NY MÄTNING: SD backar på riksdagsnivå – men skjuter i höjden lokalt

2022 05 06

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det nationella stödet för Sverigedemokraterna minskat, men däremot ökar partiet i södra Sverige.

En tydlig motsättning har visat sig när det gäller väljarstödet för Sverigedemokraterna på nationell respektive lokal nivå.

Samtidigt som partiet dalat på riksdagsnivå ökar SD regionalt i Skåne och Blekinge, rapporterar Expressen.

Delad tvåa i ökning

I en mätning av Aftonbladet och Demoskop för en dryg månad sedan mätte Sverigedemokraterna sitt sämsta stöd sedan 2017 då väljarstödet visade 17 procent.

Däremot visar Demoskops undersökning att SD i Sydsverige har ett stöd på hela 30,9 procent. I prognoserna för kommunvalet går partiet, tillsammans med Socialdemokraterna, mest framåt sedan förra valet enligt en färsk opinionsundersökning från Infostat.

Ökar från valet

830 personer i Skåne och Blekinge har de senaste två månaderna tillfrågats om vilket parti de skulle rösta på om det var kommunval idag.

Resultaten visar att Sverigedemokraterna ökar med 2,2 procentenheter jämfört med valet 2018. Från 19,3 till 21,5 procent. Samma fråga på nationell nivå ligger på 15,4 procent.

“Intressant”

– Det är intressant att SD stärks i kommunvalsopinionen. Det har varit deras svaga gren, dels på grund av att SD vunnit protestväljare som siktar in sig på nationella frågor, dels på grund av att det varit en hel del negativ uppmärksamhet och rabalder kring olika lokala företrädare. SD ser ut att kunna jämna till det lokala stödet nu, säger Peter Santesson, vd för Infostat, till Expressen.

Inte samma effekt lokalt

Invasionen av Ukraina bedöms inte ha samma effekt på kommunvalet som på riksdagsnivå.

En undersökning från Dagens Nyheter och Ipsos tidigare i april visade att väljarnas förtroende för Sverigedemokraterna i invandringsfrågor sjunkit.

Gemensamt besök

Samtidigt rapporterar SVT om att Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) ska göra ett gemensamt besök i just Blekinge, närmare bestämt i Karlskrona.

Kanelens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein tror dock inte att det är startskottet på någon gemensam valturné.

– Nej, det tror jag inget av partierna har något större intresse av. De går till val på att byta regering, det är det som är kittet i deras samarbete men det är ju inte en allians med gemensam turné och så vidare som det var när den gamla alliansen fortfarande var vid liv, säger hon.

Liberalerna sticker ut

Även Liberalerna sticker ut i den senaste mätningen.

På riksdagsnivå ligger partiet i färska mätningar under fyraprocentsspärren, men 8,3 procent av väljarna i Skåne och Blekinge skulle rösta på partiet om det vore kommunval idag.

Hela mätningen

Nedan ser du fullständiga resultatet från undersökningen. I parentes anges förändringen sedan valet 2018.

Vilket parti skulle du rösta på om det var kommunval idag?

Centerpartiet 4,2 % (-2,2)
Vänsterpartiet 6,4 % (+0,7)
Socialdemokraterna 28,4 % (+2,2)
Miljöpartiet 2,8 % (-1,6)
Sverigedemokraterna 21,5 % (+2,2)
Moderaterna 21,4 % (-1,0)
Liberalerna 8,4 % (+0,7)
Kristdemokraterna 2,9 % (-0,5)
Annat parti 3,8 % (-0,6)

Osäkra väljare mättes till 16,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium.

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen.

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg.

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar"

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

– Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen