NY MÄTNING: SD backar på riksdagsnivå – men skjuter i höjden lokalt

2022 05 06

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det nationella stödet för Sverigedemokraterna minskat, men däremot ökar partiet i södra Sverige.

En tydlig motsättning har visat sig när det gäller väljarstödet för Sverigedemokraterna på nationell respektive lokal nivå.

Samtidigt som partiet dalat på riksdagsnivå ökar SD regionalt i Skåne och Blekinge, rapporterar Expressen.

Delad tvåa i ökning

I en mätning av Aftonbladet och Demoskop för en dryg månad sedan mätte Sverigedemokraterna sitt sämsta stöd sedan 2017 då väljarstödet visade 17 procent.

Däremot visar Demoskops undersökning att SD i Sydsverige har ett stöd på hela 30,9 procent. I prognoserna för kommunvalet går partiet, tillsammans med Socialdemokraterna, mest framåt sedan förra valet enligt en färsk opinionsundersökning från Infostat.

Ökar från valet

830 personer i Skåne och Blekinge har de senaste två månaderna tillfrågats om vilket parti de skulle rösta på om det var kommunval idag.

Resultaten visar att Sverigedemokraterna ökar med 2,2 procentenheter jämfört med valet 2018. Från 19,3 till 21,5 procent. Samma fråga på nationell nivå ligger på 15,4 procent.

“Intressant”

– Det är intressant att SD stärks i kommunvalsopinionen. Det har varit deras svaga gren, dels på grund av att SD vunnit protestväljare som siktar in sig på nationella frågor, dels på grund av att det varit en hel del negativ uppmärksamhet och rabalder kring olika lokala företrädare. SD ser ut att kunna jämna till det lokala stödet nu, säger Peter Santesson, vd för Infostat, till Expressen.

Inte samma effekt lokalt

Invasionen av Ukraina bedöms inte ha samma effekt på kommunvalet som på riksdagsnivå.

En undersökning från Dagens Nyheter och Ipsos tidigare i april visade att väljarnas förtroende för Sverigedemokraterna i invandringsfrågor sjunkit.

Gemensamt besök

Samtidigt rapporterar SVT om att Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) ska göra ett gemensamt besök i just Blekinge, närmare bestämt i Karlskrona.

Kanelens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein tror dock inte att det är startskottet på någon gemensam valturné.

– Nej, det tror jag inget av partierna har något större intresse av. De går till val på att byta regering, det är det som är kittet i deras samarbete men det är ju inte en allians med gemensam turné och så vidare som det var när den gamla alliansen fortfarande var vid liv, säger hon.

Liberalerna sticker ut

Även Liberalerna sticker ut i den senaste mätningen.

På riksdagsnivå ligger partiet i färska mätningar under fyraprocentsspärren, men 8,3 procent av väljarna i Skåne och Blekinge skulle rösta på partiet om det vore kommunval idag.

Hela mätningen

Nedan ser du fullständiga resultatet från undersökningen. I parentes anges förändringen sedan valet 2018.

Vilket parti skulle du rösta på om det var kommunval idag?

Centerpartiet 4,2 % (-2,2)
Vänsterpartiet 6,4 % (+0,7)
Socialdemokraterna 28,4 % (+2,2)
Miljöpartiet 2,8 % (-1,6)
Sverigedemokraterna 21,5 % (+2,2)
Moderaterna 21,4 % (-1,0)
Liberalerna 8,4 % (+0,7)
Kristdemokraterna 2,9 % (-0,5)
Annat parti 3,8 % (-0,6)

Osäkra väljare mättes till 16,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen