Öppnar för att personer som spelar hög musik kan förlora körkortet

2023 08 26

Under den senaste tiden har polisen i Värmland fått handskas med många fall av hög musik från fordon.

I flera av fallen har böter utdelats, men den höga volymen från fordonen tycks vara ett återkommande problem i såväl Värmland som andra delar av landet.

Nu vill Carola Skanse, tillförordnad lokalpolisområdeschef i Arvika, se större konsekvenser.

Det rapporterar Nya-Wermlands-Tidningen.

Kan förlora körkortet

Bland annat menar hon att bötesbeloppet på 1 000 kronor som finns idag bör höjas, men nämner inget föreslaget belopp.

Dessutom anser Skanse att förarna ska kunna få körkortet indraget i samband med hög musik i bilen.

– Inom andra brott med böter kan Transportstyrelsen kopplas in. Om du fått fem böter inom två månader kanske man kan titta över körkorten. Jag tycker att även det här ska ingå där, säger hon till NWT.

Tidigare i veckan

Tidigare denna vecka framhöll polisen i Värmlands län att det rådde stora problem vad gäller fordon med högt spelande musik.

– Flertal klagomål på högt spelande fordon i Kil, Forshaga, Karlstad, Eda, Charlottenberg, Säffle, Arvika, Munkfors och Sunne. Även böter utfärdade för denna förseelse i vissa fall, förklarar polisen via sin webbsida.

Bilar och A-traktorer

Polisen understryker att såväl bilar som A-traktorer är inblandade och att det rör sig om ett återkommande problem i bland annat Örebro.

– Det sker överallt, på varenda liten småort. Det är likadant i Värmland, folk är förbannade, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till Aftonbladet.

Uppstått bråk

Tidigare har det uppstått bråk i bland annat Karlskoga, som ligger i de östra delarna av Värmland, på grund av fenomenet.

Lars Hedelin beskriver det som “sinnessjuka volymer”.

– Till slut blev vuxet folk förbannade och pratade med ungdomarna. Det blev aldrig handgemäng men en patrull fick medla, sen gick alla åt olika håll, säger han.

Foto: Why Kei

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen