Passagerarplan spårlöst försvunnet

2025 02 07

Ett mindre passagerarplan har spårlöst försvunnit i USA.

Det är i delstaten Alaska som ett Bering Air-plan plötsligt har rapporterats saknat.

Flygplanet har nio passagerare ombord plus en pilot och har försvunnit på väg från Unalakleet till Nome.

Det uppger Reuters med hänvisning till Alaskas Department of Safety.

"Oproportionerligt många flygolyckor"

För närvarande arbetar myndigheterna febrilt med att lokalisera planets senast kända koordinater.

– Ett oproportionerligt antal flygolyckor inträffar i Alaska jämfört med andra amerikanska delstater.

Det framhåller National Institute of Occupational Safety and Health från USA:s regering i ett uttalande.

Alaska präglas av både bergig terräng och utmanande väder. Flera byar i delstaten är inte förbundna med några vägar utan använder flygplan för att transportera människor och varor.

Regionalt bolag

Bering Air är ett regionalt flygbolag som ansvarar för runt 39 plan och helikoptrar i Alaska.

Den senaste noterade positionen från det flygplan som försvunnit var över vatten och togs emot av flygspårningssajten FlightRadar24 38 minuter efter avgång från Unalakleet på torsdagen.

Flygningen till Nome tar normalt under en timme.

Kustbevakningen kallas in

Räddningstjänsten i Nome har bekräftat att flyget inte dykt upp enligt plan.

Sökandet har också drabbats av problem.

– På grund av väder och sikt är vi begränsade i flygsökningen för närvarande, framhåller räddningstjänsten Nome Volunteer Fire Department.

Även National Guard och den amerikanska kustbevakningen deltar i sökandet.

Mytomspunnen "Alaskatriangel"

Det talas ibland om den så kallade “Alaskatriangeln", en motsvarighet till mytomspunna “Bermudatriangeln” där flera flygplan och båtar mystiskt försvunnit.

I Alaskatriangeln har över 20 000 människor försvunnit och aldrig återfunnits, enligt The Economic Times.

Det triangulära området har bland annat uppmärksammats i tv-serien “The Alaska Triangle”.

Arkivfoto: P. Alejandro Diaz

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen