Parti vill att Sverige förbjuder dömda pedofiler att vistas i badhus

2021 11 22

Personer som har dömts för sexualbrott bör förbjudas att vistas på en rad olika platser.

Det anser Kristdemokraterna som på sitt riksting i Norrköping som avslutades i dag antog en rad beslut som går ut på att skärpa straffen och öka insatserna mot brottsligheten.

Lekparker och badhus

Partiet vill genom lag förbjuda personer som dömts för sexualbrott mot barn att röra sig på följande platser.

⛔ Lekparker

⛔ Badhus

⛔ Internetsidor som riktas mot barn

Kristdemokraterna röstade på rikstinget ja till att utreda möjligheten att genom lag införa dessa förbud och tanken är att utredningen ska ge underlag för hur förslagen ska se ut mer i detalj.

Vedervärdiga handlingar

Sara Havneraas (KD) som är ordförande för Kristdemokraternas Kvinnoförbund och ledamot i KD:s partistyrelse är en av de som är engagerade i frågan.

– Nu är det nog. Att barn fortsätter utsättas för sexualbrott. Det är dags att vi steppar upp vår politik för att skydda barn från dömda pedofiler. Det är en av de mest vedervärdiga handlingar man kan göra, säger Sara Haneraas enligt Sveriges Radio.

Kraftigt höjda straff

I Kristdemokraternas nya kriminalpolitiska handlingsprogram framför KD att straffen för den som begår sexualbrott mot barn bör skärpas rejält.

– Kristdemokraterna anser att det är värre att begå sexualbrott mot barn än mot vuxna och att det ska avspeglas i straffskalan. När vi höjer straffet för våldtäkt till tre års fängelse anser vi att straffet för våldtäkt mot barn ska höjas från dagens två år till fyra år och maxstraffet ska höjas från sex till tio års fängelse, framför partiet i sitt program.

Minimistraff på 10 års fängelse

För grova brott vill KD att minimistraffet ska höjas till tio års fängelse och maxstraffet till fängelse på livstid. För de brott som är att anse som mindre grova ska straffet höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i två år och maxstraffet till åtta år enligt KD.

Sexuell posering och sexuell handling

Partiet vill även höja straffen för sexuella övergrepp mot barn och utnyttjande av barn genom sexuell posering.

– För sexuella övergrepp på barn anser vi att straffet ska höjas till fängelse i lägst ett år och högst fyra år. För grova brott bör minimistraffet höjas till två års fängelse och maxstraffet till tio år. För utnyttjande av barn för sexuell posering anser vi att böter ska utmönstras ur straffskalan och straffet höjas till minst ett års fängelse. Maxstraffet höjs till fyra års fängelse. För grova brott bör straffet höjas till mellan två och sex års fängelse. För köp av sexuell handling av barn bör minimistraffet ligga på ett års fängelse, föreslår partiet i sitt nya program.

ANALYS

Förslagen om vistelseförbud i till exempel lekparker och badhus torde åtnjuta ett betydande stöd bland många väljare som vill se hårdare tag mot pedofiler. Samtidigt kan viss opposition mot förslagen uppstå då de går emot principen att man ska vara helt fri efter ett avtjänat straff.

Det är dock möjligt och troligen även sannolikt att sexualbrott mot barn är en typ av brott där en majoritet av väljarna kan tänkas vara öppna för avsteg från principen att man ska vara helt fri efter ett avtjänat straff. KD torde sammantaget vinna opinionsmässigt på förslagen.

Foto: C. Lee resp. M. Uva

[yop_poll id="881"]

3 nov 2026

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 04

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen