JUST NU: Partierna vill trotsa EU i känsliga vargfrågan – kan dras inför domstol

2022 05 07

En majoritet i riksdagen vill nästan halvera antalet vargar i Sverige, men EU-direktiv kan sätta käppar i hjulet.

Efter splittringar och stor oenighet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott slog en majoritet till slut fast att de vill minska lägstanivån för antalet vargar i Sverige från dagens 300 till 170 stycken.

Bakom beslutet står Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som körde över övriga riksdagspartier i frågan, rapporterar SVT.

Talet 170 är emellertid inte nytt då 170 vargar kommer från ett beslut av  riksdagen redan 2013. 

– Riksdagen bestämde år 2013 att vi ska ha minst 170–270 vargar i Sverige för att uppfylla EU-direktivets krav om gynnsam bevarandestatus. Intervallet byggde på den vetenskapliga analysen av minsta livskraftiga population, 100 vargar, som Naturvårdsverket låtit forskarna ta fram.  Mindre än två år senare såg nuvarande regering till att via uppdrag till Naturvårdsverket höja miniminivån till 300 vargar. I dag ligger alltså miniminivån tre gånger högre än minsta livskraftiga nivå, framhöll Marléne Lund Kopparklint (M) i en skriftlig fråga i riksdagen 2020.

Kan strida mot EU-lag

Om de nya planerna för de svenska vargarna blir verklighet kan dock beslutet strida mot internationella avtal som Sverige har skrivit under.

Det gäller EU:s habitatdirektiv som syftar att bevara och skyddade hotade arter, enligt Sveriges Radio.

“Sverige kan dras inför domstol”

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordförande i utskottet, kritiserar beslutet och menar att det är direkt olagligt.

– Man lyssnar inte på vad myndigheter och forskning säger. Men konsekvenserna är att man bryter mot EU:s lagstiftning mot biologisk mångfald och det kan leda till att Sverige dras inför domstol i EU, säger hon.

M vill köra över EU

Moderaterna menar dock att partiet är redo att trotsa EU och driva frågan oberoende av de internationella avtalen som Sverige är bundna av.

– Vi är beredda att utmana EU. Att syna det ärende de drivit mot Sverige under så lång tid. Vi måste sätta ner foten och visa att vi nationellt har inflytande över rovdjursförvaltningen, säger partiets landsbygdspolitiska talesperson John Widegren (M) till tidningen Svensk Jakt.

“Kanske det som krävs”

Han får medhåll av Kristdemokraterna.

– Precis som det är med många EU-frågor är det en fråga om förhandling och diskussion. Kräver det att vi går emot EU i någon form får jag dela det min moderata kollega sade. Det är kanske det som krävs, säger Ingemar Kihlström (KD), riksdagsledamot, till SR.

Regeringen kan tvingas utreda

Dagens beslut i riksdagens utskott kan resultera i vad som kallas för ett tillkännagivande. Det innebär att riksdagen ger regeringen uppdraget att utreda frågan.

Den 12 maj ska frågan upp i riksdagens debatt.

Infekterad fråga

Vargens vara eller icke vara är en känslig fråga i Sverige. På ena sidan står exempelvis jägare och tamdjursägare som menar att vargen bör begränsas till ett minimum, bland annat på grund av att djuret försvårar jakten och fäller boskap.

– Det ska inte finnas några tveksamheter vad förbundet vill och jobbar mot. Vargstammen ska innehålla så få djur som möjligt, maximalt 150 individer, säger kommunikationschefen Magnus Rydholm vid Jägareförbundet.

395 vargar i Sverige

Den åsikten möts av de som anser att vargen har en essentiell plats i naturen och att Sverige har skyldighet att bevara arten i landet. 

Enligt Naturvårdsverkets senaste inventering 2020/21 fanns det omkring 480 vargar i hela Skandinavien. Drygt 395 av dem lever i Sverige.

Foto: F. Di Dio

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen