Över 10 000 bolag har gått i konkurs

2025 01 02

Rekordmånga aktiebolag har gått i konkurs i Sverige.

Under 2024 gick 10 041 bolag i konkurs – ett nytt årsrekord och en ökning med hela 23 procent jämfört med fjolåret.

De nya siffrorna presenteras av kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Många stora företag har drabbats av konkurserna, vilket fått stor påverkan på arbetsmarknaden. Totalt har över 33 000 arbetstillfällen gått förlorade.

– 2024 har varit ett mörkt år för många företagare. Lågkonjunktur, inflation, höga räntor och minskad köpkraft ledde till svåra förutsättningar där även väletablerade bolag fått kämpa för sin överlevnad, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

Jacobsson befarar att den dystra trenden fortsätter de kommande månaderna.

– Tyvärr förväntar vi oss att konkurstalen förblir höga under början av 2025, men vi ser hopp om ljusare tider mot mitten av året om räntorna fortsätter neråt och ekonomin återhämtar sig.

Mest utsatta branscherna

Här är branscherna som drabbades hårdast av konkurser under 2024:

- Fastighetsbolag (konkurserna ökade med 62 procent)

- Bilhandlare (51 procent)

- Industrisektorn (35 procent)

Flest konkurser noterades dock i byggsektorn. Totalt gick 1 815 byggbolag i konkurs – en ökning med 22 procent jämfört med 2023.

1,3 procent

Rekordnoteringen under 2024 innebär att 1,3 procent av Sveriges cirka 780 000 aktiebolag gick i konkurs under året.

Det är den högsta noteringen sedan 2013 och en klar uppgång jämfört med fjolåret. Motsvarande siffra för 2023 var 1,08 procent.

Henrik Jacobsson betonar att siffran måste sättas i relation till att antalet aktiebolag nästan fördubblats under de senaste tio åren.

Det är viktigt att analysera konkursutsatthet i relation till det totala antalet företag på marknaden, betonar Creditsafes vd.

– Pandemin och sänkt aktiekapital har under de senaste åren bidragit till ett stort inflöde av nya aktiebolag. Även om vi ser rekordhöga nivåer av antalet konkurser, är ökningen av andelen konkurser ur ett historiskt perspektiv inte lika dramatisk. Det är viktigt nu i tuffa tider att komma ihåg att majoriteten av bolagen trots allt kommer att överleva.

Foto:

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen