Över 10 000 bolag har gått i konkurs

2025 01 02

Rekordmånga aktiebolag har gått i konkurs i Sverige.

Under 2024 gick 10 041 bolag i konkurs – ett nytt årsrekord och en ökning med hela 23 procent jämfört med fjolåret.

De nya siffrorna presenteras av kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Många stora företag har drabbats av konkurserna, vilket fått stor påverkan på arbetsmarknaden. Totalt har över 33 000 arbetstillfällen gått förlorade.

– 2024 har varit ett mörkt år för många företagare. Lågkonjunktur, inflation, höga räntor och minskad köpkraft ledde till svåra förutsättningar där även väletablerade bolag fått kämpa för sin överlevnad, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

Jacobsson befarar att den dystra trenden fortsätter de kommande månaderna.

– Tyvärr förväntar vi oss att konkurstalen förblir höga under början av 2025, men vi ser hopp om ljusare tider mot mitten av året om räntorna fortsätter neråt och ekonomin återhämtar sig.

Mest utsatta branscherna

Här är branscherna som drabbades hårdast av konkurser under 2024:

- Fastighetsbolag (konkurserna ökade med 62 procent)

- Bilhandlare (51 procent)

- Industrisektorn (35 procent)

Flest konkurser noterades dock i byggsektorn. Totalt gick 1 815 byggbolag i konkurs – en ökning med 22 procent jämfört med 2023.

1,3 procent

Rekordnoteringen under 2024 innebär att 1,3 procent av Sveriges cirka 780 000 aktiebolag gick i konkurs under året.

Det är den högsta noteringen sedan 2013 och en klar uppgång jämfört med fjolåret. Motsvarande siffra för 2023 var 1,08 procent.

Henrik Jacobsson betonar att siffran måste sättas i relation till att antalet aktiebolag nästan fördubblats under de senaste tio åren.

Det är viktigt att analysera konkursutsatthet i relation till det totala antalet företag på marknaden, betonar Creditsafes vd.

– Pandemin och sänkt aktiekapital har under de senaste åren bidragit till ett stort inflöde av nya aktiebolag. Även om vi ser rekordhöga nivåer av antalet konkurser, är ökningen av andelen konkurser ur ett historiskt perspektiv inte lika dramatisk. Det är viktigt nu i tuffa tider att komma ihåg att majoriteten av bolagen trots allt kommer att överleva.

Foto:

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen