SVERIGE: Patienter uthängda på nätet

2023 09 01

Kliniken har publicerat kommentarer om sina patienters behandlingar på nätet.

I flera fall har kommentarerna innehållit rena personangrepp.

Patienter har kallats för aggressiva, hotfulla och labila, rapporterar UNT som tagit del av kommentarerna.

Missnöjda kunder

Det handlar om flera kvinnor som blivit påhoppade när de skrivit en negativ recension om skönhetskliniken på Google.

Kvinnorna var missnöjda med resultatet av sina behandlingar och valde att dela med sig av kritiken.

Skönhetskliniken gick då in och svarade på samtliga negativa recensioner, uppger UNT.

Tidningen har tagit del av flera uppseendeväckande kommentarer.

I flera fall uppgav kliniken att patienten själv förstört behandlingen genom att inte följa läkarens råd.

Dessutom gick kliniken till personangrepp mot flera av kvinnorna:

– Hoppas att du kan komma över de misstag du gjorde i samband med din operation.

– Vi misstänkte labil personlighet men vi tyckte synd om dig och ville hjälpa dig.

– Du är aggressiv och hotfull.

Bryter mot sekretessen

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården, både offentlig och privat, arbetar under sekretess och tystnadsplikt.

Det innebär att alla uppgifter som rör patientens personliga förhållanden skyddas av sekretess och får enbart lämnas ut efter särskild prövning.

Anders Ekbom, pensionerad läkare och professor vid Karolinska sjukhuset och institutet, anser att skönhetsklinikens kommentarer bryter mot tystnadsplikten.

– Den här sekretessen är absolut och det ger inte läkaren rätt att prata öppet om en patient bara för att patienten själv har gjort det, säger han till UNT.

Skönhetskliniken har inte kommenterat uppgifterna. Samtliga svar på kvinnornas recensioner har raderats.

Fakta tystnadsplikten inom vården

- Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol eller på andra sätt bli föremål för åtgärder av de myndigheter som har tillsyn över vården.

- Grundprincipen är att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har, den behandling man får eller om ens privata situation.

- Tystnadsplikten gäller all personal som man möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård och oavsett om det är läkare, sjuksköterskor eller administrativ personal. 

Källa: Vårdgivarguiden Region Stockholm

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen