JUST NU: Sveriges grannland utvisar 15 ryska diplomater

2022 04 05

Danmark kastar ut 15 ryska diplomater ur landet.

Det rapporterar TV2.

– Vi gör det här för att skydda vårt lands trygghet och säkerhet. Vi vill inte ha ryskt spionage i Danmark, säger danska utrikesministern Jeppe Kofod på tisdagen efter beslutet.

Diplomaterna har fått två veckor på sig att lämna landet.

Kräver utvisning från Sverige

Samtidigt kräver Moderaterna att regeringen utvisar de tiotal ryska spioner som arbetar i Sverige under diplomatisk täckmantel.

– Det är ett reellt hot och det är uppenbart att beslut måste fattas omedelbart, säger han till SvD.

Har utvisat diplomater

Uttalandet från Moderaterna kommer kort efter att Frankrike och Tyskland beslutade att utvisa ryska diplomater. Sammanlagt rör det sig om 75 personer som fått lämna länderna.  

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock kallade beskedet för ett svar på den "otroliga brutalitet" som Ryssland har visat i Ukraina. I staden Butja har det rapporterats om över 300 civila dödsfall.

– Bilderna från Butja visar på en otrolig brutalitet från den ryska ledningen och de som följer deras propaganda med en gränslös vilja att utrota, sa hon efter beskedet.

En säkerhetsfråga

Frankrike motiverade sitt beslut med att de 35 ryska diplomaterna ”går emot franska säkerhetsintressen”, rapporterar AFP.

Ett liknande resonemang framhäver Ulf Kristersson. Men utrikesminister Ann Linde (S) tvekar. Hon poängterar att regeringen ser över ett sådant beslut, men att det skulle få konsekvenser för Sverige.

– Men vi behöver också vara kvar på vår ambassad i Moskva. Det är också viktigt. Vi försöker stötta de frivilligorganisationer som fortfarande kan jobba i landet och som har kontakter med oppositionen, sade hon i måndagskvällens Aktuellt när hon fick frågan.

Väger lätt

Ulf Kristersson anser att Ann Lindes argument för att eventuellt inte genomföra utvisningarna ”väger lätt”. Han konstaterar att ett utvisningsbeslut kommer att få konsekvenser, men att de inte väger upp mot att det finns ett säkerhetshot mot Sverige.

M-ledaren anser att Sverige borde göra som Frankrike och Tyskland.

Måste ta steget

Ett tiotals ryska diplomater har utpekats som spioner av Säpo. De ska utvisas – helst redan i dag, konstaterar Ulf Kristersson.

– Nu handlar det om människor som vi vet sysslar med saker som är farliga för Sverige. Det är en delvis annan fråga vad gäller traditionell ambassadpersonal. Det är det steget andra länder tagit, och det vi tar nu. Sedan gör vi andra saker, men nu är det här det rimliga steget att ta, säger han till SvD.

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen