NY MÄTNING: SD backar på riksdagsnivå – men skjuter i höjden lokalt

2022 05 06

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det nationella stödet för Sverigedemokraterna minskat, men däremot ökar partiet i södra Sverige.

En tydlig motsättning har visat sig när det gäller väljarstödet för Sverigedemokraterna på nationell respektive lokal nivå.

Samtidigt som partiet dalat på riksdagsnivå ökar SD regionalt i Skåne och Blekinge, rapporterar Expressen.

Delad tvåa i ökning

I en mätning av Aftonbladet och Demoskop för en dryg månad sedan mätte Sverigedemokraterna sitt sämsta stöd sedan 2017 då väljarstödet visade 17 procent.

Däremot visar Demoskops undersökning att SD i Sydsverige har ett stöd på hela 30,9 procent.  I prognoserna för kommunvalet går partiet, tillsammans med Socialdemokraterna, mest framåt sedan förra valet enligt en färsk opinionsundersökning från Infostat.

Ökar från valet

830 personer i Skåne och Blekinge har de senaste två månaderna tillfrågats om vilket parti de skulle rösta på om det var kommunval idag.

Resultaten visar att Sverigedemokraterna ökar med 2,2 procentenheter jämfört med valet 2018. Från 19,3 till 21,5 procent. Samma fråga på nationell nivå ligger på 15,4 procent.

“Intressant”

Det är intressant att SD stärks i kommunvalsopinionen. Det har varit deras svaga gren, dels på grund av att SD vunnit protestväljare som siktar in sig på nationella frågor, dels på grund av att det varit en hel del negativ uppmärksamhet och rabalder kring olika lokala företrädare. SD ser ut att kunna jämna till det lokala stödet nu, säger Peter Santesson, vd för Infostat, till Expressen.

Inte samma effekt lokalt

Invasionen av Ukraina bedöms inte ha samma effekt på kommunvalet som på riksdagsnivå. 

En undersökning från Dagens Nyheter och Ipsos tidigare i april visade att väljarnas förtroende för Sverigedemokraterna i invandringsfrågor sjunkit.

Gemensamt besök

Samtidigt rapporterar SVT om att Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) ska göra ett gemensamt besök i just Blekinge, närmare bestämt i Karlskrona. 

Kanelens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein tror dock inte att det är startskottet på någon gemensam valturné.

– Nej, det tror jag inget av partierna har något större intresse av. De går till val på att byta regering, det är det som är kittet i deras samarbete men det är ju inte en allians med gemensam turné och så vidare som det var när den gamla alliansen fortfarande var vid liv, säger hon.

Liberalerna sticker ut

Även Liberalerna sticker ut i den senaste mätningen. 

På riksdagsnivå ligger partiet i färska mätningar under fyraprocentsspärren, men 8,3 procent av väljarna i Skåne och Blekinge skulle rösta på partiet om det vore kommunval idag.

Hela mätningen

Nedan ser du fullständiga resultatet från undersökningen. I parentes anges förändringen sedan valet 2018.

Vilket parti skulle du rösta på om det var kommunval idag?

  • Centerpartiet 4,2 % (-2,2)
  • Vänsterpartiet 6,4 % (+0,7)
  • Socialdemokraterna 28,4 % (+2,2)
  • Miljöpartiet 2,8 % (-1,6)
  • Sverigedemokraterna 21,5 % (+2,2)
  • Moderaterna 21,4 % (-1,0)
  • Liberalerna 8,4 % (+0,7)
  • Kristdemokraterna 2,9 % (-0,5)
  • Annat parti 3,8 % (-0,6)

Osäkra väljare mättes till 16,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen


18 maj 26

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video 

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen