Parti vill att Sverige förbjuder dömda pedofiler att vistas i badhus

2021 11 22

Personer som har dömts för sexualbrott bör förbjudas att vistas på en rad olika platser.

Det anser Kristdemokraterna som på sitt riksting i Norrköping som avslutades i dag antog en rad beslut som går ut på att skärpa straffen och öka insatserna mot brottsligheten.

Lekparker och badhus

Partiet vill genom lag förbjuda personer som dömts för sexualbrott mot barn att röra sig på följande platser.

⛔ Lekparker

⛔ Badhus

⛔ Internetsidor som riktas mot barn

Kristdemokraterna röstade på rikstinget ja till att utreda möjligheten att genom lag införa dessa förbud och tanken är att utredningen ska ge underlag för hur förslagen ska se ut mer i detalj.

Vedervärdiga handlingar

Sara Havneraas (KD) som är ordförande för Kristdemokraternas Kvinnoförbund och ledamot i KD:s partistyrelse är en av de som är engagerade i frågan.

– Nu är det nog. Att barn fortsätter utsättas för sexualbrott. Det är dags att vi steppar upp vår politik för att skydda barn från dömda pedofiler. Det är en av de mest vedervärdiga handlingar man kan göra, säger Sara Haneraas enligt Sveriges Radio.

Kraftigt höjda straff

I Kristdemokraternas nya kriminalpolitiska handlingsprogram framför KD att straffen för den som begår sexualbrott mot barn bör skärpas rejält.

– Kristdemokraterna anser att det är värre att begå sexualbrott mot barn än mot vuxna och att det ska avspeglas i straffskalan. När vi höjer straffet för våldtäkt till tre års fängelse anser vi att straffet för våldtäkt mot barn ska höjas från dagens två år till fyra år och maxstraffet ska höjas från sex till tio års fängelse, framför partiet i sitt program.

Minimistraff på 10 års fängelse

För grova brott vill KD att minimistraffet ska höjas till tio års fängelse och maxstraffet till fängelse på livstid. För de brott som är att anse som mindre grova ska straffet höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i två år och maxstraffet till åtta år enligt KD.

Sexuell posering och sexuell handling

Partiet vill även höja straffen för sexuella övergrepp mot barn och utnyttjande av barn genom sexuell posering.

– För sexuella övergrepp på barn anser vi att straffet ska höjas till fängelse i lägst ett år och högst fyra år. För grova brott bör minimistraffet höjas till två års fängelse och maxstraffet till tio år. För utnyttjande av barn för sexuell posering anser vi att böter ska utmönstras ur straffskalan och straffet höjas till minst ett års fängelse. Maxstraffet höjs till fyra års fängelse. För grova brott bör straffet höjas till mellan två och sex års fängelse. För köp av sexuell handling av barn bör minimistraffet ligga på ett års fängelse, föreslår partiet i sitt nya program.

ANALYS

Förslagen om vistelseförbud i till exempel lekparker och badhus torde åtnjuta ett betydande stöd bland många väljare som vill se hårdare tag mot pedofiler. Samtidigt kan viss opposition mot förslagen uppstå då de går emot principen att man ska vara helt fri efter ett avtjänat straff.

Det är dock möjligt och troligen även sannolikt att sexualbrott mot barn är en typ av brott där en majoritet av väljarna kan tänkas vara öppna för avsteg från principen att man ska vara helt fri efter ett avtjänat straff. KD torde sammantaget vinna opinionsmässigt på förslagen.

Foto: C. Lee resp. M. Uva

[yop_poll id="881"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen