Regeringen pekar ut tre hot mot Sveriges säkerhet

2023 02 17

– Det kommer att bli värre innan det blir bättre.

Det var regeringens budskap när justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff under fredagseftermiddagen gav en lägesbild över brottsligheten.

– 2023 har inletts på ett väldigt brutalt sätt, säger ministern

"Inhemsk terrorism"

Enligt regeringen är läget sedan årsskiftet “extremt”.

– Vi kunde stänga 2022 med det mörka rekordet av 62 dödsskjutningar.

Gunnar Strömmer tillägger:

– Våldet kan bara beskrivas som väldigt grovt och hänsynslöst. Jag har tidigare beskrivit det som inhemsk terrorism. En sak som kännetecknar det är hänsynslöshet och likgiltighet inför risker för tredje man.

Flera satsningar

På presskonferensen lyfter Strömmer även fram fem områden som regeringen identifierat som särskilt kritiska för att vända utvecklingen.

Det rör sig om satsningar som man redan tagit beslut om, det vill säga utredningar om bland annat visitationszoner och anonyma vittnen.

Även satsningar på polis och rättsväsende nämns bland justitieministerns exempel.

Pekar ut tre hot

Gunnar Strömmer uppmärksammar även tre specifika hot mot Sveriges inre säkerhet.

Det rör dels hot från auktoritära stater med expansiva ambitioner, i synnerhet Ryssland efter dess olagliga invasion i Ukraina.

Nummer två är terrorhotet mot Sverige som fortsatt ligger på en trea på den femgradiga skalan.

Enligt justitieministern rör det sig främst om islamistiskt och högerextremt hot från ensamma aktörer.

"Extrem situation"

Det tredje hotet på ministerns lista hör till den organiserade brottsligheten.

– Som alla känner till har det varit en extrem situation. Den vågen har inte brutits även om den tryckts tillbaka i hög grad från den mobilisering som polisen gjort, säger Gunnar Strömmer och syftar på våldsvågen i Stockholm som följt sedan en dödsskjutning i Rinkeby på juldagen.

Polisen vädjar till militären

Rikspolischefen Anders Thornberg uttalade sig i veckan om att han tror att det är fullt möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men i så fall behöver polisen hjälp – av militären.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till Dagens Nyheter.

Även regeringen har nyligen öppnat för ett sådant typ av samarbete mellan myndigheterna.

LÄS MER: Statsministern: "Det blir värre och värre"

LÄS MER: Allvarliga uppgifter: Alla poliser förbereds på terrorattack

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins bluff avslöjad

2025 08 31

Putinregimens bluff har avslöjats.

Rysslands diktator Vladimir Putin och hans regim gör allt för att framställa kriget i Ukraina som en rysk framgång.

Nu avslöjas stora lögner från Kreml om situationen på slagfältet – lögner som syftar till att påverka västvärldens syn på kriget.

Regimens bluff avslöjas

Tankesmedjan ISW uppger i sin dagliga rapport att Kreml tycks ha inlett en samordnad desinformationskampanj om påstådda ryska framgångar på slagfältet.

Syftet är att framställa en rysk seger i kriget som oundviklig, och att på så vis påverka västerländska politikers benägenhet att stödja Ukraina.

Men ISW avslöjar Putinregimens bluff.

Den ryske försvarschefen Valerij Gerasimov hävdade på lördagen att de ryska styrkorna har tagit 3 500 kvadratkilometer territorium och 149 bosättningar sedan mars 2025. Men siffrorna är helt felaktiga, enligt ISW – som presenterar en helt annan statistik.

– ISW bedömer att Gerasimov blåser upp de flesta av sina påståenden. ISW har observerat bevis för att bedöma att ryska styrkor endast har erövrat ungefär 2 346 kvadratkilometer ukrainskt territorium och intagit 130 bosättningar sedan den 1 mars, skriver tankesmedjan i sin rapport.

– Gerasimovs påståenden blåser upp de ryska vinsterna med ungefär 1 200 kvadratkilometer och 19 bosättningar, menar ISW.

