Liberalernas partiledare på plats i Polen för att stödja HBTQ-rätt

2021 10 27

Liberalernas Nyamko Sabuni är nu i Polen för att träffa och lyssna till människor som trakasseras av den HBTQ-fientliga regeringen.

– Vi vet inte om vi kommer in i området eller vilket bemötande vi får – men oavsett är resan ett sätt att sätta fokus på allas lika rättigheter och visa att de som lever i utsatthet inte är ensamma i sin kamp för ett inkluderande och tolerant Europa, framför Nyamko Sabuni (L).

Det mest homofoba landet

Liberalerna betonar att Polen ofta ses som Europas mest homofoba land och det nu gått två år sedan fler än hundra kommuner och städer, motsvarande en tredjedel av landet, utfärdade särskilda deklarationer för hur hbtq-frågor ska hanteras. I vissa fall får homosexualitet inte visas öppet eller ens talas om i skolor.

HBQ-fria zoner

– Dessa områden har kommit att kallas hbtq-fria zoner och är ett av de tydligaste tecknen på hotet mot den liberala demokratin i Polen och Europa. Varningssignalerna från Polen är många. Parallellt med angrepp mot htbq-personer krymper utrymmet för fria medier, akademin och civilsamhället snabbt samtidigt som aborträtten är på väg att försvinna, framhåller L:s partiledare tillsammans med L-riksdagsledamöterna Arman Teimouri och Robert Hannah i Aftonbladet.

Tre nya förslag

Liberalerna betonar att man inte kan stå bredvid och se på när detta sker bara 20 mil söder om Sverige och partiet nu tre förslag för att öka trycket på Polen och andra länder som går i en antidemokratisk riktning. 

▪1, EU är ingen bankomat
I dag är EU:s sanktionsmöjligheter för svaga och långsamma. Liberalerna föreslår att EU skapar ett snabbspår för granskning av Polen och tillåts att snabbare frysa fler utbetalningar tills det att respekten för allas lika värde återupprättats.

▪2, Sverige ska leda demokratiarbetet i EU
Sverige ska under sitt ordförandeskap i ministerrådet 2023 ta initiativ till ett särskilt toppmöte om rättigheter, demokrati och rättstatlighet inom unionen. Den ska möjliggöra snabba och kraftfulla åtgärder för att exempelvis värna medias oberoende, stärka EU:s byrå för grundläggande rättigheter och skyddet för hbtq-personer.

▪3, Uteslutning ur EU ska bli ett alternativ
Liberalerna vill i första hand att Polen ändrar sig och förtjänar sitt medlemskap i EU. Samtidigt har länder som inskränker grundläggande fri- och rättigheter inte någon plats i EU och uteslutning ur EU ska möjliggöras.

ANALYS

Polens diskriminering av HBTQ-personer bryter helt mot EU:s regelverk om att alla människor ska behandlas lika bra. Samtidigt plockar landet ut enorma summor pengar från EU och svenska skattebetalare vilket Liberalerna reagerar starkt emot.

Konflikten mellan EU och Polen har fördjupats på sistone och det är inte längre otänkbart att landet på allvar kan hotas med uteslutning.

Ljuspunkt för regeringskritiska

Det som kan få landet på rätt köl igen ur ett demokratiskt perspektiv är framförallt om Polens väljare reagerar och de har nyligen fått stor draghjälp av att den tidigare premiärministern Donald Tusk som var premiärminister 2007 – 2014 samt Europeiska Rådets ordförande 2014 – 2019 nu återvänt till Polen.

Han har tagit över som partiledare för liberalkonservativa Medborgarplattformen som utmanar det styrande högerkonservativa regeringspartiet.

Foto: Liberalerna

[yop_poll id="822"]

20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen