JUST NU: Sveriges grannland utvisar 15 ryska diplomater

2022 04 05

Danmark kastar ut 15 ryska diplomater ur landet.

Det rapporterar TV2.

– Vi gör det här för att skydda vårt lands trygghet och säkerhet. Vi vill inte ha ryskt spionage i Danmark, säger danska utrikesministern Jeppe Kofod på tisdagen efter beslutet.

Diplomaterna har fått två veckor på sig att lämna landet.

Kräver utvisning från Sverige

Samtidigt kräver Moderaterna att regeringen utvisar de tiotal ryska spioner som arbetar i Sverige under diplomatisk täckmantel.

– Det är ett reellt hot och det är uppenbart att beslut måste fattas omedelbart, säger han till SvD.

Har utvisat diplomater

Uttalandet från Moderaterna kommer kort efter att Frankrike och Tyskland beslutade att utvisa ryska diplomater. Sammanlagt rör det sig om 75 personer som fått lämna länderna.  

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock kallade beskedet för ett svar på den "otroliga brutalitet" som Ryssland har visat i Ukraina. I staden Butja har det rapporterats om över 300 civila dödsfall.

– Bilderna från Butja visar på en otrolig brutalitet från den ryska ledningen och de som följer deras propaganda med en gränslös vilja att utrota, sa hon efter beskedet.

En säkerhetsfråga

Frankrike motiverade sitt beslut med att de 35 ryska diplomaterna ”går emot franska säkerhetsintressen”, rapporterar AFP.

Ett liknande resonemang framhäver Ulf Kristersson. Men utrikesminister Ann Linde (S) tvekar. Hon poängterar att regeringen ser över ett sådant beslut, men att det skulle få konsekvenser för Sverige.

– Men vi behöver också vara kvar på vår ambassad i Moskva. Det är också viktigt. Vi försöker stötta de frivilligorganisationer som fortfarande kan jobba i landet och som har kontakter med oppositionen, sade hon i måndagskvällens Aktuellt när hon fick frågan.

Väger lätt

Ulf Kristersson anser att Ann Lindes argument för att eventuellt inte genomföra utvisningarna ”väger lätt”. Han konstaterar att ett utvisningsbeslut kommer att få konsekvenser, men att de inte väger upp mot att det finns ett säkerhetshot mot Sverige.

M-ledaren anser att Sverige borde göra som Frankrike och Tyskland.

Måste ta steget

Ett tiotals ryska diplomater har utpekats som spioner av Säpo. De ska utvisas – helst redan i dag, konstaterar Ulf Kristersson.

– Nu handlar det om människor som vi vet sysslar med saker som är farliga för Sverige. Det är en delvis annan fråga vad gäller traditionell ambassadpersonal. Det är det steget andra länder tagit, och det vi tar nu. Sedan gör vi andra saker, men nu är det här det rimliga steget att ta, säger han till SvD.

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen