31 aug 2026

Plötslig förändring för svenska kronan – bryter mönstret

2024 09 23

Affärsaktiviten i eurozonen minskar kraftigt.

Det visar färska siffror som sammanställts av organisationen S&P Global, rapporterar Reuters.

Beskedet beskrivs som oväntat i och med att blockets dominerande tjänstesektor sjönk samtidigt som tillverkningen accelererade.

Värst är nedgången i Tyskland, Europas största ekonomi, som även tycks ha dragit med sig tvåan Frankrike i fallet.

Kompositindexet för hela eurozonen faller till 48,9, vilket är den lägsta nivån sedan januari.

– Euroområdet är på väg mot stagnation, säger Cyris de la Rubia, chefsekonom på Hamburg Commercial Bank, till Reuters.

– Med tanke på den snabba nedgången i nya order (...) krävs det inte mycket fantasi för att förutse en ytterligare försvagning av ekonomin.

Svenska kronan tappar

Beskedet får följder även för andra valutor än euron, inklusive den svenska kronan.

På måndagen tappar Sveriges valuta åtta öre mot dollarn, vilket gör att en dollar nu är värd 10,24 kronor.

Det är en utveckling som bryter mönstret, rapporterar Dagens industri. Den senaste tiden har kronan nämligen gjort en “fenomenal klättring som brädar alla andra större valutor”, enligt tidningen.

– På ett år har kronan stärkts närmare 10 procent mot dollarn och nästan 5 procent mot euron. Siffrorna placerar kronan allra högst i Bloombergs världsranking för 16 ledande valutor, framhåller Nils Åkesson från Di i en analys.

Lovade stärkt valuta

För exakt ett år sedan gick Erik Thedéen, chef på Riksbanken, ut och lovade att den svenska kronan kommer att stärkas på sikt.

– På kort och kanske även något längre sikt kan växelkursen variera på ett sätt som bara har en svag koppling till utvecklingen i den reala makroekonomin, till exempel försvagas under en relativt lång period, sade han i samband med ett seminarium i Stockholm.

Riksbankschefen tillade:

– När kronan är svag blir det svårare att få ner inflationen, vilket är bekymmersamt. Men Sveriges ekonomi är i grunden god och välskött. Det talar för att växelkursen på sikt kommer att stärkas.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen