NY MÄTNING: SD backar på riksdagsnivå – men skjuter i höjden lokalt

2022 05 06

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det nationella stödet för Sverigedemokraterna minskat, men däremot ökar partiet i södra Sverige.

En tydlig motsättning har visat sig när det gäller väljarstödet för Sverigedemokraterna på nationell respektive lokal nivå.

Samtidigt som partiet dalat på riksdagsnivå ökar SD regionalt i Skåne och Blekinge, rapporterar Expressen.

Delad tvåa i ökning

I en mätning av Aftonbladet och Demoskop för en dryg månad sedan mätte Sverigedemokraterna sitt sämsta stöd sedan 2017 då väljarstödet visade 17 procent.

Däremot visar Demoskops undersökning att SD i Sydsverige har ett stöd på hela 30,9 procent.  I prognoserna för kommunvalet går partiet, tillsammans med Socialdemokraterna, mest framåt sedan förra valet enligt en färsk opinionsundersökning från Infostat.

Ökar från valet

830 personer i Skåne och Blekinge har de senaste två månaderna tillfrågats om vilket parti de skulle rösta på om det var kommunval idag.

Resultaten visar att Sverigedemokraterna ökar med 2,2 procentenheter jämfört med valet 2018. Från 19,3 till 21,5 procent. Samma fråga på nationell nivå ligger på 15,4 procent.

“Intressant”

Det är intressant att SD stärks i kommunvalsopinionen. Det har varit deras svaga gren, dels på grund av att SD vunnit protestväljare som siktar in sig på nationella frågor, dels på grund av att det varit en hel del negativ uppmärksamhet och rabalder kring olika lokala företrädare. SD ser ut att kunna jämna till det lokala stödet nu, säger Peter Santesson, vd för Infostat, till Expressen.

Inte samma effekt lokalt

Invasionen av Ukraina bedöms inte ha samma effekt på kommunvalet som på riksdagsnivå. 

En undersökning från Dagens Nyheter och Ipsos tidigare i april visade att väljarnas förtroende för Sverigedemokraterna i invandringsfrågor sjunkit.

Gemensamt besök

Samtidigt rapporterar SVT om att Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) ska göra ett gemensamt besök i just Blekinge, närmare bestämt i Karlskrona. 

Kanelens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein tror dock inte att det är startskottet på någon gemensam valturné.

– Nej, det tror jag inget av partierna har något större intresse av. De går till val på att byta regering, det är det som är kittet i deras samarbete men det är ju inte en allians med gemensam turné och så vidare som det var när den gamla alliansen fortfarande var vid liv, säger hon.

Liberalerna sticker ut

Även Liberalerna sticker ut i den senaste mätningen. 

På riksdagsnivå ligger partiet i färska mätningar under fyraprocentsspärren, men 8,3 procent av väljarna i Skåne och Blekinge skulle rösta på partiet om det vore kommunval idag.

Hela mätningen

Nedan ser du fullständiga resultatet från undersökningen. I parentes anges förändringen sedan valet 2018.

Vilket parti skulle du rösta på om det var kommunval idag?

  • Centerpartiet 4,2 % (-2,2)
  • Vänsterpartiet 6,4 % (+0,7)
  • Socialdemokraterna 28,4 % (+2,2)
  • Miljöpartiet 2,8 % (-1,6)
  • Sverigedemokraterna 21,5 % (+2,2)
  • Moderaterna 21,4 % (-1,0)
  • Liberalerna 8,4 % (+0,7)
  • Kristdemokraterna 2,9 % (-0,5)
  • Annat parti 3,8 % (-0,6)

Osäkra väljare mättes till 16,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen