SVERIGE: Patienter uthängda på nätet

2023 09 01

En skönhetsklinik i Uppsala har brutit mot vårdens tystnadsplikt.

Kliniken har publicerat kommentarer om sina patienters behandlingar på nätet.

I flera fall har kommentarerna innehållit rena personangrepp.

Patienter har kallats för aggressiva, hotfulla och labila, rapporterar UNT som tagit del av kommentarerna.

Missnöjda kunder

Det handlar om flera kvinnor som blivit påhoppade när de skrivit en negativ recension om skönhetskliniken på Google.

Kvinnorna var missnöjda med resultatet av sina behandlingar och valde att dela med sig av kritiken.

Skönhetskliniken gick då in och svarade på samtliga negativa recensioner, uppger UNT.

Tidningen har tagit del av flera uppseendeväckande kommentarer.

I flera fall uppgav kliniken att patienten själv förstört behandlingen genom att inte följa läkarens råd.

Dessutom gick kliniken till personangrepp mot flera av kvinnorna:

– Hoppas att du kan komma över de misstag du gjorde i samband med din operation.

– Vi misstänkte labil personlighet men vi tyckte synd om dig och ville hjälpa dig.

– Du är aggressiv och hotfull.

Bryter mot sekretessen

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården, både offentlig och privat, arbetar under sekretess och tystnadsplikt.

Det innebär att alla uppgifter som rör patientens personliga förhållanden skyddas av sekretess och får enbart lämnas ut efter särskild prövning.

Anders Ekbom, pensionerad läkare och professor vid Karolinska sjukhuset och institutet, anser att skönhetsklinikens kommentarer bryter mot tystnadsplikten.

– Den här sekretessen är absolut och det ger inte läkaren rätt att prata öppet om en patient bara för att patienten själv har gjort det, säger han till UNT.

Skönhetskliniken har inte kommenterat uppgifterna. Samtliga svar på kvinnornas recensioner har raderats.

Fakta tystnadsplikten inom vården

- Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol eller på andra sätt bli föremål för åtgärder av de myndigheter som har tillsyn över vården.

- Grundprincipen är att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har, den behandling man får eller om ens privata situation.

- Tystnadsplikten gäller all personal som man möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård och oavsett om det är läkare, sjuksköterskor eller administrativ personal. 

Källa: Vårdgivarguiden Region Stockholm

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen