JUST NU: Sveriges grannland utvisar 15 ryska diplomater

2022 04 05

Det rapporterar TV2.

– Vi gör det här för att skydda vårt lands trygghet och säkerhet. Vi vill inte ha ryskt spionage i Danmark, säger danska utrikesministern Jeppe Kofod på tisdagen efter beslutet.

Diplomaterna har fått två veckor på sig att lämna landet.

Kräver utvisning från Sverige

Samtidigt kräver Moderaterna att regeringen utvisar de tiotal ryska spioner som arbetar i Sverige under diplomatisk täckmantel.

– Det är ett reellt hot och det är uppenbart att beslut måste fattas omedelbart, säger han till SvD.

Har utvisat diplomater

Uttalandet från Moderaterna kommer kort efter att Frankrike och Tyskland beslutade att utvisa ryska diplomater. Sammanlagt rör det sig om 75 personer som fått lämna länderna.  

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock kallade beskedet för ett svar på den "otroliga brutalitet" som Ryssland har visat i Ukraina. I staden Butja har det rapporterats om över 300 civila dödsfall.

– Bilderna från Butja visar på en otrolig brutalitet från den ryska ledningen och de som följer deras propaganda med en gränslös vilja att utrota, sa hon efter beskedet.

En säkerhetsfråga

Frankrike motiverade sitt beslut med att de 35 ryska diplomaterna ”går emot franska säkerhetsintressen”, rapporterar AFP.

Ett liknande resonemang framhäver Ulf Kristersson. Men utrikesminister Ann Linde (S) tvekar. Hon poängterar att regeringen ser över ett sådant beslut, men att det skulle få konsekvenser för Sverige.

– Men vi behöver också vara kvar på vår ambassad i Moskva. Det är också viktigt. Vi försöker stötta de frivilligorganisationer som fortfarande kan jobba i landet och som har kontakter med oppositionen, sade hon i måndagskvällens Aktuellt när hon fick frågan.

Väger lätt

Ulf Kristersson anser att Ann Lindes argument för att eventuellt inte genomföra utvisningarna ”väger lätt”. Han konstaterar att ett utvisningsbeslut kommer att få konsekvenser, men att de inte väger upp mot att det finns ett säkerhetshot mot Sverige.

M-ledaren anser att Sverige borde göra som Frankrike och Tyskland.

Måste ta steget

Ett tiotals ryska diplomater har utpekats som spioner av Säpo. De ska utvisas – helst redan i dag, konstaterar Ulf Kristersson.

– Nu handlar det om människor som vi vet sysslar med saker som är farliga för Sverige. Det är en delvis annan fråga vad gäller traditionell ambassadpersonal. Det är det steget andra länder tagit, och det vi tar nu. Sedan gör vi andra saker, men nu är det här det rimliga steget att ta, säger han till SvD.

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen