Liberalernas partiledare på plats i Polen för att stödja HBTQ-rätt

2021 10 27

Liberalernas Nyamko Sabuni är nu i Polen för att träffa och lyssna till människor som trakasseras av den HBTQ-fientliga regeringen.

– Vi vet inte om vi kommer in i området eller vilket bemötande vi får – men oavsett är resan ett sätt att sätta fokus på allas lika rättigheter och visa att de som lever i utsatthet inte är ensamma i sin kamp för ett inkluderande och tolerant Europa, framför Nyamko Sabuni (L).

Det mest homofoba landet

Liberalerna betonar att Polen ofta ses som Europas mest homofoba land och det nu gått två år sedan fler än hundra kommuner och städer, motsvarande en tredjedel av landet, utfärdade särskilda deklarationer för hur hbtq-frågor ska hanteras. I vissa fall får homosexualitet inte visas öppet eller ens talas om i skolor.

HBQ-fria zoner

– Dessa områden har kommit att kallas hbtq-fria zoner och är ett av de tydligaste tecknen på hotet mot den liberala demokratin i Polen och Europa. Varningssignalerna från Polen är många. Parallellt med angrepp mot htbq-personer krymper utrymmet för fria medier, akademin och civilsamhället snabbt samtidigt som aborträtten är på väg att försvinna, framhåller L:s partiledare tillsammans med L-riksdagsledamöterna Arman Teimouri och Robert Hannah i Aftonbladet.

Tre nya förslag

Liberalerna betonar att man inte kan stå bredvid och se på när detta sker bara 20 mil söder om Sverige och partiet nu tre förslag för att öka trycket på Polen och andra länder som går i en antidemokratisk riktning.

1, EU är ingen bankomat
I dag är EU:s sanktionsmöjligheter för svaga och långsamma. Liberalerna föreslår att EU skapar ett snabbspår för granskning av Polen och tillåts att snabbare frysa fler utbetalningar tills det att respekten för allas lika värde återupprättats.

2, Sverige ska leda demokratiarbetet i EU
Sverige ska under sitt ordförandeskap i ministerrådet 2023 ta initiativ till ett särskilt toppmöte om rättigheter, demokrati och rättstatlighet inom unionen. Den ska möjliggöra snabba och kraftfulla åtgärder för att exempelvis värna medias oberoende, stärka EU:s byrå för grundläggande rättigheter och skyddet för hbtq-personer.

3, Uteslutning ur EU ska bli ett alternativ
Liberalerna vill i första hand att Polen ändrar sig och förtjänar sitt medlemskap i EU. Samtidigt har länder som inskränker grundläggande fri- och rättigheter inte någon plats i EU och uteslutning ur EU ska möjliggöras.

ANALYS

Polens diskriminering av HBTQ-personer bryter helt mot EU:s regelverk om att alla människor ska behandlas lika bra. Samtidigt plockar landet ut enorma summor pengar från EU och svenska skattebetalare vilket Liberalerna reagerar starkt emot.

Konflikten mellan EU och Polen har fördjupats på sistone och det är inte längre otänkbart att landet på allvar kan hotas med uteslutning.

Ljuspunkt för regeringskritiska

Det som kan få landet på rätt köl igen ur ett demokratiskt perspektiv är framförallt om Polens väljare reagerar och de har nyligen fått stor draghjälp av att den tidigare premiärministern Donald Tusk som var premiärminister 2007 – 2014 samt Europeiska Rådets ordförande 2014 – 2019 nu återvänt till Polen.

Han har tagit över som partiledare för liberalkonservativa Medborgarplattformen som utmanar det styrande högerkonservativa regeringspartiet.

Foto: Liberalerna

[yop_poll id="822"]

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen