Över 10 000 bolag har gått i konkurs

2025 01 02

Rekordmånga aktiebolag har gått i konkurs i Sverige.

Under 2024 gick 10 041 bolag i konkurs – ett nytt årsrekord och en ökning med hela 23 procent jämfört med fjolåret.

De nya siffrorna presenteras av kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Många stora företag har drabbats av konkurserna, vilket fått stor påverkan på arbetsmarknaden. Totalt har över 33 000 arbetstillfällen gått förlorade.

– 2024 har varit ett mörkt år för många företagare. Lågkonjunktur, inflation, höga räntor och minskad köpkraft ledde till svåra förutsättningar där även väletablerade bolag fått kämpa för sin överlevnad, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

Jacobsson befarar att den dystra trenden fortsätter de kommande månaderna.

– Tyvärr förväntar vi oss att konkurstalen förblir höga under början av 2025, men vi ser hopp om ljusare tider mot mitten av året om räntorna fortsätter neråt och ekonomin återhämtar sig.

Mest utsatta branscherna

Här är branscherna som drabbades hårdast av konkurser under 2024:

- Fastighetsbolag (konkurserna ökade med 62 procent)

- Bilhandlare (51 procent)

- Industrisektorn (35 procent)

Flest konkurser noterades dock i byggsektorn. Totalt gick 1 815 byggbolag i konkurs – en ökning med 22 procent jämfört med 2023.

1,3 procent

Rekordnoteringen under 2024 innebär att 1,3 procent av Sveriges cirka 780 000 aktiebolag gick i konkurs under året.

Det är den högsta noteringen sedan 2013 och en klar uppgång jämfört med fjolåret. Motsvarande siffra för 2023 var 1,08 procent.

Henrik Jacobsson betonar att siffran måste sättas i relation till att antalet aktiebolag nästan fördubblats under de senaste tio åren.

Det är viktigt att analysera konkursutsatthet i relation till det totala antalet företag på marknaden, betonar Creditsafes vd.

– Pandemin och sänkt aktiekapital har under de senaste åren bidragit till ett stort inflöde av nya aktiebolag. Även om vi ser rekordhöga nivåer av antalet konkurser, är ökningen av andelen konkurser ur ett historiskt perspektiv inte lika dramatisk. Det är viktigt nu i tuffa tider att komma ihåg att majoriteten av bolagen trots allt kommer att överleva.

Foto:

Text: Redaktionen

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natosoldater krossade av Ukraina

2026 02 19

Natosoldater har lidit ett förkrossande nederlag i en krigssimulation mot ukrainska drönaroperatörer.

Hela 16 000 Natosoldater deltog i den storskaliga militärövningen som genomfördes i Estland i maj 2025.

Trots att de var numerärt överlägsna led Natosoldaterna ett stort nederlag. De ukrainska drönarenheterna eliminerade två brigader, rapporterar Defence24.

– Enheter rörde sig utan tillräcklig maskering och placerade ut fordon och utrustning på lätt upptäckbara positioner. Ett team på omkring tio operatörer kunde inom en halv dag simulera förstörelsen av 17 pansarfordon och genomföra cirka 30 ytterligare attacker, skriver tidskriften.

Viktiga slutsatser

Enligt Defence 24:s chefredaktör Aleksander Olech behöver väst dra lärdom av övningen.

Han framhåller att den visar hur snabbt krigföring förändras och hur långsamt stora arméer anpassar sig. I en analys skriver Olech att Natostyrkornas nederlag visar hur transparent det moderna slagfältet har blivit och hur sårbara militära enheter är om de inte sprider ut sig, har tillräckligt bra kamouflage eller saknar effektiv kommunikation.

– Den bredare lärdomen är inte att drönare ensamma vinner krig, utan att de avsevärt förändrar tempot och hur strider utspelar sig. Även välutrustade arméer kan stöta på allvarliga svårigheter om strukturer, doktriner och träning förblir i linje med tidigare krigföringsmodeller, framhåller Olech.

LÄS MER: ”Sluta prata om kärnvapen” – försvarsminister förbannad

Ryssland har anpassat sin krigföring

Under kriget i Ukraina har även Ryssland utvecklat sin krigföring med drönare. I dag använder den ryska militären de obemannade farkosterna i stor omfattning.

– Den ryska krigföringen har genomgått taktiska anpassningar med bland annat användandet av drönare i stor omfattning. Anpassningar av krigföringen har ändrat karaktären på striderna vid frontlinjen, men även på ett större djup mot det ukrainska samhällets infrastruktur som ställer landets luftförsvar inför påfrestningar, skriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, i sin årsrapport för 2025.

LÄS OCKSÅ: Drönare och missiler slår ner i Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen