JUST NU: Partierna vill trotsa EU i känsliga vargfrågan – kan dras inför domstol

2022 05 07

En majoritet i riksdagen vill nästan halvera antalet vargar i Sverige, men EU-direktiv kan sätta käppar i hjulet.

Efter splittringar och stor oenighet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott slog en majoritet till slut fast att de vill minska lägstanivån för antalet vargar i Sverige från dagens 300 till 170 stycken.

Bakom beslutet står Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som körde över övriga riksdagspartier i frågan, rapporterar SVT.

Talet 170 är emellertid inte nytt då 170 vargar kommer från ett beslut av  riksdagen redan 2013. 

– Riksdagen bestämde år 2013 att vi ska ha minst 170–270 vargar i Sverige för att uppfylla EU-direktivets krav om gynnsam bevarandestatus. Intervallet byggde på den vetenskapliga analysen av minsta livskraftiga population, 100 vargar, som Naturvårdsverket låtit forskarna ta fram.  Mindre än två år senare såg nuvarande regering till att via uppdrag till Naturvårdsverket höja miniminivån till 300 vargar. I dag ligger alltså miniminivån tre gånger högre än minsta livskraftiga nivå, framhöll Marléne Lund Kopparklint (M) i en skriftlig fråga i riksdagen 2020.

Kan strida mot EU-lag

Om de nya planerna för de svenska vargarna blir verklighet kan dock beslutet strida mot internationella avtal som Sverige har skrivit under.

Det gäller EU:s habitatdirektiv som syftar att bevara och skyddade hotade arter, enligt Sveriges Radio.

“Sverige kan dras inför domstol”

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordförande i utskottet, kritiserar beslutet och menar att det är direkt olagligt.

– Man lyssnar inte på vad myndigheter och forskning säger. Men konsekvenserna är att man bryter mot EU:s lagstiftning mot biologisk mångfald och det kan leda till att Sverige dras inför domstol i EU, säger hon.

M vill köra över EU

Moderaterna menar dock att partiet är redo att trotsa EU och driva frågan oberoende av de internationella avtalen som Sverige är bundna av.

– Vi är beredda att utmana EU. Att syna det ärende de drivit mot Sverige under så lång tid. Vi måste sätta ner foten och visa att vi nationellt har inflytande över rovdjursförvaltningen, säger partiets landsbygdspolitiska talesperson John Widegren (M) till tidningen Svensk Jakt.

“Kanske det som krävs”

Han får medhåll av Kristdemokraterna.

– Precis som det är med många EU-frågor är det en fråga om förhandling och diskussion. Kräver det att vi går emot EU i någon form får jag dela det min moderata kollega sade. Det är kanske det som krävs, säger Ingemar Kihlström (KD), riksdagsledamot, till SR.

Regeringen kan tvingas utreda

Dagens beslut i riksdagens utskott kan resultera i vad som kallas för ett tillkännagivande. Det innebär att riksdagen ger regeringen uppdraget att utreda frågan.

Den 12 maj ska frågan upp i riksdagens debatt.

Infekterad fråga

Vargens vara eller icke vara är en känslig fråga i Sverige. På ena sidan står exempelvis jägare och tamdjursägare som menar att vargen bör begränsas till ett minimum, bland annat på grund av att djuret försvårar jakten och fäller boskap.

– Det ska inte finnas några tveksamheter vad förbundet vill och jobbar mot. Vargstammen ska innehålla så få djur som möjligt, maximalt 150 individer, säger kommunikationschefen Magnus Rydholm vid Jägareförbundet.

395 vargar i Sverige

Den åsikten möts av de som anser att vargen har en essentiell plats i naturen och att Sverige har skyldighet att bevara arten i landet. 

Enligt Naturvårdsverkets senaste inventering 2020/21 fanns det omkring 480 vargar i hela Skandinavien. Drygt 395 av dem lever i Sverige.

Foto: F. Di Dio

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen