JUST NU: Partierna vill trotsa EU i känsliga vargfrågan – kan dras inför domstol

2022 05 07

En majoritet i riksdagen vill nästan halvera antalet vargar i Sverige, men EU-direktiv kan sätta käppar i hjulet.

Efter splittringar och stor oenighet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott slog en majoritet till slut fast att de vill minska lägstanivån för antalet vargar i Sverige från dagens 300 till 170 stycken.

Bakom beslutet står Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som körde över övriga riksdagspartier i frågan, rapporterar SVT.

Talet 170 är emellertid inte nytt då 170 vargar kommer från ett beslut av  riksdagen redan 2013. 

– Riksdagen bestämde år 2013 att vi ska ha minst 170–270 vargar i Sverige för att uppfylla EU-direktivets krav om gynnsam bevarandestatus. Intervallet byggde på den vetenskapliga analysen av minsta livskraftiga population, 100 vargar, som Naturvårdsverket låtit forskarna ta fram.  Mindre än två år senare såg nuvarande regering till att via uppdrag till Naturvårdsverket höja miniminivån till 300 vargar. I dag ligger alltså miniminivån tre gånger högre än minsta livskraftiga nivå, framhöll Marléne Lund Kopparklint (M) i en skriftlig fråga i riksdagen 2020.

Kan strida mot EU-lag

Om de nya planerna för de svenska vargarna blir verklighet kan dock beslutet strida mot internationella avtal som Sverige har skrivit under.

Det gäller EU:s habitatdirektiv som syftar att bevara och skyddade hotade arter, enligt Sveriges Radio.

“Sverige kan dras inför domstol”

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordförande i utskottet, kritiserar beslutet och menar att det är direkt olagligt.

– Man lyssnar inte på vad myndigheter och forskning säger. Men konsekvenserna är att man bryter mot EU:s lagstiftning mot biologisk mångfald och det kan leda till att Sverige dras inför domstol i EU, säger hon.

M vill köra över EU

Moderaterna menar dock att partiet är redo att trotsa EU och driva frågan oberoende av de internationella avtalen som Sverige är bundna av.

– Vi är beredda att utmana EU. Att syna det ärende de drivit mot Sverige under så lång tid. Vi måste sätta ner foten och visa att vi nationellt har inflytande över rovdjursförvaltningen, säger partiets landsbygdspolitiska talesperson John Widegren (M) till tidningen Svensk Jakt.

“Kanske det som krävs”

Han får medhåll av Kristdemokraterna.

– Precis som det är med många EU-frågor är det en fråga om förhandling och diskussion. Kräver det att vi går emot EU i någon form får jag dela det min moderata kollega sade. Det är kanske det som krävs, säger Ingemar Kihlström (KD), riksdagsledamot, till SR.

Regeringen kan tvingas utreda

Dagens beslut i riksdagens utskott kan resultera i vad som kallas för ett tillkännagivande. Det innebär att riksdagen ger regeringen uppdraget att utreda frågan.

Den 12 maj ska frågan upp i riksdagens debatt.

Infekterad fråga

Vargens vara eller icke vara är en känslig fråga i Sverige. På ena sidan står exempelvis jägare och tamdjursägare som menar att vargen bör begränsas till ett minimum, bland annat på grund av att djuret försvårar jakten och fäller boskap.

– Det ska inte finnas några tveksamheter vad förbundet vill och jobbar mot. Vargstammen ska innehålla så få djur som möjligt, maximalt 150 individer, säger kommunikationschefen Magnus Rydholm vid Jägareförbundet.

395 vargar i Sverige

Den åsikten möts av de som anser att vargen har en essentiell plats i naturen och att Sverige har skyldighet att bevara arten i landet. 

Enligt Naturvårdsverkets senaste inventering 2020/21 fanns det omkring 480 vargar i hela Skandinavien. Drygt 395 av dem lever i Sverige.

Foto: F. Di Dio

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen