Pekas ut som Sveriges nästa finansminister

2021 08 30

Fredrik Olovsson (S) från Katrineholm pekas ut som Sveriges nästa finansminister om Magdalena Andersson (S) blir partiledare och i så fall sannolikt även statsminister.

Detta framgår av en rundringning och kartläggning som Expressen har genomfört. 48-årige Fredrik Olovsson valdes till riksdagsledamot 2002 och har därmed redan hunnit sitta i riksdagen i 19 år.

Eskilstuna och Södermanland

Han valdes till ordförande för Socialdemokraterna för Södermanlands partidistrikt våren 2020 och utsågs under hösten samma år till statssekreterare hos Magdalena Andersson på Finansdepartementet varpå han tog tjänstledigt från riksdagen.

Redan 1998 valdes han in i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna i Katrineholms kommun och han har även verkat som pressekreterare för SSU och informationsassistent vid Eskilstuna kommun.

Klassisk gråsosse

Som riksdagsledamot tog han 2014 ett stort steg uppåt då han valdes till ordförande för riksdagens finansutskott.

Expressens kartläggning pekar på att Fredrik Olovsson får interna omdömen som ”slitvarg” och ”klassisk gråsosse” vilket innebär tummen upp internt.

ANALYS

Om Fredrik Olovsson inte utses till finansminister så finns det flera alternativ. Om tunga ministrar som Mikael Damberg eller Lena Hallengren vill ha nya utmaningar så kan de bli aktuella som finansminister.

Det kan vara ett sätt att premiera personer som har visst stöd att bli statsminister men som ändå inte blir det och det kan även vara ett sätt att lyfta dem uppåt inför framtida karriärsprång.

Jämlikhet och höjda skatter

Trots beteckningen gråsosse så kan Fredrik Olovsson komma att föra en aningen mer vänsterinriktad finanspolitik än vad vi sett de senaste åren. I en debattartikel om jämställdhet och minskade klyftor som han skrev alldeles nyligen argumenterar han till exempel för att skatter kan behöva höjas framöver.

Foto: Sociademokraterna Södermanland

[yop_poll id="528"]

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)