Även försvarsministern överdriver

Och Gerasimov är inte ensam om att måla upp en överdriven bild av ryska framgångar på slagfältet.

Även Rysslands försvarsminister Andrei Belousov har så sent som i fredags målat upp en helt felaktig bild av de ryska styrkornas erövringar.

– Rysslands försvarsminister Andrei Belousov hävdade på liknande sätt den 29 augusti att ryska styrkor för närvarande beslagtar 600 till 700 kvadratkilometer per månad, men ISW bedömer att ryska styrkor endast avancerade 440 till 500 kilometer per månad i juni, juli och augusti 2025, skriver tankesmedjan.

Vill påverka väst

Skälet till att Kreml blåser upp de ryska resultaten på slagfältet är att man vill påverka västerländska politiker, bedömer ISW.

– Kreml försöker övertyga väst om att Ryssland oundvikligen kommer att uppnå sina krigsmål på slagfältet, så att Ukraina bör ge efter för ryska krav och väst därför bör upphöra med sitt stöd till Ukraina, enligt ISW.

Men den ryska statistiken är alltså felaktig och målar upp en felaktig bild av vad som verkligen händer på slagfältet.

– Kremls presentation av statistik över territoriella vinster ignorerar de betydande förluster som Ryssland ådrar sig och den gradvisa, smygande karaktären av Rysslands framsteg, konstaterar tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk förändring i SVT ikväll

2025 08 31

En historisk förändring kommer att ske i SVT ikväll.

SVT genomför ofta förändringar som ibland väcker starka känslor hos tittarna.

På söndagskvällen sker ännu en förändring som lär väcka reaktioner – och som kritiseras av SVT:s personal.

Stor förändring ikväll

SVT har beslutat att sluta livesända med hallåor, rapporterar DN.

Redan tidigare har man tagit bort bildhallåor, och ikväll är sista gången man kommer att höra en livesänd rösthallåa.

Från och med imorgon blir hallåorna istället förinspelade.

Anna von Rosen blir den sista livesända rösthallåan. Hon är kritisk och säger att hon har svårt att förstå SVT:s beslut.

– Enligt förklaringen på SVT:s intranät görs det för att frigöra resurser och effektivisera. Det var samma argument när bildhallåorna försvann, säger hon till tidningen.

Finns nackdelar

Bildhallåorna försvann redan 2012, men återvände tillfälligt 2020 under pandemin.

– Det känns självklart att visa våra tittare att vi finns nu i tuffa tider när önskan om sällskap dagtid har efterfrågats, sade Ritza Papaconstantinou, som var tillfällig hallåa under pandemin, enligt SVT.

Sedan har bildhallåorna försvunnit igen.

Och nu ska alltså även de livesända rösthallåorna försvinna och ersättas av förinspelade programpresentationer.

Anna von Rosen säger att det finns nackdelar med beslutet, bland annat för att man inte kan anpassa sig efter kortsiktiga förändringar.

– Om en sportsändning går över tiden så att tablån måste förskjutas eller ett program får ett sent byte av en gäst. Det gör att vi inte alltid kan formulera oss så som vi skulle önska, säger hon till tidningen.

Förändringar på SVT väcker känslor

Anna von Rosen gör sin allra sista insats som livehallåa klockan 22.50 ikväll, när hon presenterar programmet ”Alone Norge” i SVT1.

Förändringar på SVT väcker ibland starka reaktioner bland tittarna.

När Anne Lagercrantz tillsattes som vd för SVT 2024 gick hon ut och sade att SVT1 kommer att försvinna som huvudtjänst, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Senare har hon klargjort att SVT1 sannolikt kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Men på sikt kommer kanalen ”kanske” att läggas ned, har hon sagt till Expressen.

– Redan nu når vi fler med våra nyheter digitalt än via tablå-tv. SVT1 och SVT2 kommer bli mindre viktiga och på lång sikt kanske läggas ner, sade hon till tidningen.

Foto: Clement M

Text: Redaktionen