Liberalernas partiledare på plats i Polen för att stödja HBTQ-rätt

2021 10 27

Liberalernas Nyamko Sabuni är nu i Polen för att träffa och lyssna till människor som trakasseras av den HBTQ-fientliga regeringen.

– Vi vet inte om vi kommer in i området eller vilket bemötande vi får – men oavsett är resan ett sätt att sätta fokus på allas lika rättigheter och visa att de som lever i utsatthet inte är ensamma i sin kamp för ett inkluderande och tolerant Europa, framför Nyamko Sabuni (L).

Det mest homofoba landet

Liberalerna betonar att Polen ofta ses som Europas mest homofoba land och det nu gått två år sedan fler än hundra kommuner och städer, motsvarande en tredjedel av landet, utfärdade särskilda deklarationer för hur hbtq-frågor ska hanteras. I vissa fall får homosexualitet inte visas öppet eller ens talas om i skolor.

HBQ-fria zoner

– Dessa områden har kommit att kallas hbtq-fria zoner och är ett av de tydligaste tecknen på hotet mot den liberala demokratin i Polen och Europa. Varningssignalerna från Polen är många. Parallellt med angrepp mot htbq-personer krymper utrymmet för fria medier, akademin och civilsamhället snabbt samtidigt som aborträtten är på väg att försvinna, framhåller L:s partiledare tillsammans med L-riksdagsledamöterna Arman Teimouri och Robert Hannah i Aftonbladet.

Tre nya förslag

Liberalerna betonar att man inte kan stå bredvid och se på när detta sker bara 20 mil söder om Sverige och partiet nu tre förslag för att öka trycket på Polen och andra länder som går i en antidemokratisk riktning.

1, EU är ingen bankomat
I dag är EU:s sanktionsmöjligheter för svaga och långsamma. Liberalerna föreslår att EU skapar ett snabbspår för granskning av Polen och tillåts att snabbare frysa fler utbetalningar tills det att respekten för allas lika värde återupprättats.

2, Sverige ska leda demokratiarbetet i EU
Sverige ska under sitt ordförandeskap i ministerrådet 2023 ta initiativ till ett särskilt toppmöte om rättigheter, demokrati och rättstatlighet inom unionen. Den ska möjliggöra snabba och kraftfulla åtgärder för att exempelvis värna medias oberoende, stärka EU:s byrå för grundläggande rättigheter och skyddet för hbtq-personer.

3, Uteslutning ur EU ska bli ett alternativ
Liberalerna vill i första hand att Polen ändrar sig och förtjänar sitt medlemskap i EU. Samtidigt har länder som inskränker grundläggande fri- och rättigheter inte någon plats i EU och uteslutning ur EU ska möjliggöras.

ANALYS

Polens diskriminering av HBTQ-personer bryter helt mot EU:s regelverk om att alla människor ska behandlas lika bra. Samtidigt plockar landet ut enorma summor pengar från EU och svenska skattebetalare vilket Liberalerna reagerar starkt emot.

Konflikten mellan EU och Polen har fördjupats på sistone och det är inte längre otänkbart att landet på allvar kan hotas med uteslutning.

Ljuspunkt för regeringskritiska

Det som kan få landet på rätt köl igen ur ett demokratiskt perspektiv är framförallt om Polens väljare reagerar och de har nyligen fått stor draghjälp av att den tidigare premiärministern Donald Tusk som var premiärminister 2007 – 2014 samt Europeiska Rådets ordförande 2014 – 2019 nu återvänt till Polen.

Han har tagit över som partiledare för liberalkonservativa Medborgarplattformen som utmanar det styrande högerkonservativa regeringspartiet.

Foto: Liberalerna

[yop_poll id="822"]

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder.

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen.

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den.

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Ta ut 1 000 kronor – hela svenska folket uppmanas

2026 10 28

Ta ut tusen kronor i kontanter om du inte redan har gjort det.

Så lyder uppmaningen från Riksbanken till svenska folket.

Nu påminner myndigheten återigen om rekommendationen för den så kallade “krigskassan”, som ursprungligen utfärdades i mars tidigare i år.

Tusen kronor per vuxen, lyder rådet.

– Vi utgick från Konsumentverkets siffror och landade i 1 000 kronor som en rimlig tumregel, även om det inte är någon exakt vetenskap. Alla har förstås inte möjlighet att lägga undan de pengarna, men ju fler som har kontanter hemma, desto mer motståndskraftigt blir samhället, förklarar Aino Bunge, förste vice riksbankschef, i en intervju med Sydsvenskan på onsdagen.

"Gjort oss sårbara"

Kontantuppmaningen gäller för händelse av kris då digitala lösningar som kortläsare och Swish riskerar sluta fungera. Enligt Riksbanken har Sverige i grunden ett effektivt betalsystem.

Men.

– Digitaliseringen har gjort oss sårbara vid el- och nätavbrott. När beredskapen nu stärks måste vi säkerställa alternativ som fungerar offline, där både kontanter och offline-kort är viktiga delar för att öka motståndskraften, understryker Aino Bunge.

Läs mer: Skattehöjning på gång för bilister

Två uppmaningar

Tusen kronor är ett riktmärke. Tanken är att det ska täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor.

– Hushåll kan vara i behov av mer eller mindre kontanter i beredskap beroende på hur många man är eller vilka särskilda behov som finns i hushållet. I den mån det är möjligt rekommenderas hushållen att hålla kontanter i flera olika valörer, framhåller Riksbanken och tillägger:

– Allmänheten uppmuntras också att använda kontanter med jämna mellanrum i normala tider för att hålla kontantsystemen i gång.

Läs mer: Glädjande besked för Sveriges ekonomi

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen