JUST NU: Partierna vill trotsa EU i känsliga vargfrågan – kan dras inför domstol

2022 05 07

En majoritet i riksdagen vill nästan halvera antalet vargar i Sverige, men EU-direktiv kan sätta käppar i hjulet.

Efter splittringar och stor oenighet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott slog en majoritet till slut fast att de vill minska lägstanivån för antalet vargar i Sverige från dagens 300 till 170 stycken.

Bakom beslutet står Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som körde över övriga riksdagspartier i frågan, rapporterar SVT.

Talet 170 är emellertid inte nytt då 170 vargar kommer från ett beslut av  riksdagen redan 2013. 

– Riksdagen bestämde år 2013 att vi ska ha minst 170–270 vargar i Sverige för att uppfylla EU-direktivets krav om gynnsam bevarandestatus. Intervallet byggde på den vetenskapliga analysen av minsta livskraftiga population, 100 vargar, som Naturvårdsverket låtit forskarna ta fram.  Mindre än två år senare såg nuvarande regering till att via uppdrag till Naturvårdsverket höja miniminivån till 300 vargar. I dag ligger alltså miniminivån tre gånger högre än minsta livskraftiga nivå, framhöll Marléne Lund Kopparklint (M) i en skriftlig fråga i riksdagen 2020.

Kan strida mot EU-lag

Om de nya planerna för de svenska vargarna blir verklighet kan dock beslutet strida mot internationella avtal som Sverige har skrivit under.

Det gäller EU:s habitatdirektiv som syftar att bevara och skyddade hotade arter, enligt Sveriges Radio.

“Sverige kan dras inför domstol”

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordförande i utskottet, kritiserar beslutet och menar att det är direkt olagligt.

– Man lyssnar inte på vad myndigheter och forskning säger. Men konsekvenserna är att man bryter mot EU:s lagstiftning mot biologisk mångfald och det kan leda till att Sverige dras inför domstol i EU, säger hon.

M vill köra över EU

Moderaterna menar dock att partiet är redo att trotsa EU och driva frågan oberoende av de internationella avtalen som Sverige är bundna av.

– Vi är beredda att utmana EU. Att syna det ärende de drivit mot Sverige under så lång tid. Vi måste sätta ner foten och visa att vi nationellt har inflytande över rovdjursförvaltningen, säger partiets landsbygdspolitiska talesperson John Widegren (M) till tidningen Svensk Jakt.

“Kanske det som krävs”

Han får medhåll av Kristdemokraterna.

– Precis som det är med många EU-frågor är det en fråga om förhandling och diskussion. Kräver det att vi går emot EU i någon form får jag dela det min moderata kollega sade. Det är kanske det som krävs, säger Ingemar Kihlström (KD), riksdagsledamot, till SR.

Regeringen kan tvingas utreda

Dagens beslut i riksdagens utskott kan resultera i vad som kallas för ett tillkännagivande. Det innebär att riksdagen ger regeringen uppdraget att utreda frågan.

Den 12 maj ska frågan upp i riksdagens debatt.

Infekterad fråga

Vargens vara eller icke vara är en känslig fråga i Sverige. På ena sidan står exempelvis jägare och tamdjursägare som menar att vargen bör begränsas till ett minimum, bland annat på grund av att djuret försvårar jakten och fäller boskap.

– Det ska inte finnas några tveksamheter vad förbundet vill och jobbar mot. Vargstammen ska innehålla så få djur som möjligt, maximalt 150 individer, säger kommunikationschefen Magnus Rydholm vid Jägareförbundet.

395 vargar i Sverige

Den åsikten möts av de som anser att vargen har en essentiell plats i naturen och att Sverige har skyldighet att bevara arten i landet. 

Enligt Naturvårdsverkets senaste inventering 2020/21 fanns det omkring 480 vargar i hela Skandinavien. Drygt 395 av dem lever i Sverige.

Foto: F. Di Dio

Text: Redaktionen


13 april 26

UPPGIFTER: Orbán lämnar landet

2026 04 13

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har försvunnit från offentligheten.

Efter att Orban förklarat sig besegrad i söndagens val har han inte synts till.

Nu spekuleras det i att premiärministern har lämnat Ungern, rapporterar Bloomberg.

Samma rykte sprids om utrikesministern Peter Szijjarto, som också har försvunnit från offentligheten efter valförlusten.

Den ungerske grävjournalisten Szabolcs Panyi kommenterar ministerns frånvaro i ett inlägg på X.

– Sitter han redan på ett plan till Moskva, skriver Panyi som tidigare avslöjat kontakter mellan Péter Szijjártó och ryska företrädare.

Korruptionen har skjutit i höjden

Ungerns nyvalde premiärminister Péter Magyar har flaggat för att personer, som berikat sig under Orbans styre, kan komma att fly landet efter valförlusten.

Under Orbáns 16 år vid makten har korruptionen ökat i Ungern. Statligt stöd har styrts om till företag och personer som stöttat regeringspartiet Fidesz.

Totalstopp för Orbán

Korruptionen har möjliggjorts av reformer som har försvagat domstolars oberoende, ökat regeringspartiets politiska inflytande och kontrollen över medierna.

Dessutom har Viktor Orbán ändrat valsystemet till sin egen fördel – bland annat genom att rita om valkretsarna.

Men nu är hans tid vid makten över.

På en pressträff uppger Péter Magyar att en gräns kommer att införas för hur länge en premiärminister kan sitta kvar vid makten. 

Den nya gränsen kommer att sättas till två mandatperioder, vilket motsvarar åtta år. Det innebär att Viktor Orbán, som varit premiärminister i 16 år, inte kan återvända till makten.

– En sådan konstitutionell förändring skulle göra det omöjligt för Orbán att bli premiärminister igen, säger Magyar enligt TV2.

LÄS MER: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust 

Jordskredsseger 

Magyars liberalkonservativa Tisza fick över två tredjedelar av platserna i det ungerska parlamentet i söndagens val. Den så kallade ”supermajoriteten” innebär att Tizsa har möjlighet att ändra den ungerska konstitutionen.

– Vi kommer att göra allt för att återställa demokratin och få tillbaka kontrollmekanismer och maktdelning igen, säger Péter Magyar.

 LÄS OCKSÅ: Bästa bilen i världen har utsetts 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


13 april 2026

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

  • en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
  • ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
  • förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
  • att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
  • bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
  • stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
  • ett vaccinationspaket för äldre,
  • satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
  • satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen