JUST NU: Partiet vill stoppa minnesmärke för terrordådet i Stockholm

2022 04 19

Sverigedemokraterna säger nej till att upprätta ett särskilt minnesmärke för terrorattentatet i Stockholm 2017.

Ett konstverk ska sättas upp på Sergels torg i Stockholm för att hedra de som dödades och skadades i samband med att Rakhmat Akilov stormade Drottninggatan med en lastbil 2017.

Sverigedemokraterna motsätter sig konstverket. Anledningen är att partiet anser att det är för fult, rapporterar SVT.

“Fult verk”

– Det är en självutnämnd konstexpert som i sin tur har satt upp ett fult verk, som varken skapar förståelse eller koppling till dådet, säger Gabriel Kroon (SD), som är borgarrådskandidat i Stockholm stad, till kanalen.

Täcke i guldfärgad brons

Konstverket har fått formen av ett stort täcke i guldfärgad brons. Skälet till att det upprättas på Sergels torg är för att platsen fungerade som samlingsplats för många människor efter dådet.

Besökare kommer även kunna känna av värme som ska avges från minnesmärket.

“Saknar symbolik”

Men varken konstverket i sig eller placeringen går alltså hem i Sverigedemokraternas ögon.

– När man sätter upp en guldfärgad metallbit som inte har någon som helst symbolik till terrordådet så är det uppenbarligen ett fult och missplacerat konstverk, säger Gabriel Kroon.

“Osmakligt”

Centerpartisten och kulturborgarrådet Jonas Naddebo håller inte med SD i deras kritik.

– Det är osmakligt att Sverigedemokraterna vill göra partipolitik av det här konstverket, säger han till SVT.

“Naggar yttrandefriheten”

Jonas Naddebo tillägger:

– Vi ser att Sverigedemokraterna i kommun efter kommun försöker styra vilken sorts konst och kultur som ska produceras. På det sättet naggar man yttrandefriheten, och i längden demokratin.

Kostar 2 miljoner

Konstverket kallas för “Sancturary” (Fredad plats) och är skapat av konstnären Ann-Sofi Sidén tillsammans med arkitekt Mats Fahlander.

Enligt Dagens Nyheter beräknas hela kostnaden för minnesmärket landa på drygt två miljoner kronor.

Symboliserar omhändertagande

Stefan Hagdahl, enhetschef på Stockholm konst, förklarar bakgrunden till konstverket.

– Det är en skulptur av ett täcke, vilket symboliserar omhändertagande. Det var ungefär det stockholmarna gjorde under och efter dådet – de tog hand om varandra, säger han till DN.

Sergeltrappans fot

“Sanctuary” kommer att placeras vid foten av Sergeltrappan.

Det beräknas att vara färdigt och på plats lagom till 7 april 2023, på dagen sex år sedan terrordådet som kostade fem människor livet.

Foto: A. Hornyak resp P. Myrtorp

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen