Panik i Ukraina – Trumps hemliga krav avslöjat

2025 02 18

Donald Trump har krävt att Ukraina ska förse USA med sällsynta jordartsmetaller som ”betalning” för det amerikanska militära och ekonomiska stödet till landet.

Men den amerikanske presidentens krav på Ukraina är betydligt mer långtgående.

Det avslöjar The Telegraph som tagit del av ett utkast på Trumps kravlista till Ukraina.

Avtalet är daterat den 7 februari och innehåller omfattande krav på Ukraina.

I korthet innebär det en fullständig amerikansk kolonisering av det krigsdrabbade landets ekonomi. Trump vill ta kontroll över allt från hamnar och infrastruktur till olja och gas.

– Villkoren i kontraktet som landade på Volodymyr Zelenskyjs kontor för en vecka sedan innebär en amerikansk ekonomisk kolonisering av Ukraina, för all juridisk framtid, rapporterar The Telegraph.

– Dokumentet har orsakat bestörtning och panik i Kyiv.

”Betala oss först, sedan era barn”

I avtalet föreslår Trump att USA och Ukraina ska bilda en gemensam investeringsfond för att säkerställa att "fientliga parter i konflikten inte gynnas av återuppbyggnaden av Ukraina".

Vidare föreslås det att USA ska få rätt till 50 procent av de intäkter som Ukraina får från sina naturtillgångar.

I avtalet står det också att USA ska tilldelas 50 procent av ”alla nya licenser som utfärdas till tredje part”.

– Den klausulen betyder "betala oss först, och ge sedan era barn mat", säger en källa med insyn i förhandlingarna till The Telegraph.

Ett nytt Versaillesfördrag

Villkoren i avtalet beskrivs som mer belastande än det krigsskadestånd som Tyskland fick betala till de allierade efter första världskriget – det så kallade Versaillesfördraget.

Om avtalet skulle accepteras skulle det innebära att Ukraina tvingas ge upp en större summa av sitt BNP än det krigsskadestånd som Tyskland ålades efter första världskriget.

Donald Trump har tidigare varnat Ukraina för att avstå från att göra en ”deal” med USA.

–  De kanske ingår ett avtal eller kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Foto:

Text: Redaktionen

4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen