Juridiskt problem pekas ut i regeringens elstöd

2023 01 11

Att regeringen håller fast vid att hemlighålla uppgifter om elstödet är problematiskt.

Det anser Joakim Nergelius, professor i juridik och konstitutionell rätt vid Örebro universitet, rapporterar SVT.

Han pekar specifikt på det faktum att regeringen kör över Lagrådets kritik om att sekretessbelägga personuppgifter för de som ska ta del av elstödet.

– Regeringen har hittills bara anfört allmänna skäl för sekretessen och enligt Lagrådet är det inte skäl nog. Utifrån den kritik som lagts fram skulle jag säga att förslaget är väldigt svagt underbyggt, säger han till tv-kanalen.

Försvarat beslutet

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare försvarat att regeringen håller fast vid beslutet, trots Lagrådets uppmaning om att häva sekretessen.

– De ifrågasätter att inte alla människors elmätare inte ska bli offentlig handling. Vi tittar på det, men jag tycker i grund och botten att det är rimligt att göra på det här sättet, sade statsministern till P1-morgon förra veckan.

Håller fast: "Inte bett om det"

Och idag uttryckte regeringen än en gång att att beslutet ligger fast, då man anser att informationen kan utnyttjas i exempelvis försäljningskampanjer.

– Vanliga Svensson och Karlsson har inte bett om att få sin förbrukning utlämnade till övriga världen. Det är också en viktig svensk tradition, att vi värnar varandras integritet, säger energi- och näringsminister Ebba Busch till SVT.

"Kan underkännas i domstol"

Att trotsa Lagrådet kan dock få komplicerade följder. Inte på grund av själva trotsandet i sig, men däremot hur man motiverar beslutet.

– Man kan inte tvinga regering och riksdag att följa Lagrådet. Men om en lag drivs igenom trots kritik ökar ju sannolikheten för att den kan underkännas i en domstol senare. Den som vill överklaga sekretessen har då väldigt bra argument att luta sig emot, säger Joakim Nergelius.

Dömts ut

Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen som är en av Sveriges grundlagar.

Det innebär att alla i Sverige har rätt att ta del av handlingar som omfattas av principen.

För att förneka allmänheten rätten att ta del av handlingarna krävs att de sekretessbeläggs, vilket alltså regeringen vill göra angående elstödet.

Redan i början av året sågades förslaget av Lagrådet. En av anledningarna är att man gått för fort fram.

– Beredningen håller inte måttet, enligt de höga juristerna, rapporterade Sveriges Radio på nyårsdagen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen