SVERIGE: Patienter uthängda på nätet

2023 09 01

Kliniken har publicerat kommentarer om sina patienters behandlingar på nätet.

I flera fall har kommentarerna innehållit rena personangrepp.

Patienter har kallats för aggressiva, hotfulla och labila, rapporterar UNT som tagit del av kommentarerna.

Missnöjda kunder

Det handlar om flera kvinnor som blivit påhoppade när de skrivit en negativ recension om skönhetskliniken på Google.

Kvinnorna var missnöjda med resultatet av sina behandlingar och valde att dela med sig av kritiken.

Skönhetskliniken gick då in och svarade på samtliga negativa recensioner, uppger UNT.

Tidningen har tagit del av flera uppseendeväckande kommentarer.

I flera fall uppgav kliniken att patienten själv förstört behandlingen genom att inte följa läkarens råd.

Dessutom gick kliniken till personangrepp mot flera av kvinnorna:

– Hoppas att du kan komma över de misstag du gjorde i samband med din operation.

– Vi misstänkte labil personlighet men vi tyckte synd om dig och ville hjälpa dig.

– Du är aggressiv och hotfull.

Bryter mot sekretessen

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården, både offentlig och privat, arbetar under sekretess och tystnadsplikt.

Det innebär att alla uppgifter som rör patientens personliga förhållanden skyddas av sekretess och får enbart lämnas ut efter särskild prövning.

Anders Ekbom, pensionerad läkare och professor vid Karolinska sjukhuset och institutet, anser att skönhetsklinikens kommentarer bryter mot tystnadsplikten.

– Den här sekretessen är absolut och det ger inte läkaren rätt att prata öppet om en patient bara för att patienten själv har gjort det, säger han till UNT.

Skönhetskliniken har inte kommenterat uppgifterna. Samtliga svar på kvinnornas recensioner har raderats.

Fakta tystnadsplikten inom vården

- Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol eller på andra sätt bli föremål för åtgärder av de myndigheter som har tillsyn över vården.

- Grundprincipen är att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har, den behandling man får eller om ens privata situation.

- Tystnadsplikten gäller all personal som man möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård och oavsett om det är läkare, sjuksköterskor eller administrativ personal. 

Källa: Vårdgivarguiden Region Stockholm

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen