Över 10 000 bolag har gått i konkurs

2025 01 02

Rekordmånga aktiebolag har gått i konkurs i Sverige.

Under 2024 gick 10 041 bolag i konkurs – ett nytt årsrekord och en ökning med hela 23 procent jämfört med fjolåret.

De nya siffrorna presenteras av kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Många stora företag har drabbats av konkurserna, vilket fått stor påverkan på arbetsmarknaden. Totalt har över 33 000 arbetstillfällen gått förlorade.

– 2024 har varit ett mörkt år för många företagare. Lågkonjunktur, inflation, höga räntor och minskad köpkraft ledde till svåra förutsättningar där även väletablerade bolag fått kämpa för sin överlevnad, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

Jacobsson befarar att den dystra trenden fortsätter de kommande månaderna.

– Tyvärr förväntar vi oss att konkurstalen förblir höga under början av 2025, men vi ser hopp om ljusare tider mot mitten av året om räntorna fortsätter neråt och ekonomin återhämtar sig.

Mest utsatta branscherna

Här är branscherna som drabbades hårdast av konkurser under 2024:

- Fastighetsbolag (konkurserna ökade med 62 procent)

- Bilhandlare (51 procent)

- Industrisektorn (35 procent)

Flest konkurser noterades dock i byggsektorn. Totalt gick 1 815 byggbolag i konkurs – en ökning med 22 procent jämfört med 2023.

1,3 procent

Rekordnoteringen under 2024 innebär att 1,3 procent av Sveriges cirka 780 000 aktiebolag gick i konkurs under året.

Det är den högsta noteringen sedan 2013 och en klar uppgång jämfört med fjolåret. Motsvarande siffra för 2023 var 1,08 procent.

Henrik Jacobsson betonar att siffran måste sättas i relation till att antalet aktiebolag nästan fördubblats under de senaste tio åren.

Det är viktigt att analysera konkursutsatthet i relation till det totala antalet företag på marknaden, betonar Creditsafes vd.

– Pandemin och sänkt aktiekapital har under de senaste åren bidragit till ett stort inflöde av nya aktiebolag. Även om vi ser rekordhöga nivåer av antalet konkurser, är ökningen av andelen konkurser ur ett historiskt perspektiv inte lika dramatisk. Det är viktigt nu i tuffa tider att komma ihåg att majoriteten av bolagen trots allt kommer att överleva.

Foto:

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen