SVERIGE: Person har hittats död

2023 09 29

En livlös kropp har upptäckts utanför Göteborg.

Personen som anträffades avliden hittades i ett vattendrag vid Skallsjö i Lerum, drygt två mil nordost om centrala Göteborg.

Det bekräftar polisen i en händelsenotis på den egna hemsidan.

– Räddningstjänsten har varit på plats och polis tillkallats, framhåller Stefan Gustavsson, presstalesperson i polisregion Väst .

Hittades vid 14

Upptäckten har gjorts under fredagseftermiddagen.

Strax efter klockan 16 valde polisen att gå ut med att en död person hade hittats vid 14-tiden.

Myndigheten var inledningsvis mycket förtegen med att ge några detaljer.

– För närvarande finns inga uppgifter om kön, ålder eller identitet, framhåller polisen.

50-årig man

En halvtimme efter den första rapporten hade polisen mer information att ge om händelsen och den person som hittats.

Man går också ut med att en läkare tillkallats som dödförklarat individen.

– Den avlidne är en man, cirka 50 år som är hemmahörande i Floda, informerar Stefan Gustavsson.

Floda ligger strax nordost om Lerum.

– Anhöriga har underrättats.

Teknisk undersökning

Det är i skrivande stund oklart vad som föranlett dödsfallet.

– I nuläget finns inget som pekar på brott, förklarar polisen.

– Men en teknisk undersökning kommer att genomföras på platsen.

Undersökningen görs som rutin för att kunna utesluta eventuella uppgifter om dödsfallet har orsakats genom kriminell handling.

– Allt för att försäkra sig om att det inte finns brottsmisstankar, framhåller Stefan Gustavsson.

I skrivande stund är polisens tekniker på väg till fyndplatsen för att närmare studera omständigheterna.

Även P4 Göteborg har rapporterat om händelsen.

– En större insats pågår på platsen, erfar radiokanalen.

Andra den här veckan

Eftermiddagens larm är det andra den här veckan om en person som hittats död i vatten i Göteborgstrakten.

I tisdags hittades en individ drunknad i Delsjön, östra Göteborg.

Enligt polisen hade kroppen legat i vattnet under en längre tid och området spärrades av.

– Den verkar inte ha hamnat där idag, sade polisens presstalesperson Peter Adlersson till GP.

Arkivfoto: Linköpingspolisen

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen