Person hittad död i bastu

2024 08 21

Vårdföretaget Attendo har anmält ett dödsfall till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

En Lex Sarah-anmälan har upprättats efter att en person hittats död i en bastu.

Den avlidna tros ha varit död i flera dagar när kroppen påträffades.

Detta trots att personen hade regelbundna besök av hemtjänsten.

Hemtjänsten besökte kundens bostad fem gånger innan personen hittades död i bastun, rapporterar DN som tagit del av anmälan.

Vid det första besöket kunde hemtjänstpersonalen inte hitta personen. De ringde kundens mobiltelefon och hörde telefonen ringa i huset. Personalen sökte igenom bostaden, men kunde inte hitta personen. 

En liknande procedur upprepades under det andra, tredje och fjärde hembesöket.

Under ett femte besök hade personalen telefonkontakt med den avlidnas anhöriga. De vägledde dem till ett badrum som personalen inte upptäckt under tidigare besök. I en bastu med en temperatur på cirka 100 grader hittades personen avliden.

Attendo svarar

Attendos tillförordnade regionchef Helene Rönnberg har kommenterat händelsen.

– Det här är så klart en händelse som vi ser allvarligt på. Vi har enligt rutin gjort en utredning som nu är hos IVO för hantering. I vår utredning har vi kommit fram till några åtgärder för att minska risken för att liknande situation ska kunna uppstå igen, framhåller hon i en kommentar till DN.

Rönnberg uppger att Attendo vidtarföljande åtgärder:

- Uppdaterade rutiner för när kunder inte är hemma eller inte öppnar dörren

- Uppdaterade rutiner vid välkomstsamtal för att säkerställa kunskap om bostadens utrymmen

Hittades död trots fyra hembesök

Det är inte första gången under 2024 som en person hittats död, trots flera besök av hemtjänsten.

I slutet av januari hittades en person död i sitt låsta sovrum i sin bostad i Pajala.

– Personen hittades avliden i sitt hem den 26 januari och då hade hemtjänstpersonalen inte haft kontakt med brukaren under nio dagar, trots att de varit i dennes hem, rapporterade SVT Nyheter.

Enligt hemtjänsten upptäckte personalen att personen var död under det fjärde besöket.

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen

JUST NU: Planerad statskupp stoppad

2025 06 25

Armeniens säkerhetstjänst uppger att de har avvärjt ett planerat försök till statskupp.

Landets premiärminister Nikol Pasjinjan bekräftar att myndigheterna har avvärjt en allvarlig kupplan där en högt uppsatt kyrklig ledare är inblandad.

– Rättsväsendet har omintetgjort en storskalig och ondskefull plan av det kriminella oligarkiska prästerskapet för att destabilisera situationen i Armenien och ta över makten, skriver han på sin Telegram-kanal.

Kyrklig ledare utpekas

Pasjinjan avslöjar att det är en senior ledare inom den armeniska kyrkan som haft en nyckelroll i planeringen av att störta regeringen.

– Det är en allvarlig och ondskefull plan, säger premiärministern enligt tidningen Barrons.

Myndigheterna agerade snabbt

Regeringen lyckades i tid ingripa och stoppa försöket innan det kunde genomföras.

– Vi kunde förhindra en katastrof tack vare säkerhetstjänstens vaksamhet, förklarar Pasjinjan till samma tidning.

Premiärministern betonar även vikten av att upprätthålla stabilitet och lag i Armenien.

– Vårt land ska styras av lag och demokratiska principer – inte av skumma kuppmakare, avslutar han.

Infekterad konflikt

Pashinyan har varit i konflikt med höga kyrkliga ledare sedan 2020. Katholikos Garegin II, den armeniska kyrkans högste ledare har krävt hans avgång efter Armeniens militära nederlag mot Azerbajdzjan 2023, över den omstridda Karabach-regionen.

Tidigare i juni utmanade i sin tur premiärministern Garegin II, och uppmanade troende att avsätta honom från sin post.

Armeniens styre

  • Nikol Pashinyan och hans mittenparti Civil Contract har lett Armenien sedan 2018, efter vad som beskrivits som ett av landets första verkligt demokratiska val, och han återvaldes för en ny mandatperiod 2021.
  • Armenien, som var det första landet att anta kristendomen som statsreligion på 300-talet, ger den armeniska apostoliska kyrkan en särskild konstitutionell ställning, och kyrkan har stor påverkan i samhället.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Putin kan orsaka katastrof – hela världsekonomin hotas

2025 06 25

Ett storkrig mellan Ryssland och Nato i Baltikum kan bli en ekonomisk katastrof. 

Ett storkrig mellan Ryssland och Nato kan kosta hela 15 000 miljarder kronor under det första året – en enorm summa för den globala ekonomin.

Scenariot förutsätter att Putin skulle inleda en offensiv mot Baltikum. Detta enligt uppskattningar från Bloomberg.

– Om konflikten sprider sig kan notan bli ännu värre, varnar analysen.

Förödelsen slår mot BNP och energipriser

Bloombergs analys ser kostnaderna som en kombination av direkt förstörelse i konfliktzoner, skyhöga energipriser och chockeffekter på finansmarknaden.

Som exempel beräknas Baltikums BNP kunna sjunka till den nivå som ryskockuperade regioner i Ukraina upplevt – en nedgång på omkring 43 procent.

Putin kan orsaka katastrofen

Flera västerländska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland kan attackera Nato om landet inte slås tillbaka i Ukraina.

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har varnat för att Ryssland sannolikt kommer att vara mer benäget att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, framhöll FE i en rapport som publicerades i februari.

Natos generalsekreterare Mark Rutte delar oron.

– Ryssland skulle kunna vara redo att använda militär makt mot Nato inom fem år, har han sagt till tankesmedjan Chatham House

Försvarsalliansens tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg har också flaggat för att Ryssland kan starta ett storkrig i Europa.

– Jag är rädd för att kriget i Ukraina kan spinna utom kontroll och sprida sig till ett storkrig mellan Ryssland och Nato, sade han till NRK i december 2022.

LÄS MER: USA säger nej – Putin kan andas ut 

Rysk imperialism i fokus

Trots att Ryssland i nuläget inte bedöms ha kapacitet att öppna en ny front mot Nato, fortsätter den ryska ledningen att uttala territoriella ambitioner bortom ockuperade områden Ukraina.

– Jag betraktar ryssar och ukrainare som ett folk – och i den meningen är hela Ukraina vårt, sa Rysslands president Vladimir Putin vid det internationella ekonomiska forumet i Sankt Petersburg nyligen.

Han hänvisade  sedan till ett ryskt talesätt.

– Överallt, där en rysk soldat sätter sin fot – det är vårt. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen