JUST NU: Partierna vill trotsa EU i känsliga vargfrågan – kan dras inför domstol

2022 05 07

En majoritet i riksdagen vill nästan halvera antalet vargar i Sverige, men EU-direktiv kan sätta käppar i hjulet.

Efter splittringar och stor oenighet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott slog en majoritet till slut fast att de vill minska lägstanivån för antalet vargar i Sverige från dagens 300 till 170 stycken.

Bakom beslutet står Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som körde över övriga riksdagspartier i frågan, rapporterar SVT.

Talet 170 är emellertid inte nytt då 170 vargar kommer från ett beslut av  riksdagen redan 2013. 

– Riksdagen bestämde år 2013 att vi ska ha minst 170–270 vargar i Sverige för att uppfylla EU-direktivets krav om gynnsam bevarandestatus. Intervallet byggde på den vetenskapliga analysen av minsta livskraftiga population, 100 vargar, som Naturvårdsverket låtit forskarna ta fram.  Mindre än två år senare såg nuvarande regering till att via uppdrag till Naturvårdsverket höja miniminivån till 300 vargar. I dag ligger alltså miniminivån tre gånger högre än minsta livskraftiga nivå, framhöll Marléne Lund Kopparklint (M) i en skriftlig fråga i riksdagen 2020.

Kan strida mot EU-lag

Om de nya planerna för de svenska vargarna blir verklighet kan dock beslutet strida mot internationella avtal som Sverige har skrivit under.

Det gäller EU:s habitatdirektiv som syftar att bevara och skyddade hotade arter, enligt Sveriges Radio.

“Sverige kan dras inför domstol”

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordförande i utskottet, kritiserar beslutet och menar att det är direkt olagligt.

– Man lyssnar inte på vad myndigheter och forskning säger. Men konsekvenserna är att man bryter mot EU:s lagstiftning mot biologisk mångfald och det kan leda till att Sverige dras inför domstol i EU, säger hon.

M vill köra över EU

Moderaterna menar dock att partiet är redo att trotsa EU och driva frågan oberoende av de internationella avtalen som Sverige är bundna av.

– Vi är beredda att utmana EU. Att syna det ärende de drivit mot Sverige under så lång tid. Vi måste sätta ner foten och visa att vi nationellt har inflytande över rovdjursförvaltningen, säger partiets landsbygdspolitiska talesperson John Widegren (M) till tidningen Svensk Jakt.

“Kanske det som krävs”

Han får medhåll av Kristdemokraterna.

– Precis som det är med många EU-frågor är det en fråga om förhandling och diskussion. Kräver det att vi går emot EU i någon form får jag dela det min moderata kollega sade. Det är kanske det som krävs, säger Ingemar Kihlström (KD), riksdagsledamot, till SR.

Regeringen kan tvingas utreda

Dagens beslut i riksdagens utskott kan resultera i vad som kallas för ett tillkännagivande. Det innebär att riksdagen ger regeringen uppdraget att utreda frågan.

Den 12 maj ska frågan upp i riksdagens debatt.

Infekterad fråga

Vargens vara eller icke vara är en känslig fråga i Sverige. På ena sidan står exempelvis jägare och tamdjursägare som menar att vargen bör begränsas till ett minimum, bland annat på grund av att djuret försvårar jakten och fäller boskap.

– Det ska inte finnas några tveksamheter vad förbundet vill och jobbar mot. Vargstammen ska innehålla så få djur som möjligt, maximalt 150 individer, säger kommunikationschefen Magnus Rydholm vid Jägareförbundet.

395 vargar i Sverige

Den åsikten möts av de som anser att vargen har en essentiell plats i naturen och att Sverige har skyldighet att bevara arten i landet. 

Enligt Naturvårdsverkets senaste inventering 2020/21 fanns det omkring 480 vargar i hela Skandinavien. Drygt 395 av dem lever i Sverige.

Foto: F. Di Dio

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen