JUST NU: Sveriges grannland utvisar 15 ryska diplomater

2022 04 05

Danmark kastar ut 15 ryska diplomater ur landet.

Det rapporterar TV2.

– Vi gör det här för att skydda vårt lands trygghet och säkerhet. Vi vill inte ha ryskt spionage i Danmark, säger danska utrikesministern Jeppe Kofod på tisdagen efter beslutet.

Diplomaterna har fått två veckor på sig att lämna landet.

Kräver utvisning från Sverige

Samtidigt kräver Moderaterna att regeringen utvisar de tiotal ryska spioner som arbetar i Sverige under diplomatisk täckmantel.

– Det är ett reellt hot och det är uppenbart att beslut måste fattas omedelbart, säger han till SvD.

Har utvisat diplomater

Uttalandet från Moderaterna kommer kort efter att Frankrike och Tyskland beslutade att utvisa ryska diplomater. Sammanlagt rör det sig om 75 personer som fått lämna länderna.  

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock kallade beskedet för ett svar på den "otroliga brutalitet" som Ryssland har visat i Ukraina. I staden Butja har det rapporterats om över 300 civila dödsfall.

– Bilderna från Butja visar på en otrolig brutalitet från den ryska ledningen och de som följer deras propaganda med en gränslös vilja att utrota, sa hon efter beskedet.

En säkerhetsfråga

Frankrike motiverade sitt beslut med att de 35 ryska diplomaterna ”går emot franska säkerhetsintressen”, rapporterar AFP.

Ett liknande resonemang framhäver Ulf Kristersson. Men utrikesminister Ann Linde (S) tvekar. Hon poängterar att regeringen ser över ett sådant beslut, men att det skulle få konsekvenser för Sverige.

– Men vi behöver också vara kvar på vår ambassad i Moskva. Det är också viktigt. Vi försöker stötta de frivilligorganisationer som fortfarande kan jobba i landet och som har kontakter med oppositionen, sade hon i måndagskvällens Aktuellt när hon fick frågan.

Väger lätt

Ulf Kristersson anser att Ann Lindes argument för att eventuellt inte genomföra utvisningarna ”väger lätt”. Han konstaterar att ett utvisningsbeslut kommer att få konsekvenser, men att de inte väger upp mot att det finns ett säkerhetshot mot Sverige.

M-ledaren anser att Sverige borde göra som Frankrike och Tyskland.

Måste ta steget

Ett tiotals ryska diplomater har utpekats som spioner av Säpo. De ska utvisas – helst redan i dag, konstaterar Ulf Kristersson.

– Nu handlar det om människor som vi vet sysslar med saker som är farliga för Sverige. Det är en delvis annan fråga vad gäller traditionell ambassadpersonal. Det är det steget andra länder tagit, och det vi tar nu. Sedan gör vi andra saker, men nu är det här det rimliga steget att ta, säger han till SvD.

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen