JUST NU: Partiet KU-anmäler ministern

2022 03 28

Regeringens ansvarige handläggare i Kallakärendet ska 2013 varit med och beslutat om att järnmalmen i Kallak är av riksintresse.

Då jobbade den ansvarige handläggaren i egenskap av jurist på Sveriges geologiska undersökningar, SGU, avslöjade DN.

Enligt tidningen ska flera av tjänstemännen varit partiska och en senior SGU-geolog har låtit sig bjudas på en resa till Alperna av ett konsortium där Beowulf Mining, bolaget som ska starta gruvan, ingår.

Enligt experter som DN pratat med kan det röra sig om jäv.

Reagerar kraftigt

DN:s avslöjande har väckt en stor kritik från flera kritiker, bland annat från samer och miljörörelser.

Nu reagerar även Miljöpartiet. Partiet anmäler näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) till konstitutionsutskottet, KU.

Oerhört graverande uppgifter

– Det är oerhört graverande uppgifter som framkommer i granskningen och det väcker väldigt många frågor. Med tanke på vilka enorma konsekvenser det här beslutet får är det viktigt att man går till botten med det. Vad är det som har försiggått inne på näringsdepartementet? Man behöver få veta hur relationerna har sett ut mellan departementet och berörda parter, säger Märta Stenevi (MP) till DN och tillägger:

– Med anledning av detta så kommer vi nu lämna in en KU-anmälan riktad mot Karl-Petter Thorwaldsson.

Kan kräva oberoende granskning

Miljöpartiets språkrör framhäver också att hennes parti öppnar för fler åtgärder. De kommer att kalla upp näringsministern till riksdagens näringsutskott och öppnar även för en större oberoende granskning av händelserna.

– Jag utesluter inte att vi längre fram, beroende på vad ministern säger i utskottet, kommer kräva en oberoende granskning från regeringens sida av det här. För vi måste veta att det här har gått rätt till, säger Märta Stenevi till DN.

Har svarat

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson har svarat tidningen i en skriftlig kommentar:

– Jag har noterat Miljöpartiets KU-anmälan mot mig. Jag välkomnar att KU återigen ges möjlighet att titta på ärendet och jag svarar självklart på eventuella frågor som KU kan ha.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen