Över 10 000 bolag har gått i konkurs

2025 01 02

Rekordmånga aktiebolag har gått i konkurs i Sverige.

Under 2024 gick 10 041 bolag i konkurs – ett nytt årsrekord och en ökning med hela 23 procent jämfört med fjolåret.

De nya siffrorna presenteras av kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Många stora företag har drabbats av konkurserna, vilket fått stor påverkan på arbetsmarknaden. Totalt har över 33 000 arbetstillfällen gått förlorade.

– 2024 har varit ett mörkt år för många företagare. Lågkonjunktur, inflation, höga räntor och minskad köpkraft ledde till svåra förutsättningar där även väletablerade bolag fått kämpa för sin överlevnad, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

Jacobsson befarar att den dystra trenden fortsätter de kommande månaderna.

– Tyvärr förväntar vi oss att konkurstalen förblir höga under början av 2025, men vi ser hopp om ljusare tider mot mitten av året om räntorna fortsätter neråt och ekonomin återhämtar sig.

Mest utsatta branscherna

Här är branscherna som drabbades hårdast av konkurser under 2024:

- Fastighetsbolag (konkurserna ökade med 62 procent)

- Bilhandlare (51 procent)

- Industrisektorn (35 procent)

Flest konkurser noterades dock i byggsektorn. Totalt gick 1 815 byggbolag i konkurs – en ökning med 22 procent jämfört med 2023.

1,3 procent

Rekordnoteringen under 2024 innebär att 1,3 procent av Sveriges cirka 780 000 aktiebolag gick i konkurs under året.

Det är den högsta noteringen sedan 2013 och en klar uppgång jämfört med fjolåret. Motsvarande siffra för 2023 var 1,08 procent.

Henrik Jacobsson betonar att siffran måste sättas i relation till att antalet aktiebolag nästan fördubblats under de senaste tio åren.

Det är viktigt att analysera konkursutsatthet i relation till det totala antalet företag på marknaden, betonar Creditsafes vd.

– Pandemin och sänkt aktiekapital har under de senaste åren bidragit till ett stort inflöde av nya aktiebolag. Även om vi ser rekordhöga nivåer av antalet konkurser, är ökningen av andelen konkurser ur ett historiskt perspektiv inte lika dramatisk. Det är viktigt nu i tuffa tider att komma ihåg att majoriteten av bolagen trots allt kommer att överleva.

Foto:

Text: Redaktionen

Rejält snöoväder drar in över Sverige

2025 12 29

Efter stormen väntas kyla och snöoväder dra in över landet.

SMHI har nu hävt merparten av sina vädervarningar på land för stormen Johannes, som ställde till kaos på flera håll under lördagen.

Men den kommande veckan väntar både kyla och snöoväder.

Iskallt nyårsväder

Även om stormen avtar så blir det fortsatt blåsigt på många håll, och vinden kommer att dra ned kall luft från Ishavet.

Nyårsveckan kan bli både kall och snöig, rapporterar TV4.

På tisdag kan man räkna med minusgrader i hela landet, och redan då kan bland annat Stockholm, Uppland, Gotland och Öland nås av snökanoner, alltså snöbyar, enligt kanalen.

Den som ska ut på nyårsafton får räkna med att det blir kallt.

– Nyårsafton ser ut att bli kall och ganska solig, men med snöbyar längs kusterna. Vid tolvslaget kan temperaturen ligga kring tio minusgrader i Stockholm och ner mot 25 minusgrader i norra Norrland, säger meteorologen Peter Kondrup till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

”Rejält snöoväder”

Därefter ser det ut att bli ännu mera snö.

Året kan inledas med ett riktigt snöoväder.

– Det nya årets första dag kan inledas med ett rejält snöväder. Men det är fortfarande väldigt tidigt, så prognosen kan komma att ändras, säger Peter Kondrup till kanalen.

Även resten av nyårsveckan ser ut att präglas av ganska klassiskt vinterväder, enligt SMHI.

– Det nya året inleds sedan lågtrycksbetonat och kallt med snö eller blötsnö i stora delar av landet, enligt SMHI:s meteorolog Erik Höjgård-Olsen.

– Detaljerna är emellertid ännu osäkra där snöfallet i Götaland skulle kunna övergå i regn. Blåsigt ser det också ut att kunna bli i södra Götaland samt i Södra Norrlands kustlandskap, uppger meteorologen.

VMA gäller tidigt på söndagen

De orangea varningar som utfärdades för stormen Johannes hävdes alltså klockan 23 på lördagskvällen.

I fjällen återstår dock gula varningar även under söndagen. Även VMA som har utfärdats på vissa håll i landet kvarstår tills det blir ljust på söndagen, då man ska göra en ny bedömning av situationen.

LÄS OCKSÅ: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

Foto: A Balashevsky

Text: Redaktionen

KREML: Putin och Trump överens – ratar vapenvilan

2025 12 28

USA:s och Ukrainas presidenter möts under söndagen i Florida.

På agendan står fortsatta diskussioner kring vapenvila och fredsavtal i Ukraina.

Innan mötet har den amerikanske presidenten talat med den ryske diktatorn Vladimir Putin.

– Jag har haft ett bra och väldigt produktivt samtal med president Putin, uppger Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Kreml delger information

Mer information om vad som sades mellan de två stormaktsledarna har inte den amerikanska presidenten uttalat sig om i nuläget.

Nu går däremot Kreml ut med ett påstående om att de båda ledarna kommit överens.

– Ryssland och USA delar samma hållning, nämligen att det ukrainska och europeiska förslaget om tillfällig vapenvila skulle förlänga konflikten och leda till förnyade strider, säger Vladimir Putins rådgivare Jurij Usjakov, rapporterar AFP.

Istället ska de kommit överens om att målsättningen måste vara att nå ett långvarigt fredsavtal direkt.

LÄS OCKSÅ: Ryska trupper har omringats – ”Bara dussintals kvar”

”Förutsättningar för en överenskommelse”

Inför mötet med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har Donald Trump uttalat sig optimistiskt om förutsättningarna.

Även Zelenskyj har uppgett att de närmar sig ett färdigt förslag.

– Trump tror att de har förutsättningarna för en överenskommelse och Zelenskyj har upprepat sin tro på att de är 90 procent på väg dit, uppger BBC.

– Så om de verkligen är i de sista stadierna går frågorna tillbaka till de stora stridspunkterna – territoriella beslut, säkerhetsgarantier och ekonomiska frågor.

Zelenskyjs erbjudande

Ukrainas president har erbjudit en kompromiss om Rysslands krav på att Ukraina ska överlämna ungefär en fjärdedel av Ukrainas östra Donetskregion.

Motkravet är att Ukraina ska dra tillbaka sina trupper upp till 40 kilometer om Ryssland gör detsamma, och på så sätt skapa en demilitariserad zon.

– Det är potentiellt den knepigaste detaljen, eftersom Ryssland kommer att motsätta sig att dra tillbaka sina trupper, uppger nyhetskanalen.

– Och Zelensky kommer att behöva en folkomröstning för att godkänna något avtal och för att hålla en omröstning kommer han att kräva eldupphör, vilket Putin hittills har vägrat.

LÄS OCKSÅ: Arméchef i Europa bekräftar - "Vi kan inte försvara oss"

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen