Liberalernas partiledare på plats i Polen för att stödja HBTQ-rätt

2021 10 27

Liberalernas Nyamko Sabuni är nu i Polen för att träffa och lyssna till människor som trakasseras av den HBTQ-fientliga regeringen.

– Vi vet inte om vi kommer in i området eller vilket bemötande vi får – men oavsett är resan ett sätt att sätta fokus på allas lika rättigheter och visa att de som lever i utsatthet inte är ensamma i sin kamp för ett inkluderande och tolerant Europa, framför Nyamko Sabuni (L).

Det mest homofoba landet

Liberalerna betonar att Polen ofta ses som Europas mest homofoba land och det nu gått två år sedan fler än hundra kommuner och städer, motsvarande en tredjedel av landet, utfärdade särskilda deklarationer för hur hbtq-frågor ska hanteras. I vissa fall får homosexualitet inte visas öppet eller ens talas om i skolor.

HBQ-fria zoner

– Dessa områden har kommit att kallas hbtq-fria zoner och är ett av de tydligaste tecknen på hotet mot den liberala demokratin i Polen och Europa. Varningssignalerna från Polen är många. Parallellt med angrepp mot htbq-personer krymper utrymmet för fria medier, akademin och civilsamhället snabbt samtidigt som aborträtten är på väg att försvinna, framhåller L:s partiledare tillsammans med L-riksdagsledamöterna Arman Teimouri och Robert Hannah i Aftonbladet.

Tre nya förslag

Liberalerna betonar att man inte kan stå bredvid och se på när detta sker bara 20 mil söder om Sverige och partiet nu tre förslag för att öka trycket på Polen och andra länder som går i en antidemokratisk riktning.

1, EU är ingen bankomat
I dag är EU:s sanktionsmöjligheter för svaga och långsamma. Liberalerna föreslår att EU skapar ett snabbspår för granskning av Polen och tillåts att snabbare frysa fler utbetalningar tills det att respekten för allas lika värde återupprättats.

2, Sverige ska leda demokratiarbetet i EU
Sverige ska under sitt ordförandeskap i ministerrådet 2023 ta initiativ till ett särskilt toppmöte om rättigheter, demokrati och rättstatlighet inom unionen. Den ska möjliggöra snabba och kraftfulla åtgärder för att exempelvis värna medias oberoende, stärka EU:s byrå för grundläggande rättigheter och skyddet för hbtq-personer.

3, Uteslutning ur EU ska bli ett alternativ
Liberalerna vill i första hand att Polen ändrar sig och förtjänar sitt medlemskap i EU. Samtidigt har länder som inskränker grundläggande fri- och rättigheter inte någon plats i EU och uteslutning ur EU ska möjliggöras.

ANALYS

Polens diskriminering av HBTQ-personer bryter helt mot EU:s regelverk om att alla människor ska behandlas lika bra. Samtidigt plockar landet ut enorma summor pengar från EU och svenska skattebetalare vilket Liberalerna reagerar starkt emot.

Konflikten mellan EU och Polen har fördjupats på sistone och det är inte längre otänkbart att landet på allvar kan hotas med uteslutning.

Ljuspunkt för regeringskritiska

Det som kan få landet på rätt köl igen ur ett demokratiskt perspektiv är framförallt om Polens väljare reagerar och de har nyligen fått stor draghjälp av att den tidigare premiärministern Donald Tusk som var premiärminister 2007 – 2014 samt Europeiska Rådets ordförande 2014 – 2019 nu återvänt till Polen.

Han har tagit över som partiledare för liberalkonservativa Medborgarplattformen som utmanar det styrande högerkonservativa regeringspartiet.

Foto: Liberalerna

[yop_poll id="822"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen