SVERIGE: Patienter uthängda på nätet

2023 09 01

Kliniken har publicerat kommentarer om sina patienters behandlingar på nätet.

I flera fall har kommentarerna innehållit rena personangrepp.

Patienter har kallats för aggressiva, hotfulla och labila, rapporterar UNT som tagit del av kommentarerna.

Missnöjda kunder

Det handlar om flera kvinnor som blivit påhoppade när de skrivit en negativ recension om skönhetskliniken på Google.

Kvinnorna var missnöjda med resultatet av sina behandlingar och valde att dela med sig av kritiken.

Skönhetskliniken gick då in och svarade på samtliga negativa recensioner, uppger UNT.

Tidningen har tagit del av flera uppseendeväckande kommentarer.

I flera fall uppgav kliniken att patienten själv förstört behandlingen genom att inte följa läkarens råd.

Dessutom gick kliniken till personangrepp mot flera av kvinnorna:

– Hoppas att du kan komma över de misstag du gjorde i samband med din operation.

– Vi misstänkte labil personlighet men vi tyckte synd om dig och ville hjälpa dig.

– Du är aggressiv och hotfull.

Bryter mot sekretessen

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården, både offentlig och privat, arbetar under sekretess och tystnadsplikt.

Det innebär att alla uppgifter som rör patientens personliga förhållanden skyddas av sekretess och får enbart lämnas ut efter särskild prövning.

Anders Ekbom, pensionerad läkare och professor vid Karolinska sjukhuset och institutet, anser att skönhetsklinikens kommentarer bryter mot tystnadsplikten.

– Den här sekretessen är absolut och det ger inte läkaren rätt att prata öppet om en patient bara för att patienten själv har gjort det, säger han till UNT.

Skönhetskliniken har inte kommenterat uppgifterna. Samtliga svar på kvinnornas recensioner har raderats.

Fakta tystnadsplikten inom vården

- Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol eller på andra sätt bli föremål för åtgärder av de myndigheter som har tillsyn över vården.

- Grundprincipen är att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har, den behandling man får eller om ens privata situation.

- Tystnadsplikten gäller all personal som man möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård och oavsett om det är läkare, sjuksköterskor eller administrativ personal. 

Källa: Vårdgivarguiden Region Stockholm

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen