssiffra för bostadsrätter på riksnivå. Det återstår att se ifall vi närmat oss en mer balanserad bostadsmarknad. Ännu är dock antalet bostadsförsäljningar fortsatt lågt, säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik.

Stort utbud

Prisnedgången på villor har avstannat. I genomsnitt landade villapriserna på plus minus noll i februari.

– Trots ett stort utbud steg bostadsrättspriserna medan villapriserna var oförändrade. Någon större effekt av Riksbankens senaste höjning går inte att se. Köpare i dagens marknad begränsas av stigande räntor, men gynnas samtidigt av ett stort utbud och lägre priser, säger Jonas Rosén, vd Mäklarsamfundet.

Positiva tongångar

Från mäklarhåll hörs försiktiga positiva tongångar efter dagens besked.

– Det är för tidigt att ropa hej, men för första gången på nästan ett år ser vi tecken på viss ljusning. Fler går på visningar, fler lägger bud och fler affärer går till avslut, säger Fredrik Kullman, vd på Bjurfors Sverige, till Aftonbladet.

Andreas Moritz, vd på SkandiaMäklarna, instämmer i analysen.

– Vi ser nu ett ökat intresse på marknaden och gradvis allt fler spekulanter på visningarna. Köpare och säljare möter varandra i större utsträckning, parallellt med en ökad förståelse och acceptans för kommande ränteökningar och även höga elkostnader, säger han till tidningen.

Prisstatistik bostadsrätter, februari 2023

Prisstatistik villor, februari 2023

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen