Parti vill att Sverige förbjuder dömda pedofiler att vistas i badhus

2021 11 22

Personer som har dömts för sexualbrott bör förbjudas att vistas på en rad olika platser.

Det anser Kristdemokraterna som på sitt riksting i Norrköping som avslutades i dag antog en rad beslut som går ut på att skärpa straffen och öka insatserna mot brottsligheten.

Lekparker och badhus

Partiet vill genom lag förbjuda personer som dömts för sexualbrott mot barn att röra sig på följande platser.

⛔ Lekparker

⛔ Badhus

⛔ Internetsidor som riktas mot barn

Kristdemokraterna röstade på rikstinget ja till att utreda möjligheten att genom lag införa dessa förbud och tanken är att utredningen ska ge underlag för hur förslagen ska se ut mer i detalj.

Vedervärdiga handlingar

Sara Havneraas (KD) som är ordförande för Kristdemokraternas Kvinnoförbund och ledamot i KD:s partistyrelse är en av de som är engagerade i frågan.

– Nu är det nog. Att barn fortsätter utsättas för sexualbrott. Det är dags att vi steppar upp vår politik för att skydda barn från dömda pedofiler. Det är en av de mest vedervärdiga handlingar man kan göra, säger Sara Haneraas enligt Sveriges Radio.

Kraftigt höjda straff

I Kristdemokraternas nya kriminalpolitiska handlingsprogram framför KD att straffen för den som begår sexualbrott mot barn bör skärpas rejält.

– Kristdemokraterna anser att det är värre att begå sexualbrott mot barn än mot vuxna och att det ska avspeglas i straffskalan. När vi höjer straffet för våldtäkt till tre års fängelse anser vi att straffet för våldtäkt mot barn ska höjas från dagens två år till fyra år och maxstraffet ska höjas från sex till tio års fängelse, framför partiet i sitt program.

Minimistraff på 10 års fängelse

För grova brott vill KD att minimistraffet ska höjas till tio års fängelse och maxstraffet till fängelse på livstid. För de brott som är att anse som mindre grova ska straffet höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i två år och maxstraffet till åtta år enligt KD.

Sexuell posering och sexuell handling

Partiet vill även höja straffen för sexuella övergrepp mot barn och utnyttjande av barn genom sexuell posering.

– För sexuella övergrepp på barn anser vi att straffet ska höjas till fängelse i lägst ett år och högst fyra år. För grova brott bör minimistraffet höjas till två års fängelse och maxstraffet till tio år. För utnyttjande av barn för sexuell posering anser vi att böter ska utmönstras ur straffskalan och straffet höjas till minst ett års fängelse. Maxstraffet höjs till fyra års fängelse. För grova brott bör straffet höjas till mellan två och sex års fängelse. För köp av sexuell handling av barn bör minimistraffet ligga på ett års fängelse, föreslår partiet i sitt nya program.

ANALYS

Förslagen om vistelseförbud i till exempel lekparker och badhus torde åtnjuta ett betydande stöd bland många väljare som vill se hårdare tag mot pedofiler. Samtidigt kan viss opposition mot förslagen uppstå då de går emot principen att man ska vara helt fri efter ett avtjänat straff.

Det är dock möjligt och troligen även sannolikt att sexualbrott mot barn är en typ av brott där en majoritet av väljarna kan tänkas vara öppna för avsteg från principen att man ska vara helt fri efter ett avtjänat straff. KD torde sammantaget vinna opinionsmässigt på förslagen.

Foto: C. Lee resp. M. Uva

[yop_poll id="881"]

7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen