Panik i Ukraina – Trumps hemliga krav avslöjat

2025 02 18

Donald Trump har krävt att Ukraina ska förse USA med sällsynta jordartsmetaller som ”betalning” för det amerikanska militära och ekonomiska stödet till landet.

Men den amerikanske presidentens krav på Ukraina är betydligt mer långtgående.

Det avslöjar The Telegraph som tagit del av ett utkast på Trumps kravlista till Ukraina.

Avtalet är daterat den 7 februari och innehåller omfattande krav på Ukraina.

I korthet innebär det en fullständig amerikansk kolonisering av det krigsdrabbade landets ekonomi. Trump vill ta kontroll över allt från hamnar och infrastruktur till olja och gas.

– Villkoren i kontraktet som landade på Volodymyr Zelenskyjs kontor för en vecka sedan innebär en amerikansk ekonomisk kolonisering av Ukraina, för all juridisk framtid, rapporterar The Telegraph.

– Dokumentet har orsakat bestörtning och panik i Kyiv.

”Betala oss först, sedan era barn”

I avtalet föreslår Trump att USA och Ukraina ska bilda en gemensam investeringsfond för att säkerställa att "fientliga parter i konflikten inte gynnas av återuppbyggnaden av Ukraina".

Vidare föreslås det att USA ska få rätt till 50 procent av de intäkter som Ukraina får från sina naturtillgångar.

I avtalet står det också att USA ska tilldelas 50 procent av ”alla nya licenser som utfärdas till tredje part”.

– Den klausulen betyder "betala oss först, och ge sedan era barn mat", säger en källa med insyn i förhandlingarna till The Telegraph.

Ett nytt Versaillesfördrag

Villkoren i avtalet beskrivs som mer belastande än det krigsskadestånd som Tyskland fick betala till de allierade efter första världskriget – det så kallade Versaillesfördraget.

Om avtalet skulle accepteras skulle det innebära att Ukraina tvingas ge upp en större summa av sitt BNP än det krigsskadestånd som Tyskland ålades efter första världskriget.

Donald Trump har tidigare varnat Ukraina för att avstå från att göra en ”deal” med USA.

– De kanske ingår ett avtal eller kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen